<p>Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.</p>

Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter. Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade. Påföljden vid undlåtenhet att tillämpa omvänd skattskyldighet är skattetillägg. Utformningen av lagens rekvisit är synnerligen vag. För att omvänd skattskyldighet ska aktualiseras, ska förvärvaren av en byggtjänst vara en sådan förvärvare som själv i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster eller vara en förvärvare som tillhandahåller förstnämnda förvärvare sådana tjänster. Denna formulering har, i kombination med avsaknaden av praxis på området, resulterat i en avsevärd svårighet att i gränsfallen avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Gränsdragningar som är aktuella är bland annat mellan leverans av vara och tillhandahållande av tjänst, mellan byggtjänster och andra tjänster samt mellan att endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster och att mer än tillfälligt göra detta. Därtill kommer bedömningen av hur länge en förvärvare ska anses omfattas av reglerna om denne helt bytt verksamhetsinriktning och inte längre är i byggbranschen. Fråga uppstår också om huruvida det, förvärvare och tillhandahållare emellan, föreligger en upplysnings- respektive undersökningsplikt rörande förvärvarens status. Skatteverket har stor betydelse för utformningen av riktlinjer och för lagens tillämpning, en uppgift som lämpligtvis borde anförtros åt domstolsväsendet. Uppsatsen behandlar gränsdragningsproblem som uppstår till följd av rekvisitens utformning. Dessa leder i sin tur till exempelvis ökad administration och felaktigt debiterad moms. Ur rättsäkerhetsaspekt kan påpekas att den enskilde i gränsfallen har mycket liten möjlighet att förutse beskattningskonsekvensen av en transaktion och tenderar därför att tillämpa omvänd skattskyldighet för säkerhets skull, snarare än för att bedömning gjorts att transaktionen faller inom ramen för tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Den rättsosäkerhet som gränsdragningsproblemen för med sig, framstår därför som den mest anmärkningsvärda konsekvensen av rekvisitens utformning. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget, analysera gränsdragningsproblematiken och att lämna förslag på riktlinjer för vad som kan tänkas vara mer än tillfälliga tillhandahållanden av byggtjänster, för att lättare kunna avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Möjliga bedömningsgrunder för att fastställa vad som menas med att inte endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster, anser vi vara regelbundenhet, tjänstens omfattning och tjänstens värde i förhållande till övrig omsättning. Bedömningsgrunderna har sin förankring i Tysklands utformning av reglerna om omvänd skattskyldighet för byggsektorn och i ett av de få uttryck Skatteverket har lämnat för vad som skulle kunna tänkas tjäna som vägledning för vad som ska betraktas som inte endast tillfälligt. / Reverse charge is, since 1 July 2007, applicable in the construction sector. The application comprises the supply of construction services and thus, all delivery of goods is excluded. Only services which, from a general point of view, appear to be construction services fall within the scope of application of reverse charge. Reverse charge mean that the taxable person to whom the supply of services is made is the person liable for Value Added Tax (VAT) instead of the supplier. The purpose of reverse charge is to preclude tax evasion in contractor chains where dishonest contractors supply others with false invoices to serve as a basis for deduction of input VAT. The penalty for not applying reverse charge when obligated is tax fine. The wording of the requisite of the law is remarkably vague. In order for reverse charge to be applicable, the taxable person to whom the construction services are supplied must himself, more than temporarily, supply such services or be a taxable person who supplies such services to such taxable person. The unclear wording, in combination with the lack of case law on the subject, has led to considerable difficulty to determine whether to apply reverse charge or not in borderline cases. Establishing boundaries is necessary when determining whether a transaction constitutes sale of goods or supply of services, construction services or other services as well as when determining what constitutes temporarily respectively more than temporarily supplies of construction services. If a taxable person who supplies construction services changes his business and thus ceases to supply such services, an additional assessment on how long after the change of business the taxable person should be considered to supply construction services must be made. The uncertain conditions also raise the question whether there is a mutual obligation between parties to inform each other of their status when supplying and purchasing constructing services. Swedish Tax Authorities have become the leading maker of guidelines for the application of reverse charge in the construction sector. This is a task best left to the courts. This paper considers problems which emerge because of the wording of the requisites. In turn, these problems lead to an increased level of administration as well as to wrongly collected VAT. It should be noticed, that from the aspect of legal certainty, the individual has very little ability to foresee the taxation consequences of a transaction. Therefore the individual may tend to apply reverse charge to be on the safe side, rather than because it has been established that the transaction fall within the scope of application of reverse charge. This legal uncertainty is the most notable consequence of the wording of the requisites. The aim of this paper is to examine the actual meaning of the law, analyse the problems resulting from the insufficient wording of the requisites, as well as presenting possible guidelines on what should be considered as more than temporarily supplies of construction services. The guidelines aim to facilitate the conclusion on whether or not reverse charge is applicable. Possible grounds of assessment for determining when a taxable person should be considered to more than temporarily supply construction services are regularity, the extent of the construction service, as well as the value of the construction service in comparison to the overall turnover. The grounds of assessment are influenced by the application of reverse charge in German law and by one of the few guiding principles presented by the Swedish Tax Authorities concerning the meaning of the expression more than temporarily.

<p>Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade. Påföljden vid undlåtenhet att tillämpa omvänd skattskyldighet är skattetillägg.</p><p>Utformningen av lagens rekvisit är synnerligen vag. För att omvänd skattskyldighet ska aktualiseras, ska förvärvaren av en byggtjänst vara en sådan förvärvare som själv i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster eller vara en förvärvare som tillhandahåller förstnämnda förvärvare sådana tjänster. Denna formulering har, i kombination med avsaknaden av praxis på området, resulterat i en avsevärd svårighet att i gränsfallen avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Gränsdragningar som är aktuella är bland annat mellan leverans av vara och tillhandahållande av tjänst, mellan byggtjänster och andra tjänster samt mellan att endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster och att mer än tillfälligt göra detta. Därtill kommer bedömningen av hur länge en förvärvare ska anses omfattas av reglerna om denne helt bytt verksamhetsinriktning och inte längre är i byggbranschen. Fråga uppstår också om huruvida det, förvärvare och tillhandahållare emellan, föreligger en upplysnings- respektive undersökningsplikt rörande förvärvarens status. Skatteverket har stor betydelse för utformningen av riktlinjer och för lagens tillämpning, en uppgift som lämpligtvis borde anförtros åt domstolsväsendet.</p><p>Uppsatsen behandlar gränsdragningsproblem som uppstår till följd av rekvisitens utformning. Dessa leder i sin tur till exempelvis ökad administration och felaktigt debiterad moms. Ur rättsäkerhetsaspekt kan påpekas att den enskilde i gränsfallen har mycket liten möjlighet att förutse beskattningskonsekvensen av en transaktion och tenderar därför att tillämpa omvänd skattskyldighet för säkerhets skull, snarare än för att bedömning gjorts att transaktionen faller inom ramen för tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Den rättsosäkerhet som gränsdragningsproblemen för med sig, framstår därför som den mest anmärkningsvärda konsekvensen av rekvisitens utformning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget, analysera gränsdragningsproblematiken och att lämna förslag på riktlinjer för vad som kan tänkas vara mer än tillfälliga tillhandahållanden av byggtjänster, för att lättare kunna avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Möjliga bedömningsgrunder för att fastställa vad som menas med att inte endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster, anser vi vara regelbundenhet, tjänstens omfattning och tjänstens värde i förhållande till övrig omsättning. Bedömningsgrunderna har sin förankring i Tysklands utformning av reglerna om omvänd skattskyldighet för byggsektorn och i ett av de få uttryck Skatteverket har lämnat för vad som skulle kunna tänkas tjäna som vägledning för vad som ska betraktas som inte endast tillfälligt.</p> / <p>Reverse charge is, since 1 July 2007, applicable in the construction sector. The application comprises the supply of construction services and thus, all delivery of goods is excluded. Only services which, from a general point of view, appear to be construction services fall within the scope of application of reverse charge. Reverse charge mean that the taxable person to whom the supply of services is made is the person liable for Value Added Tax (VAT) instead of the supplier. The purpose of reverse charge is to preclude tax evasion in contractor chains where dishonest contractors supply others with false invoices to serve as a basis for deduction of input VAT. The penalty for not applying reverse charge when obligated is tax fine.</p><p>The wording of the requisite of the law is remarkably vague. In order for reverse charge to be applicable, the taxable person to whom the construction services are supplied must himself, more than temporarily, supply such services or be a taxable person who supplies such services to such taxable person. The unclear wording, in combination with the lack of case law on the subject, has led to considerable difficulty to determine whether to apply reverse charge or not in borderline cases. Establishing boundaries is necessary when determining whether a transaction constitutes sale of goods or supply of services, construction services or other services as well as when determining what constitutes temporarily respectively more than temporarily supplies of construction services. If a taxable person who supplies construction services changes his business and thus ceases to supply such services, an additional assessment on how long after the change of business the taxable person should be considered to supply construction services must be made. The uncertain conditions also raise the question whether there is a mutual obligation between parties to inform each other of their status when supplying and purchasing constructing services. Swedish Tax Authorities have become the leading maker of guidelines for the application of reverse charge in the construction sector. This is a task best left to the courts.</p><p>This paper considers problems which emerge because of the wording of the requisites. In turn, these problems lead to an increased level of administration as well as to wrongly collected VAT. It should be noticed, that from the aspect of legal certainty, the individual has very little ability to foresee the taxation consequences of a transaction. Therefore the individual may tend to apply reverse charge to be on the safe side, rather than because it has been established that the transaction fall within the scope of application of reverse charge. This legal uncertainty is the most notable consequence of the wording of the requisites.</p><p>The aim of this paper is to examine the actual meaning of the law, analyse the problems resulting from the insufficient wording of the requisites, as well as presenting possible guidelines on what should be considered as more than temporarily supplies of construction services. The guidelines aim to facilitate the conclusion on whether or not reverse charge is applicable. Possible grounds of assessment for determining when a taxable person should be considered to more than temporarily supply construction services are regularity, the extent of the construction service, as well as the value of the construction service in comparison to the overall turnover. The grounds of assessment are influenced by the application of reverse charge in German law and by one of the few guiding principles presented by the Swedish Tax Authorities concerning the meaning of the expression more than temporarily.</p>