Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde. Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen. Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet. / The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability. We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study. The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries. The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model. The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.

<p>Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde.</p><p>Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen.</p><p>Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet.</p> / <p>The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability.</p><p>We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study.</p><p>The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries.</p><p>The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model.</p><p>The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.</p>

Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade. Påföljden vid undlåtenhet att tillämpa omvänd skattskyldighet är skattetillägg. Utformningen av lagens rekvisit är synnerligen vag. För att omvänd skattskyldighet ska aktualiseras, ska förvärvaren av en byggtjänst vara en sådan förvärvare som själv i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster eller vara en förvärvare som tillhandahåller förstnämnda förvärvare sådana tjänster. Denna formulering har, i kombination med avsaknaden av praxis på området, resulterat i en avsevärd svårighet att i gränsfallen avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Gränsdragningar som är aktuella är bland annat mellan leverans av vara och tillhandahållande av tjänst, mellan byggtjänster och andra tjänster samt mellan att endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster och att mer än tillfälligt göra detta. Därtill kommer bedömningen av hur länge en förvärvare ska anses omfattas av reglerna om denne helt bytt verksamhetsinriktning och inte längre är i byggbranschen. Fråga uppstår också om huruvida det, förvärvare och tillhandahållare emellan, föreligger en upplysnings- respektive undersökningsplikt rörande förvärvarens status. Skatteverket har stor betydelse för utformningen av riktlinjer och för lagens tillämpning, en uppgift som lämpligtvis borde anförtros åt domstolsväsendet. Uppsatsen behandlar gränsdragningsproblem som uppstår till följd av rekvisitens utformning. Dessa leder i sin tur till exempelvis ökad administration och felaktigt debiterad moms. Ur rättsäkerhetsaspekt kan påpekas att den enskilde i gränsfallen har mycket liten möjlighet att förutse beskattningskonsekvensen av en transaktion och tenderar därför att tillämpa omvänd skattskyldighet för säkerhets skull, snarare än för att bedömning gjorts att transaktionen faller inom ramen för tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Den rättsosäkerhet som gränsdragningsproblemen för med sig, framstår därför som den mest anmärkningsvärda konsekvensen av rekvisitens utformning. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget, analysera gränsdragningsproblematiken och att lämna förslag på riktlinjer för vad som kan tänkas vara mer än tillfälliga tillhandahållanden av byggtjänster, för att lättare kunna avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Möjliga bedömningsgrunder för att fastställa vad som menas med att inte endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster, anser vi vara regelbundenhet, tjänstens omfattning och tjänstens värde i förhållande till övrig omsättning. Bedömningsgrunderna har sin förankring i Tysklands utformning av reglerna om omvänd skattskyldighet för byggsektorn och i ett av de få uttryck Skatteverket har lämnat för vad som skulle kunna tänkas tjäna som vägledning för vad som ska betraktas som inte endast tillfälligt. / Reverse charge is, since 1 July 2007, applicable in the construction sector. The application comprises the supply of construction services and thus, all delivery of goods is excluded. Only services which, from a general point of view, appear to be construction services fall within the scope of application of reverse charge. Reverse charge mean that the taxable person to whom the supply of services is made is the person liable for Value Added Tax (VAT) instead of the supplier. The purpose of reverse charge is to preclude tax evasion in contractor chains where dishonest contractors supply others with false invoices to serve as a basis for deduction of input VAT. The penalty for not applying reverse charge when obligated is tax fine. The wording of the requisite of the law is remarkably vague. In order for reverse charge to be applicable, the taxable person to whom the construction services are supplied must himself, more than temporarily, supply such services or be a taxable person who supplies such services to such taxable person. The unclear wording, in combination with the lack of case law on the subject, has led to considerable difficulty to determine whether to apply reverse charge or not in borderline cases. Establishing boundaries is necessary when determining whether a transaction constitutes sale of goods or supply of services, construction services or other services as well as when determining what constitutes temporarily respectively more than temporarily supplies of construction services. If a taxable person who supplies construction services changes his business and thus ceases to supply such services, an additional assessment on how long after the change of business the taxable person should be considered to supply construction services must be made. The uncertain conditions also raise the question whether there is a mutual obligation between parties to inform each other of their status when supplying and purchasing constructing services. Swedish Tax Authorities have become the leading maker of guidelines for the application of reverse charge in the construction sector. This is a task best left to the courts. This paper considers problems which emerge because of the wording of the requisites. In turn, these problems lead to an increased level of administration as well as to wrongly collected VAT. It should be noticed, that from the aspect of legal certainty, the individual has very little ability to foresee the taxation consequences of a transaction. Therefore the individual may tend to apply reverse charge to be on the safe side, rather than because it has been established that the transaction fall within the scope of application of reverse charge. This legal uncertainty is the most notable consequence of the wording of the requisites. The aim of this paper is to examine the actual meaning of the law, analyse the problems resulting from the insufficient wording of the requisites, as well as presenting possible guidelines on what should be considered as more than temporarily supplies of construction services. The guidelines aim to facilitate the conclusion on whether or not reverse charge is applicable. Possible grounds of assessment for determining when a taxable person should be considered to more than temporarily supply construction services are regularity, the extent of the construction service, as well as the value of the construction service in comparison to the overall turnover. The grounds of assessment are influenced by the application of reverse charge in German law and by one of the few guiding principles presented by the Swedish Tax Authorities concerning the meaning of the expression more than temporarily.

<p>Omvänd skattskyldighet för byggsektorn tillämpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. Tilllämpningen omfattar endast tillhandahållande av tjänster som ur ett allmänt perspektiv bedöms vara byggtjänster. Varuleveranser är uteslutna från tillämpningen. Omvänd skattskyldighet innebär att, istället för att tillhandahållaren av en byggtjänst fakturerar förvärvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, är det numera förvärvaren av byggtjänster som är skattskyldig för moms. Syftet med omvänd skattskyldighet för byggsektorn är att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor där oärliga företag, som bland annat ägnar sig åt att ställa ut falska fakturor som underlag för avdragsrätt för ingående moms, är inblandade. Påföljden vid undlåtenhet att tillämpa omvänd skattskyldighet är skattetillägg.</p><p>Utformningen av lagens rekvisit är synnerligen vag. För att omvänd skattskyldighet ska aktualiseras, ska förvärvaren av en byggtjänst vara en sådan förvärvare som själv i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster eller vara en förvärvare som tillhandahåller förstnämnda förvärvare sådana tjänster. Denna formulering har, i kombination med avsaknaden av praxis på området, resulterat i en avsevärd svårighet att i gränsfallen avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Gränsdragningar som är aktuella är bland annat mellan leverans av vara och tillhandahållande av tjänst, mellan byggtjänster och andra tjänster samt mellan att endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster och att mer än tillfälligt göra detta. Därtill kommer bedömningen av hur länge en förvärvare ska anses omfattas av reglerna om denne helt bytt verksamhetsinriktning och inte längre är i byggbranschen. Fråga uppstår också om huruvida det, förvärvare och tillhandahållare emellan, föreligger en upplysnings- respektive undersökningsplikt rörande förvärvarens status. Skatteverket har stor betydelse för utformningen av riktlinjer och för lagens tillämpning, en uppgift som lämpligtvis borde anförtros åt domstolsväsendet.</p><p>Uppsatsen behandlar gränsdragningsproblem som uppstår till följd av rekvisitens utformning. Dessa leder i sin tur till exempelvis ökad administration och felaktigt debiterad moms. Ur rättsäkerhetsaspekt kan påpekas att den enskilde i gränsfallen har mycket liten möjlighet att förutse beskattningskonsekvensen av en transaktion och tenderar därför att tillämpa omvänd skattskyldighet för säkerhets skull, snarare än för att bedömning gjorts att transaktionen faller inom ramen för tillämpningen av omvänd skattskyldighet. Den rättsosäkerhet som gränsdragningsproblemen för med sig, framstår därför som den mest anmärkningsvärda konsekvensen av rekvisitens utformning.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget, analysera gränsdragningsproblematiken och att lämna förslag på riktlinjer för vad som kan tänkas vara mer än tillfälliga tillhandahållanden av byggtjänster, för att lättare kunna avgöra om omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller inte. Möjliga bedömningsgrunder för att fastställa vad som menas med att inte endast tillfälligt tillhandahålla byggtjänster, anser vi vara regelbundenhet, tjänstens omfattning och tjänstens värde i förhållande till övrig omsättning. Bedömningsgrunderna har sin förankring i Tysklands utformning av reglerna om omvänd skattskyldighet för byggsektorn och i ett av de få uttryck Skatteverket har lämnat för vad som skulle kunna tänkas tjäna som vägledning för vad som ska betraktas som inte endast tillfälligt.</p> / <p>Reverse charge is, since 1 July 2007, applicable in the construction sector. The application comprises the supply of construction services and thus, all delivery of goods is excluded. Only services which, from a general point of view, appear to be construction services fall within the scope of application of reverse charge. Reverse charge mean that the taxable person to whom the supply of services is made is the person liable for Value Added Tax (VAT) instead of the supplier. The purpose of reverse charge is to preclude tax evasion in contractor chains where dishonest contractors supply others with false invoices to serve as a basis for deduction of input VAT. The penalty for not applying reverse charge when obligated is tax fine.</p><p>The wording of the requisite of the law is remarkably vague. In order for reverse charge to be applicable, the taxable person to whom the construction services are supplied must himself, more than temporarily, supply such services or be a taxable person who supplies such services to such taxable person. The unclear wording, in combination with the lack of case law on the subject, has led to considerable difficulty to determine whether to apply reverse charge or not in borderline cases. Establishing boundaries is necessary when determining whether a transaction constitutes sale of goods or supply of services, construction services or other services as well as when determining what constitutes temporarily respectively more than temporarily supplies of construction services. If a taxable person who supplies construction services changes his business and thus ceases to supply such services, an additional assessment on how long after the change of business the taxable person should be considered to supply construction services must be made. The uncertain conditions also raise the question whether there is a mutual obligation between parties to inform each other of their status when supplying and purchasing constructing services. Swedish Tax Authorities have become the leading maker of guidelines for the application of reverse charge in the construction sector. This is a task best left to the courts.</p><p>This paper considers problems which emerge because of the wording of the requisites. In turn, these problems lead to an increased level of administration as well as to wrongly collected VAT. It should be noticed, that from the aspect of legal certainty, the individual has very little ability to foresee the taxation consequences of a transaction. Therefore the individual may tend to apply reverse charge to be on the safe side, rather than because it has been established that the transaction fall within the scope of application of reverse charge. This legal uncertainty is the most notable consequence of the wording of the requisites.</p><p>The aim of this paper is to examine the actual meaning of the law, analyse the problems resulting from the insufficient wording of the requisites, as well as presenting possible guidelines on what should be considered as more than temporarily supplies of construction services. The guidelines aim to facilitate the conclusion on whether or not reverse charge is applicable. Possible grounds of assessment for determining when a taxable person should be considered to more than temporarily supply construction services are regularity, the extent of the construction service, as well as the value of the construction service in comparison to the overall turnover. The grounds of assessment are influenced by the application of reverse charge in German law and by one of the few guiding principles presented by the Swedish Tax Authorities concerning the meaning of the expression more than temporarily.</p>