Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.   Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.   I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.   Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.

<p>Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra.</p><p>Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv.</p><p>Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken.</p><p>Resultat & slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning.</p><p>Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.</p>

<p>Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.</p><p> </p><p>Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.</p><p> </p><p>I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.</p><p> </p><p>Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.</p>

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra. Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv. Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken. Resultat &amp; slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system. Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning. Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.

<p>Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.</p>

No description available.

No description available.

Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter. Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.

No description available.

No description available.