<p>Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.</p>

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund &amp; Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.

I avsaknad av tillämplig lagstiftning för entreprenader fanns för länge sedan ett behov av ett standardavtalssystem. Standardiserade formulär som säkerställer en optimal riskfördelning mellan parterna och erbjuder snabba avtalsslut togs emot som en framgångssaga inom byggsektorn. I den rättsliga doktrinen frågades, varför behöver vi en lagstiftning när de allmänna bestämmelserna för byggsektorn erbjuder heltäckande regleringar? I denna framställning ställer jag motfrågan, om de allmänna bestämmelserna för byggsektorn verkligen så heltäckande som vi tror? En gammal utbredd uppfattning om juridiken och entreprenader är att, entreprenadrätt skulle vara ett eget särskilt rättsområde och de allmänna bestämmelserna utgör branschspecifik lag inom detta rättsområde. I denna framställning belyser jag praxis från de senaste åren som snarare antyder att entreprenadrätt är en naturlig del av den allmänna köp- och kontraktsrätten. Framställningen har ett särskilt fokus på ABM 07 och behandlar dess centrala brister och medföljande tolkningsproblem. För de som tillämpar de allmänna bestämmelserna är det viktigt att förstå den verkliga innebörden av vad de faktiskt avtalar om. Genom att förstå dessa standardavtal kan onödiga risker, kostnader och osämja undvikas. Tvister om olika tolkningar gällande innebörden av enskilda avtalsvillkor är vanligt förekommande inom entreprenader. Oftast väljer parterna en icke offentlig tvistelösning i ett skiljeförfarande, eller så ser man helst till att förlika framför att invänta en prövning i allmän domstol. Om parterna är förtrogna med en djupare juridiska kunskap om de allmänna bestämmelserna skulle kanske färre tvister behöva prövas överhuvudtaget.

No description available.

No description available.

Examensarbetets titel: Analys av ÄTA-arbete i privat byggsektornFörfattare: Cindy Dinh &amp; Michael PeterssonHandledare: Anders LindénÄmne/Kurs: Examensarbete för högskoleingenjörsexamen ibyggteknikSyfte: Avsikten med denna studie är att analysera ÄTAarbetenvid nyproduktion i den privata byggsektornsamt att studera hur dessa arbeten uppkommer ochhanteras. Målet är även att få en klarare bild över vilkaproblem och utmaningar som kan uppstå i dennaprocess.Metod:Teori: I teoridelen presenteras bakgrundsfakta som har enrelevant koppling till ÄTA-arbeten.Resultat och analys: Sammanställningen av insamlade data i form avintervjusvar samt granskning av ÄTA-listorpresenteras i kapitlet.Slutsatser: Slutsatserna som kan dras av studien är att ett tydligtoch komplett FFU, vikten av god kommunikation ochgoda relationer är viktiga faktorer för att få enframgångsrik och effektiv ÄTA-hantering. / Title: Analysis of ÄTA-work in the private constructionsectorAuthors: Cindy Dinh &amp; Michael PeterssonAdvisor: Anders LindénCourse: Degree Project for BSc in Building ConstructionPurpose: The purpose of this study is to analyze ÄTA-work innew production in the private construction sector, aswell as to study how these jobs are generated andmanaged. The goal is also to get a clearer picture ofthe problems and challenges that may arise in thisprocess.Methodology:Theory: The theoretical part presents background facts thathave a relevant link to ÄTA-work.Results and analysis: The compilation of collected data in the form oginterview answers and review of ÄTA-work lists arepresented in the chapter.Conclusions: The conclusions that can be drawn from the study arethat a clear and complete FFU, the importance of goodcommunication and good relationships are importantfactors in achieving successful and effective ÄTAworkmanagement.

Initial observation shows that there is a knowledge gap between the demand of the end customers and the supply of material and products provided by suppliers. The culprit manifests in the nature of the construction industry, seen as conservative and not prone to innovation combined with lackluster incentives between the contractor and supplier through framework agreements. Collaboration is not developed, presented through the fact that each actor relies on each other to gain information on sought after products and material. The research aims to present how supplier-based innovation can promote the development of new products and materials that are of value to the end customer. This is done by conducting a case study within a general contractor and interviewing suppliers, purchasers, and end customers to understand how collaboration could be a first step to create an ecosystem in which new products and materials are developed. The results show that collaborative product development would be suitable in certain instances, such as with a general contractor with an own developing unit in collaboration with a preferred supplier or framework supplier. / Inledande observation visar att det finns ett kunskapsgap mellan efterfrågan från slutkunderna och utbudet av material och produkter från leverantörer. Boven visar sig i byggbranschens karaktär, sedd som konservativ och inte benägen till innovation i kombination med svaga incitament mellan entreprenör och leverantör genom ramavtal. Samverkan utvecklas inte, detta kan observeras genom att varje aktör förlitar sig på varandra för att få information om eftertraktade produkter och material. Forskningen syftar till att presentera hur leverantörsbaserad innovation kan främja utvecklingen av nya produkter och material som är av värde för slutkunden. Detta görs genom att genomföra en fallstudie inom en byggentreprenör och intervjua leverantörer, inköpare och slutkunder för att förstå hur samarbete kan vara ett första steg för att skapa ett ekosystem där nya produkter och material utvecklas. Resultaten visar att samverkande produktutveckling skulle vara lämplig i vissa fall, till exempel med en byggentreprenör med en egen utvecklingsenhet i samarbete med en föredragen leverantör eller ramleverantör.

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ”40-procentiga sektorn” vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor. Till år 2020 har EU som målsättning att 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas. För att presentera säkra siffror som visar ländernas utveckling mot EU:s mål måste avfallsstatistik tas fram på ett bättre sätt än vad som görs i dagsläget. Detta examensarbete syftade till att beräkna de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna vid källsortering av blandat byggavfall samt analysera vilken av de tillgängliga metoderna för framtagning av byggavfallsstatistik som är lämpligast. En screening av innehållet i det blandade avfallet vid ett renoveringsprojekt hos Telge Bostäder tillsammans med uppgifter om genererad avfallsmängd i ett tidigare genomfört renoveringsprojekt användes för att göra beräkningarna. Den befintliga hanteringen, där avfallet sorterades som blandat avfall, jämfördes sedan med ett hypotetiskt scenario där det vid screeningen identifierade innehållet (plast, trä och wellpapp) istället sorterades ut i separata fraktioner. Beräkningarna gjordes dels i ett av program (WAMPS) framtaget av Svenska miljöinstitutet (IVL) för beräkning av utsläpp från hantering av hushållsavfall och dels med egna beräkningar över koldioxidutsläpp. Kostnaden för att sortera ut avfallet bestämdes genom att använda Sorteras sortiment och prislista. Resultatet från WAMPS var att utsläpp av 62 ton koldioxid kunde undvikas från avfallshanteringen genom att sortera ut innehållet i drygt 70 ton blandat byggavfall i separata fraktioner på byggarbetsplatsen. Motsvarande siffra vid egna beräkningar blev 95 ton. Container- och behandlingskostnaden för det sorterade avfallet var lägre än för det osorterade avfallet vilket medförde att den totala avfallskostnaden för drygt 70 ton blandat avfall hade kunnat sänkas med 63 000 kronor om avfallet hade källsorterats. Analysen av redovisningsmetoder pekade på att det på kort sikt lämpligaste sättet att ta fram byggavfallsstatistik på, är att använda miljörapporter från avfallsbehandlingsföretagen som underlag för avfallsstatistik. Denna metod kräver ingen lagändring för att genomföras och utnyttjar ett redan befintligt rapporteringssystem. / In a world where mankind is the only creature that generates waste that cannot be naturally decomposed, it is of great importance that we correctly take care of the waste we produce. The EU has therefore developed a list of priority regarding methods of waste treatment. It is called the waste hierarchy and is supposed to form the basis for legislation on waste management. In Sweden the construction sector is called “the 40 percent sector” which refers to the fact that 40 percent of Sweden’s waste is generated by this sector. By 2020, the EU has set up a goal that 70 weight percent of all construction and demolition waste must be recycled or reused. In order to present secure statistics that show the member nations’ progresses toward the goal, the waste statistics must be produced in a better way than today. This master thesis aimed to calculate the environmental and economic consequences with source sorting of the mixed construction waste and to determine the best available accounting method to produce construction waste statistics. A screening of the content of the mixed waste at a renovation project at Telge Bostäder together with data over the generated waste quantity in a previously conducted renovation project, were used to make the calculations. The existing management, where the waste was sorted as mixed waste, was then compared with a hypothetical scenario where the content encountered during the screening (plastic, wood and cardboard) was sorted out separately instead. Calculations were then made partly in a program (WAMPS) developed by IVL to calculate the emissions from household waste management and partly with own calculations of carbon dioxide emissions. The cost of sorting out the waste was determined using Sortera’s catalog and price list. The result of WAMPS was that emissions of 62 tons of carbon dioxide could be avoided from the waste management process by sorting about 71 tons of mixed construction waste at the construction site. The corresponding amount at own calculations was 95 tons. The cost of containers and cost of treatment of the sorted waste was lower than the costs for mixed waste, which meant that the total waste related cost of managing 71 tons of mixed waste would have been reduced by 63 000 Swedish crowns if the waste had been source sorted. The analysis over accounting methods indicated that in the short term, the most appropriate way to produce construction waste statistics is to use environmental reports from the treating companies as a basis. This method does not require a change in the law to be implemented and utilizes an existing reporting system.

The purpose of this paper is to get an understanding if the climate declaration is an effective policy instrument in the construction sectors supply chain. In present time, it is difficult to predict how the effect of this instrument will affect the market and if it will be an effective and prerequisite regulation in the future. A policy instrument can contribute to higher costs for both organisations and individuals. Therefore, the aim of this paper is to examine whether the transaction costs differ before and after the climate declaration was introduced, dependent on the public or private construction sector and investigate if there is a difference dependant on the design-build contract or design-bid-build contract as a procurement form. With the help of a survey that was distributed to over 590 individuals in 38 different companies, the survey asked questions regarding their experience in the design phase, procurement phase and the construction phase of, request for tenders and tenders, before and after the climate declaration was introduced. The results demonstrate there is a difference before and afterwhich can indicate that the transaction costs also have increased regardless of which sector or form of procurement.