• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Åtgärder mot svartarbete : verktyg för ommålning från svart till vitt

Andén, Malena, Nilsson, Maria January 2008 (has links)
Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.   Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.   I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.   Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.
2

Införandet av den omvända byggmomsen : - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och små företag

Hallin, Jenny, Rimsén, Stina January 2008 (has links)
<p>Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket.</p><p>Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod.</p><p>Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna.</p>
3

Åtgärder mot svartarbete : verktyg för ommålning från svart till vitt

Andén, Malena, Nilsson, Maria January 2008 (has links)
<p>Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.</p><p> </p><p>Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.</p><p> </p><p>I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.</p><p> </p><p>Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.</p>
4

Införandet av den omvända byggmomsen : - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och små företag

Hallin, Jenny, Rimsén, Stina January 2008 (has links)
Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försäljning av byggtjänster. Dessa regler innebär att köparen istället för säljaren redovisar momsen och därför kallas det för omvänd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vår uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvända momsen har inneburit, samt ta reda på om det är någon skillnad mellan hur stora och små företag har hanterat övergången. Vi vill även utvärdera den nya metoden jämfört med den gamla. För att göra detta har vi intervjuat företrädare för tre stora företag, tre små företag, en redovisningskonsult och Skatteverket. Vår undersökning visar att alla våra respondenter tyckte det var krångligt och att införandet skedde vid en dåligt vald tidpunkt. Trots detta har de flesta vant sig nu, och vet ungefär vad som gäller. Skillnaden mellan stora och små företag var att de stora gjorde betydande satsningar innan införandet. De små företagen hanterade istället problemen när de uppstod. Vi kom fram till att fördelen med den omvända momsen är att skattefusket antagligen minskar, även om vi inte såg några konkreta bevis på detta. Man bör dock tänka på att det var en långsiktig satsning från Riksdagen. Hittills har vi bara sett kostnaderna.
5

Omvänd moms : en undersökning av byggtjänstbranschen / Reverse Charge : a study of the construction service business

Patriksson, Patrik, Walmstedt, Calle January 2009 (has links)
<p>Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.</p>
6

Omvänd moms : en undersökning av byggtjänstbranschen / Reverse Charge : a study of the construction service business

Patriksson, Patrik, Walmstedt, Calle January 2009 (has links)
Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter. Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket. Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.
7

Byggmoms : omvänd skattskyldighet för byggtjänster / Construction VAT : reverse charge on construction services

Andersson, Hans, Karlsson, Johannes, Tell, Christoffer January 2010 (has links)
<p>I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten. Den 1 januari år 2008 övergick SNI-koderna från bestämmande till att bli vägledande. Gränsdragningsproblem huruvida en tjänst är att klassificera som byggtjänst och ett företag som byggföretag uppstår för de företag där en tillämpning av regelverket inte är glasklart. I den här studien undersöks rapporter, doktrin, rättspraxis och lagtext för att tydliggöra och uppmärksamma detta problem. Byggmoms innebär att det är förvärvaren av tjänsten som hanterar utgående moms för förvärvad tjänst. Hanteringen av mervärdeskatten liknar mervärdesskattesystemet som används inom handeln av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom EU. Regelverket har uppfyllt sitt syfte, att göra det mindre lönsamt att fuska. Ett hinder för att erhålla avdragsrätt för ingående moms som inte kommer att redovisas och betalas av säljaren. Regelverket för omvänd skattskyldighet är tydlig för majoriteten av byggföretagen. Skatteverket har utfärdat förhandsbesked åt företag där gränsdragningen har varit ett problem. Alla förhandsbesked har inte alltid varit i linje med varandra, vilket visar på problematik vad gäller regelverkets tillämpningsområde och dess gränsdragning.</p> / <p>In the early 2000s the Swedish Tax Agency produced a report which examined the shortfall of taxes in the construction industry. The report did include a proposal to introduce reverse charge in the construction industry, construction VAT. The legislative proposal in the bill 2005/06: 130 was accepted by the Swedish parliament and came into force on 1st of July 2007. During the remainder of 2007 the SNI-codes was used to decide whether a company would be subject to the reverse charge or not. On 1st of January 2008 the SNI-codes went from the role of defining to the role of guiding. The main problem is that of boundary concerning the categorization if a service should be classified as a building service or a company classified as a building company where the application of the regulation is not crystal clear. This study examines reports, doctrine, jurisprudence and legal document to clarify and address this problem. Construction VAT means that the purchaser of the service will handle outgoing VAT for the acquired service. The handling of the construction VAT is similar to that used in the trade of goods and services between companies in different countries within the EU. The legal framework has served its purpose, to make it less profitable to withhold tax and to become an obstacle to obtain the right to deduct VAT which will not be reported and remitted by the seller. The law of reverse charge is distinct to the majority of construction companies. The Swedish Tax Agency has issued preliminary notifications to companies where boundaries have been a problem. All of the notifications have not always been consistent with each other which are signs of problems with demarcation of the regulation.</p>
8

Byggmoms : omvänd skattskyldighet för byggtjänster / Construction VAT : reverse charge on construction services

Andersson, Hans, Karlsson, Johannes, Tell, Christoffer January 2010 (has links)
I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trädde i kraft den 1 juli år 2007. Under det första halvåret avgjorde SNI-koder vilka tjänster och företag som skulle omfattas av den omvända skattskyldigheten. Den 1 januari år 2008 övergick SNI-koderna från bestämmande till att bli vägledande. Gränsdragningsproblem huruvida en tjänst är att klassificera som byggtjänst och ett företag som byggföretag uppstår för de företag där en tillämpning av regelverket inte är glasklart. I den här studien undersöks rapporter, doktrin, rättspraxis och lagtext för att tydliggöra och uppmärksamma detta problem. Byggmoms innebär att det är förvärvaren av tjänsten som hanterar utgående moms för förvärvad tjänst. Hanteringen av mervärdeskatten liknar mervärdesskattesystemet som används inom handeln av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom EU. Regelverket har uppfyllt sitt syfte, att göra det mindre lönsamt att fuska. Ett hinder för att erhålla avdragsrätt för ingående moms som inte kommer att redovisas och betalas av säljaren. Regelverket för omvänd skattskyldighet är tydlig för majoriteten av byggföretagen. Skatteverket har utfärdat förhandsbesked åt företag där gränsdragningen har varit ett problem. Alla förhandsbesked har inte alltid varit i linje med varandra, vilket visar på problematik vad gäller regelverkets tillämpningsområde och dess gränsdragning. / In the early 2000s the Swedish Tax Agency produced a report which examined the shortfall of taxes in the construction industry. The report did include a proposal to introduce reverse charge in the construction industry, construction VAT. The legislative proposal in the bill 2005/06: 130 was accepted by the Swedish parliament and came into force on 1st of July 2007. During the remainder of 2007 the SNI-codes was used to decide whether a company would be subject to the reverse charge or not. On 1st of January 2008 the SNI-codes went from the role of defining to the role of guiding. The main problem is that of boundary concerning the categorization if a service should be classified as a building service or a company classified as a building company where the application of the regulation is not crystal clear. This study examines reports, doctrine, jurisprudence and legal document to clarify and address this problem. Construction VAT means that the purchaser of the service will handle outgoing VAT for the acquired service. The handling of the construction VAT is similar to that used in the trade of goods and services between companies in different countries within the EU. The legal framework has served its purpose, to make it less profitable to withhold tax and to become an obstacle to obtain the right to deduct VAT which will not be reported and remitted by the seller. The law of reverse charge is distinct to the majority of construction companies. The Swedish Tax Agency has issued preliminary notifications to companies where boundaries have been a problem. All of the notifications have not always been consistent with each other which are signs of problems with demarcation of the regulation.

Page generated in 0.024 seconds