Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag. Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt. Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.

Problembakgrund: Varje år förlorar skatteverket miljarder på byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan också de seriösa byggföretag som får svårt att konkurrera vad det gäller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvänd momsredovisning i Sverige för byggsektorn från och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem är: Hur påverkar införandet av omvänd momsredovisning stora och små byggföretag i Sverige vad gäller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning påverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland där omvänd momsredovisning redan implementerats? Syfte: Syftet med studien är att undersöka reaktionerna på det kommande införandet av omvänd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige. Dessutom undersöks vilka åsikter ett antal utvalda tyska byggföretag har angående införandet av omvänd momsredovisning i Tyskland. Metod: För att genomföra undersökningen används en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen av primärdata sker genom personliga intervjuer med skattejurister på Ernst & Young respektive Lindebergs Grant Thornton och representanter för de stora byggföretagen JM, NCC, PEAB, och SKANSKA samt med enkäter till små och medelstora byggföretag i Sverige. Enkäter skickas till 200 utvalda byggföretag i Sverige och bland dessa finns både medelstora och små byggföretag representerade. En enkätstudie utförs även bland tyska byggföretag för att kunna jämföras med den svenska studien. Resultat och slutsats: De små och medelstora byggföretagen är skeptiska till omvänd momsredovisning. Misstanken bekräftas av de 22 tyska byggföretag som svarat. Eftersom bara 22 av 150 tyska företag och 64 av de 200 svenska företagen svarade, går dock inte svaren att generalisera. Av de undersökta stora svenska byggföretagen är alla positiva till omvänd momsredovisning. Även de intervjuade skattejuristerna ställer sig positiva till de nya reglerna. Staten ser ut som den stora vinnaren men indirekt är det svenska folket som är vinnare. / Background: Every year the government looses billions on construction companies that neglect their responsibility to pay tax (VAT). This fraud does not only affect the government, but the whole construction industry. Employees of a dishonest company never get the benefit of insurance or support to their future pensions. Based on two reports the Parliament has decided to introduce Reverse – Charge in Sweden for building companies effective from 1/7 2007. The thesis main problem to investigate is: How the introduction of reverse charge affects different sized construction companies in Sweden in terms of competition and black labour? What effect has Reverse – Charge had on competition and black labour in Germany where this legislation has already been introduced? Purpose: To investigate how construction companies in Sweden are reacting to the introduction of Reverse – Charge and what actions they plan to take. The opinions of a number of selected construction companies based in Germany will also be investigated. Method: This thesis will both follow the qualitative and the quantitative method of investigation. This will be done during interviews and questionnaires. Results and conclusions: The small and medium sized Swedish construction companies are rather skeptic to the introduction of Reverse – Charge. This suspicion is in one way confirmed by the 22 German construction companies who answered. Although only 22 of 150 German companies answered and 64 of 200 of the Swedish companies, which means that the results cannot be generalized. The large Swedish construction companies were all positive to Reverse – Charge and the interviewed tax lawyers support their opinion. The government might look as the big winner, but in the big picture the winners are the Swedish people who no longer has to pay for building companies who cheat with their VAT.

No description available.

<p>In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important.</p><p>Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations.</p><p>Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so.</p><p>Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.</p>

In Sweden a person is either unlimited or limited liable to tax. It is important to define this status since the consequence of being unlimited liable to tax according to chapter 3 § 8 Swedish income tax law (1999:1229) is imposed tax on every revenue from Sweden and overseas. When deciding the fiscal status Sweden uses the principle of domicile which makes the home of the taxable person important. Despite domilication in another country a person can be considered to have such bonds to Sweden that they still should be unlimited liable to tax here. During the development of the Swedish communal tax law (1928:370) the term essential linkage was introduced. There are numerous factors which can affect this assessment but in case-law some factors have been considered more important than others. Amongst these are residence which is adopted for year-round use and practice business operations here or being economical engaged here by having assets that, directly or indirectly, gives the beneficiary a vital influence in business operations. Concerning residences there are clear guidelines. By the inquiry of case-law in recent years you can draw the conclusion that permanent residences which are retained after migration always leads to essential linkage while secondary residences never does so. Regarding economical commitment the actual influence over a business operation is of importance for the assessment. A shareholding of ten percent does not lead to essential influence. An upper limit which directly leads to essential influence is not established. The opinion considering the relation between essential influence and prime linkage has prior to a decision made by the Swedish taxation committee been that one leads to the other. This is now uncertain.

Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det. Ändå har skillnaden mellan bostadstyperna inte dragits i lagtexten, vilket gör det oklart vilka bostäder som faktiskt tillmäts betydelse i praxis. Vidare anses en kvarvarande familj leda till att den utflyttade svenska medborgaren i normalfallet blir väsentligt anknuten. För utländska medborgare som har familj kvar i Sverige är situationen något oklar. Det utländska medborgarskapet tycks inverka bedömningen så att utgången blir den motsatta. Vidare anses väsentligt inflytande i svensk näringsverksamhet utgöra en komplex anknytningsfaktor. Vad som utgör väsentligt inflytande är otydligt. För innehav av tillgångar har en svag gräns på ungefär 10 % dragits. Innehar individen mer än 10 % i svenska bolag kan det tala för att väsentlig anknytning föreligger, medan utgången blir den motsatta om innehavet är mindre än 10 %. Domstolarna är bundna av lag att behandla två fall som är jämförbara lika. Praxis på området visar så är inte fallet. I flertalet mål rörande dessa tre kriterier saknas motiveringar för beslut, vilket gör det svårare för den skattskyldige att begripa utgången. Det i sin tur ger upphov till bristande förutsägbarhet. / Unlimited tax liability exists for individuals if essential connection still consists, provided that previous residence existed. In the assessment of essential connection ten different factors in 3:7 IL shall be considered. Residence set up for year-round-use, family, and significant influence in Swedish business is considered to carry more weight in the assessment than the remaining factors. Residence set up for year-round-use includes two different residence types, namely residence for permanent use and residence used for recreational purposes. Residence for permanent use normally causes essential connection while residence used for recreational purposes never does. This distinction is however not drawn in the legislation, thus it becomes unclear which residences are actually of importance in case law. Furthermore, a remaining family in Sweden normally leads to essential connection for the Swedish citizen who now lives abroad. For foreign nationals who still have family in Sweden, the outcome is somewhat unclear. The foreign citizenship seems to affect the assessment so that the outcome will be the opposite. Further significant influence in Swedish business is considered to be a complex connecting factor. What constitutes significant influence is unclear. For holdings of assets a weak limit of approximately 10 % has been drawn. If the individual owns more than 10 % in the Swedish company, it may indicate that essential connection exists, but the output will be the opposite if the holding is less than 10 %. The courts are bound by law to treat two cases that are comparable alike. Case law shows that is not the case. In the majority of cases concerning these three criteria’s reasoning for the decisions are missing which makes it more difficult for the taxpayer to understand the outcome. This in turn gives rise to a lack of predictability.

För att veta vilka inkomster en person ska beskattas för i Sverige måste det fastställas huruvida personen är begränsat eller obegränsat skattskyldig i landet. Om en person är obegränsat skattskyldig ska denna beskattas för alla sina inkomster i Sverige, medan en begränsat skattskyldig ska beskattas endast för ett fåtal specifika inkomster. En omständighet som gör att en person är att anse som obegränsat skattskyldig är om den har väsentlig anknytning till Sverige. Det är just detta begrepp, väsentlig anknytning till Sverige, som är aktuellt för denna uppsats. Då konsekvenserna av att vara begränsat respektive obegränsat skattskyldig skiljer sig åt så pass mycket är det viktigt med en förståelse för hur bedömningen rörande detta görs. Därmed har denna uppsats till syfte att öka förståelsen för det skatterättsliga begreppet väsentlig anknytning genom en presentation av de faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger. Dessutom görs en djupare analys gällande två av dessa, nämligen familj och bostad inrättad för åretruntbruk. Under uppsatsen har sammanställts vissa juridiska fakta. Dessa har sedan använts vid en diskussion kring vissa faktorer inom begreppet väsentlig anknytning för att därigenom försöka fastställa gällande rätt på det angivna området. Därav har uppsatsen författats med hjälp av den rättsdogmatiska metoden med sitt syfte att fastställa gällande rätt med hjälp av rättskälleläran. Innebörden av de olika faktorer som påverkar huruvida väsentlig anknytning föreligger har tagits fram. Genom den djupare analys som har gjorts rörande familj och bostad inrättad för åretruntbruk har viktiga konstateranden uppmärksammats som ökat vår förståelse för bedömningen rörande dem. Bland annat har rörande bostad kunnat konstateras att det viktiga i bedömningen har varit hur bostaden har använts medan det varit av underordnad betydelse huruvida den faktiskt varit inrättad för åretruntbruk. Rörande familj har bland annat kunnat konstateras att möjligheten till att väsentlig anknytning föreligger är större om en person har en make bosatt i Sverige än om denne har ett barn bosatt i Sverige.

Uppsatsen behandlar samfällighetsföreningar och dess mervärdesbeskattning.Svenska samfällighetsföreningar har i flera decennier inte ansetts bedriva en ekonomisk verksamhet när dessa tillhandahåller tjänster till sina medlemmar. Enligt svenska domstolar utgör det ingen ekonomisk verksamhet imervärdesskattehänseende. Detta har inneburit att föreningarna inte kunnat mervärdesskatteregistrera sig och verksamheten varit momsfri. Detta ifrågasätts numera av Skatteverket som med stöd av EU-praxis gjort en annan bedömning när det gäller samfällighetsföreningar som tillhandahåller varor och tjänster till sina medlemmar. Enligt myndigheten bedriver föreningarna en ekonomisk verksamhet som omfattas av mervärdesskattedirektivet.  Med anledning av Skatteverkets nya synsätt samt praxis från EU-domstolen har denna uppsats som syfte att undersöka huruvida svenska samfällighetsföreningar kan bedriva ekonomisk verksamhet. För att ge svar på arbetens syfte genomförs en analys av svensk och EU-rättsligt praxis. I uppsatsen berörs även frågorna kring skattskyldighet för mervärdesskatt, skatteneutralitetsprincipen, regler omomvärdering till marknadspris samt sambandet mellan tjänst och ersättning i mervärdesskattehänseende. Relevanta avgöranden som är av särskilt betydelse och som tas upp i denna uppsats är bl.a. C-449/19 WEG Tevesstraße, RÅ 1983 1:26 och Skatterättsnämndens förhandsbesked diarienummer 75–22/I samt diarienummer 74–22/I. Under sammanfattande slutsatser redogör skribenten svaret på uppsatsens syfte samt reflektioner kring de följdeffekter som tillkommer med anledning av Skatteverkets nya synsätt. Slutsatserna dras utifrån den undersökning som har genomförts i arbetet.

No description available.

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>