Uppsatsen behandlar samfällighetsföreningar och dess mervärdesbeskattning.Svenska samfällighetsföreningar har i flera decennier inte ansetts bedriva en ekonomisk verksamhet när dessa tillhandahåller tjänster till sina medlemmar. Enligt svenska domstolar utgör det ingen ekonomisk verksamhet imervärdesskattehänseende. Detta har inneburit att föreningarna inte kunnat mervärdesskatteregistrera sig och verksamheten varit momsfri. Detta ifrågasätts numera av Skatteverket som med stöd av EU-praxis gjort en annan bedömning när det gäller samfällighetsföreningar som tillhandahåller varor och tjänster till sina medlemmar. Enligt myndigheten bedriver föreningarna en ekonomisk verksamhet som omfattas av mervärdesskattedirektivet.  Med anledning av Skatteverkets nya synsätt samt praxis från EU-domstolen har denna uppsats som syfte att undersöka huruvida svenska samfällighetsföreningar kan bedriva ekonomisk verksamhet. För att ge svar på arbetens syfte genomförs en analys av svensk och EU-rättsligt praxis. I uppsatsen berörs även frågorna kring skattskyldighet för mervärdesskatt, skatteneutralitetsprincipen, regler omomvärdering till marknadspris samt sambandet mellan tjänst och ersättning i mervärdesskattehänseende. Relevanta avgöranden som är av särskilt betydelse och som tas upp i denna uppsats är bl.a. C-449/19 WEG Tevesstraße, RÅ 1983 1:26 och Skatterättsnämndens förhandsbesked diarienummer 75–22/I samt diarienummer 74–22/I. Under sammanfattande slutsatser redogör skribenten svaret på uppsatsens syfte samt reflektioner kring de följdeffekter som tillkommer med anledning av Skatteverkets nya synsätt. Slutsatserna dras utifrån den undersökning som har genomförts i arbetet.