Uppsatsen undersöker när en person blir obegränsat skattskyldig trots att hen har flyttat från Sverige. När en person flyttar utomlands kan det finnas skattemässiga konsekvenser att ta hänsyn till. För att en person som flyttat utomlands ska bli obegränsat skattskyldig i Sverige krävs att personen har en väsentlig anknytning till landet. En väsentlig anknytning kan finnas om personen har bott i Sverige tidigare, har en fastighet eller bostad i Sverige, eller har nära familj som bor i Sverige. Det kan också finnas en väsentlig anknytning om personen har arbetat i Sverige under en längre tid, eller har andra ekonomiska eller personliga band till landet. Skatteavtal mellan Sverige och andra länder kan påverka beskattningen. Om en person är bosatt i ett annat land men har inkomster från Sverige, kan skatteavtalet bestämma vilket land som har rätt att beskatta inkomsten. Oavsett vad som gäller enligt skatteavtalet måste personen lämna uppgifter om alla inkomster till Skatteverket i en eventuell deklaration. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige, sammanvägs ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer inkluderar bostad i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige, familjeband i Sverige, arbete i Sverige och ekonomiska band till Sverige. Ju fler anknytningsfaktorer som är uppfyllda, desto större är sannolikheten att personen anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed blir obegränsat skattskyldig. Det är viktigt att notera att även om en person inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte blir obegränsat skattskyldig, kan personen fortfarande vara begränsat skattskyldig i Sverige. Detta innebär att personen endast behöver betala skatt på de inkomster som härstammar från Sverige.

No description available.

<p>Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.</p><p>A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic.</p><p>Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission.</p><p>Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.</p>

Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow. A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic. Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission. Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär. De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen. Dessa bestämmelser kan medföra att även andra juridiska personer har rätt till skattebefrielse när man verkar för ett allmännyttigt ändamål. Bestämmelserna är tillämpliga för en heterogen grupp av olika juridiska personer såsom olika sjukvårdsinrättningar, allmänna undervisningsverk m.fl. och även olika namngivna subjekt ingår. Uppräkningen benämns den s.k. katalogen. Ett av de områden som kan anses som allmännyttigt är när man bedriver något slag av utbildning och vanligtvis sker detta inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet. När utbildningen bedrivs i offentlig regi är denna från början skattebefriad. Utbildning genomförs också av andra institutioner och vanligt är att t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller någon annan juridisk person driver skola, en s.k. fristående skola. Ur ett neutralitets- och likabehandlingsperspektiv är det intressant att fråga sig på vilka grunder skattebefrielse kan medges när man bedriver undervisning eller utbildning och det är syftet med denna uppsats. Fokus läggs på vad som gäller för en fristående skola som drivs i ideell föreningsform där jag ska försöka redogöra för alla de olika villkor som gäller. Eftersom bestämmelserna ofta är otydliga och svårtolkade kräver detta en genomgång av förarbete, litteratur och rättspraxis. Skattebefrielsen är omgärdad av många olika villkor och för att klara ut hur beskattning kan ske måste också en rad andra frågeställningar besvaras, både av civilrättslig och av förvaltningsrättslig karaktär. Även dessa olika förutsättningar undersöks. Som nämnts finns vid sidan av de generella bestämmelserna om skattebefrielse även möjlighet för en ideell förening som bedriver skola att få befrielse som ett katalogsubjekt, ett av de subjekt som ingår i den s.k. katalogen. Innebörden av detta är att den ideella föreningen inte söker skattebefrielse i egenskap av sin rätta driftsform utan som ett allmänt undervisningsverk. Villkoren för skattebefrielse för en ideell förening och ett allmänt undervisningsverk utgår delvis utifrån lite olika grunder och även dessa undersöks och hur skillnaderna kan påverka vid beskattning. En stor och viktig fråga är också hur bestämmelserna tillämpas i praktiken, d.v.s. hur ser rättstillämpningen ut. Regelverket som styr skattebefrielsen är som sagt ganska diffust och otydligt och många av bestämmelserna måste tolkas ur rättspraxis. I uppsatsen undersöker jag ett antal rättsfall och försöker visa på hur våra domstolar tillämpar bestämmelserna, vilka fallgropar som finns och hur följsamheten mot bestämmelserna ser ut m.m.