Sammanfattning Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor – En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Datum:  28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck Linda Lundin Titel: Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor - En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Fristående skola, grundskola, likabehandlingsprincipen, lokalkostnader, transparens. Frågeställningar: För att kunna undersöka ersättningen för lokalkostnader ur ett kommunalt perspektiv har vi valt följande frågeställningar: - Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?  - Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader? - Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades? - Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att få insikter i hur kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod, för att få förståelse för informationen som inhämtades. Vid insamling av primärdata var intervjuer den datainsamlingsmetod som användes med ett frågeformulär. Därefter analyserades den empiri som blev insamlad från intervjuerna. Slutsats:  Slutsatsen redovisar att det inte går att jämföra hur kommunernas hyror bestäms. Men det går delvis att dra slutsatser om vad som ingår i lokalkostnaderna för kommunerna. Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades år 2010. Fyra av fem kommuner kan visa underlag för hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats.

The aim of this bachelor thesis is to investigate how one independent senior high school without a school library regards the role of school libraries. (What is their view of information literacy? Do they manage to reach the goals of Lpf 94 and the goals of each school subject without a school library of their own?). We have chosen to interview the principal and two teachers. Our major findings are that the public library in our study has been given the role of a school library, a role we think it can not fulfil. The librarians guide pupils to the bookshelves instead of being collaborators in the learning process to create new knowledge. The principal and the teachers, in our study, do not believe in the pupils’ ability to develop better reading skills even if they have access to more books. Readers will stay readers, non – readers likewise. Earlier research contradicts this statement. The principal and the teachers find pupils information literate. We believe they are computer literate. Earlier research shows that teachers often think pupils are information literate. Although computers might be one of several information sources, they alone do not make students advanced users of information. The principal and the teachers mean to say that this school accomplishes its goals. We think they will have problems reaching their goals without the public library.

<p>Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.</p><p>Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.</p><p>Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.</p><p>Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.</p>

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola. Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner. Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola. Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet. Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka. Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan. Man vill gärna ha ett alternativ till den konventionella kommunala skolan. På den undersökta skolan arbetar man på ett individuellt sätt som skiljer sig från den traditionella undervisningen. Andra viktiga faktorer var att skolan hade möjligheter att utveckla eleverna socialt. I den skola där studien är utförd får man lära sig att ta ansvar för sina studier. Dessutom kommer eleverna från olika ställen i staden och runt omkring vilket gör att eleverna kommer från olika sociala sammanhang. Av detta resultat kan man inte generalisera utan resultatet är endast från de fyra informanterna som deltagit i undersökningen. Allt fler placerar sina barn i fristående skolor och den här undersökningen visar på några tankar som föräldrar kan ha angående valet.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sin värdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords Kristna Skola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:  På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan?  Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen?  Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument?  Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund?  Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten? Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöra tankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll. Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiska värderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vad gäller konfessionella skolors legitimitet. Innehållet i de analyserade dokumenten pekar mot att föräldrarätten är dominerande och en förutsättning för konfessionella skolors existens med hjälp av rättigheter som finns skrivna i FN:s allmänna deklaration och Europakonventionen.

Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.