Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.

Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.</p>

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sin värdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords Kristna Skola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:  På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan?  Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen?  Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument?  Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund?  Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten? Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöra tankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll. Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiska värderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vad gäller konfessionella skolors legitimitet. Innehållet i de analyserade dokumenten pekar mot att föräldrarätten är dominerande och en förutsättning för konfessionella skolors existens med hjälp av rättigheter som finns skrivna i FN:s allmänna deklaration och Europakonventionen.

During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing. By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades. This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.

<p>During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing.</p><p>By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades.</p><p>This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.</p>

This study explores models for the reform of higher education in Egypt, and warns of potential consequences arising from the adoption of models based exclusively on the requirements of the knowledge economy and which fail to take account of the public role of national universities, socio-cultural realities and local as well as global pressures. The overall aim of the research is to identify the prerequisites for higher education reform in Egypt and the characteristics of a tailor-made reform model. It explores the role of higher education in Egypt, within the context of international organisations’ reform models for less-developed countries, and identifies the remits of the knowledge economy and knowledge society as frameworks for reforming higher education. This research has sought to answer questions on current conceptions of the role of higher education in Egypt and how these are being challenged by stakeholders. An exploratory study was designed using mixed methods. The research aim and objectives are achieved through a five-stage research process. The findings showed a general discontent among students and academics with higher education, and a near unanimity on the need for reform, particularly in the areas of teaching methods, curricula and university staff. The findings demonstrated that cultural issues deeply rooted in Egyptian society are preventing reform from being effective. The reform of higher education in Egypt should not only be part of an economic development vision, but a wider strategic vision for societal and cultural reform too. Reforming higher education in Egypt is a challenge, which will require consistent methodological rigour and a transformation of the current corrupted education culture prior to implementing the proposed OECD recommendations, or at the very least concurrent with any implementation.