Det vanligaste sättet att organisera filantropisk verksamhet i Sverige är genom stiftelser. Enligt stiftelselagen räknas stiftelser som juridiska personer, och är därför generellt sett skyldiga att betala inkomstskatt. De kan dock på olika sätt bliskattebefriade om de bedriver en verksamhet som främjar ett kvalificerat allmännyttigt ändamål. Just stiftelsers ändamål är därför intressant ur skatterättslig synpunkt.  Syftet med studien är att beskriva och fastställa gällande rätt i 7 kap. IL avseende hur stiftelser som främjar det allmännyttiga ändamålet Omsorg om barn och ungdom ska inkomstbeskattas, samt vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att ändamålet ska anses främjat. Därtill följer att redogöra för hur stiftelser som bedriver sådan allmännyttig verksamhet i specifikt fastigheter i enlighet med 7 kap. 21 § IL ska inkomstbeskattas på den inkomst som följer av verksamheten i fastigheten, och därmed även fastställa vilken skatte- och avgiftsplikt som gäller för fastigheten enligt 3 kap. 4 § FTL. Studien har genomförts med hjälp av en rättsdogmatisk metod vilket traditionellt sett betyder att man fastställer gällande rätt. De allmänt accepterade rättskällorna har studerats i enlighet med rättskälleläran. Kravet för att det allmännyttiga ändamålet ska vara uppfyllt är att det måste handla om specifikt omsorg, och inte endast någon typ av barn- och ungdomsverksamhet.Stiftelser som inom ramarna för ändamålskravet främjar det kvalificerade allmännyttiga ändamålet omsorg om barn och ungdom, och även uppfyller kraven i verksamhetskravet och fullföljdskravet enligt 7 kap. 4-6 §§ IL, kan om de till övervägande del använder en viss fastighet i verksamheten bli undantagna från skatte- och avgiftsplikt på fastigheten i form av vanlig fastighetstaxering enligt 3 kap. 4 § FTL, och därmed även bli undantagna från skattskyldighet på den inkomst som kommer från fastigheten enligt 7 kap. 21 § IL.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär. De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen. Dessa bestämmelser kan medföra att även andra juridiska personer har rätt till skattebefrielse när man verkar för ett allmännyttigt ändamål. Bestämmelserna är tillämpliga för en heterogen grupp av olika juridiska personer såsom olika sjukvårdsinrättningar, allmänna undervisningsverk m.fl. och även olika namngivna subjekt ingår. Uppräkningen benämns den s.k. katalogen. Ett av de områden som kan anses som allmännyttigt är när man bedriver något slag av utbildning och vanligtvis sker detta inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet. När utbildningen bedrivs i offentlig regi är denna från början skattebefriad. Utbildning genomförs också av andra institutioner och vanligt är att t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller någon annan juridisk person driver skola, en s.k. fristående skola. Ur ett neutralitets- och likabehandlingsperspektiv är det intressant att fråga sig på vilka grunder skattebefrielse kan medges när man bedriver undervisning eller utbildning och det är syftet med denna uppsats. Fokus läggs på vad som gäller för en fristående skola som drivs i ideell föreningsform där jag ska försöka redogöra för alla de olika villkor som gäller. Eftersom bestämmelserna ofta är otydliga och svårtolkade kräver detta en genomgång av förarbete, litteratur och rättspraxis. Skattebefrielsen är omgärdad av många olika villkor och för att klara ut hur beskattning kan ske måste också en rad andra frågeställningar besvaras, både av civilrättslig och av förvaltningsrättslig karaktär. Även dessa olika förutsättningar undersöks. Som nämnts finns vid sidan av de generella bestämmelserna om skattebefrielse även möjlighet för en ideell förening som bedriver skola att få befrielse som ett katalogsubjekt, ett av de subjekt som ingår i den s.k. katalogen. Innebörden av detta är att den ideella föreningen inte söker skattebefrielse i egenskap av sin rätta driftsform utan som ett allmänt undervisningsverk. Villkoren för skattebefrielse för en ideell förening och ett allmänt undervisningsverk utgår delvis utifrån lite olika grunder och även dessa undersöks och hur skillnaderna kan påverka vid beskattning. En stor och viktig fråga är också hur bestämmelserna tillämpas i praktiken, d.v.s. hur ser rättstillämpningen ut. Regelverket som styr skattebefrielsen är som sagt ganska diffust och otydligt och många av bestämmelserna måste tolkas ur rättspraxis. I uppsatsen undersöker jag ett antal rättsfall och försöker visa på hur våra domstolar tillämpar bestämmelserna, vilka fallgropar som finns och hur följsamheten mot bestämmelserna ser ut m.m.