Varulager är en omsättningstillgång, där några grundläggande begrepp inom värde-ringen av omsättningstillgångar är anskaffningsvärde, verkligt värde och lägsta värdets princip. Ett anskaffningsvärde utgörs av utgifter företaget har haft för att anskaffa varulagret. Verkligt värde innebär att värderingen av tillgången ska avspegla priset vid en tänkt marknadstransaktion vid värderingstidpunkten. När ett varulager skall värderas, värderas det till det lägsta av anskaffningsvärde eller verkligt värde, vilket utgör lägsta värdets princip (LVP). Enligt både forskning och fakta framstår varulagervärdering vara svårhanterbart, då flera faktorer behöver tas hänsyn till. Ännu svårare blir det med varor som är utsatta för inkurans, vilket innebär att varor blivit omoderna eller föråldrade. Vi har genom en fallstudie på ett bokförlag, som bland annat tillhandahåller läromedel och facklitteratur, undersökt denna problematik kring varulagervärdering. Därmed är bokförlaget beroende av varulagret, som är intäktsbringande och vilket leder till att värdering blir och är ett viktigt inslag. För bokförlagets facklitteratur inom juridik och redovisning kan problemet uppstå när exempelvis lagändringar inträffar, där även säsongsvariation kan påverka varulagervärderingen hos bokförlaget. Hur ska förlaget då gå tillväga? Syftet med uppsatsen har varit att i praktiken undersöka varulagervärderingsprocessen av facklitteratur inom juridik och redovisning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer. Tidigare forskning har undersökts, men resulterade inte i några vetenskapliga artiklar inom området. Vi fann därmed artiklar om liknade tillgångar eller varor med kort ekonomisk livslängd och som behandlas på liknade sätt i värderingen, exempelvis IT-relaterade produkter, som är inkuranskänsliga, precis som facklitteratur inom juridik och redovisning. Insamlingen har även skett i form av lagar, litteratur och information från internet. Sammantaget medförde insamlingen av teori och olika regel-verk att vi har erhållit kunskap kring varulagervärdering. Uppsatsen har strukturerats enligt fyra perspektiv relaterade till bokförlagets varulager-värdering, som vi har kunnat urskilja som betydelsefulla i processen att värdera facklitteratur inom juridik och redovisning. Dessa fyra perspektiv konstaterade vi ingår i värderingen av varulagret. Den ekonomiska värderingen är inte särskilt problematisk, eftersom värderingen stöds av flera system (till exempel lagersystem) som hjälper till. Dock upplevs efterfrågeprognoser som problematiska. Det som vi dessutom kommit fram till är att även inkurans och makulering försvårar varulagervärderingen, det vill säga nedskrivningsbehov samt kasseringen av litteratur. / Inventory is a current asset, where some basic concepts in the valuation of inventories is historical cost, fair value and the lowest value principle. The historical cost consists of expenses the company has incurred in acquiring the inventories. Fair value means that the valuation of the asset should reflect the price at a hypothetical market transaction at the measurement date. When an inventory is about to be valued, it's being valued to the lowest of historical cost or fair value, which makes up the lowest value principle (LVP). According to both research and facts, inventory valuation appears to be difficult to manage, due to having to include several factors. It becomes even more difficult with goods that are subjects to obsolescence, meaning that goods become outdated or obsolete. We have conducted a case study at a publishing house, that provides educational materials and professional literature, studied its complex of problems relating to inventory valuation. Consequently, the publishing house is dependent of the inventories that are revenue generating, and causing the valuation to become and being an important feature. For the publishing house's nonfiction literature in law and accounting, the problem may arise when, for example, legislative changes occur, where also seasonality can affect the inventory valuation at book publisher. How should the publishing house deal with this? The aim of the study has been to practically analyze an inventory evaluation process of nonfiction literature in law and accounting. A qualitative study was conducted in the form of interviews. Previous research was investigated, but did not result in any scientific papers in the field. We found related articles on similar assets or goods with short economic life and that are treated similarly in the valuation, such as IT-related products, which are sensitive to obsolescence, like nonfiction literature in law and accounting. We have also studied laws, literature and information from the internet. Together this collection of theory and different regulations resulted in gaining knowledge of inventory valuation. The thesis' structure is based on four perspectives related to the publishing house inventory valuation that we have been able to discern as important in the process of evaluating nonfiction literature in law and accounting. These four perspectives, we observed are included in the valuation of inventories. The economic valuation is not particularly problematic, as the valuation is supported by several systems that help. However, the demand forecasts are perceived as problematic. We also concluded that even obsolescence and cancellation complicates inventory valuation, in other words devaluation and discarding of literature.

<p>Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.</p>

Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på. I en lågkonjunktur bli värderingen generellt svårare då frestelsen för företagen är stor att redovisa ett resultat som inte är realistiskt. Revisorns uppgift är att kontrollera att företaget följt de tillämpliga lagar och principer som finns. Studiens syfte har varit att redogöra för den granskning som revisorerna gör och den problematik som finns kring handelsföretagens varulagervärdering. Vi vill också undersöka om revisorernas granskning påverkats av lågkonjunkturen. Inventeringen blir en central del i granskningen, där revisorn granskar att företagens system och rutiner fungerar. Man gör stickprov på lagren för att fastställa att den mängd varor företaget angett verkligen finns. Granskningen innefattar också att man kontrollerar att företagen följt de värderingsprinciper som finns såsom LVP inkurans och FIFU. Revisorerna har påverkats av lågkonjunkturen på så vis att deras granskning har blivit mer omfattande.  Större urval görs för att försäkra sig om att lagret är rätt inventerat. Risken finns att företagen vill övervärdera i dåliga tider, detta har revisorerna hittills inte sett några tendenser till.

<p>Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på. I en lågkonjunktur bli värderingen generellt svårare då frestelsen för företagen är stor att redovisa ett resultat som inte är realistiskt. Revisorns uppgift är att kontrollera att företaget följt de tillämpliga lagar och principer som finns.</p><p>Studiens syfte har varit att redogöra för den granskning som revisorerna gör och den problematik som finns kring handelsföretagens varulagervärdering. Vi vill också undersöka om revisorernas granskning påverkats av lågkonjunkturen.</p><p>Inventeringen blir en central del i granskningen, där revisorn granskar att företagens system och rutiner fungerar. Man gör stickprov på lagren för att fastställa att den mängd varor företaget angett verkligen finns. Granskningen innefattar också att man kontrollerar att företagen följt de värderingsprinciper som finns såsom LVP inkurans och FIFU. Revisorerna har påverkats av lågkonjunkturen på så vis att deras granskning har blivit mer omfattande.  Större urval görs för att försäkra sig om att lagret är rätt inventerat. Risken finns att företagen vill övervärdera i dåliga tider, detta har revisorerna hittills inte sett några tendenser till.</p>

<p>Att varulagervärdering är viktigt hos handelsföretag beror på att varulagerposten är en stor post i balansräkningen och även påverkar resultaträkningen via kostnad för sålda varor. Det är därför av stor vikt att värderingen blir så korrekt som möjligt. Det finns dock flera metoder som kan tillämpas för att göra en varulagervärdering och dessutom flera redovisningsprinciper att ta i beaktande. Varulager ska värderas enligt lägsta värdes princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet kan beräknas på olika sätt. Utöver detta kan handelsföretag värdera varulagret utifrån en alternativvariant.</p><p>Vi vill därför besvara problemformuleringen: Hur går handelsföretag praktiskt tillväga vid värdering av varulager? Syftet med studien är att försöka beskriva den problematik som finns kring varulagervärdering hos handelsföretag samt att se vilka värderingsmetoder som används och om dessa skiljer sig åt mellan handelsföretagen.</p><p>Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt då vi vill tolka och förstå hur handelsföretag praktiskt går tillväga och vi avser inte att erhålla ett resultat som går att generalisera. Vi har tillämpat den gyllene medelvägen då vi utgått från teorin för att sedan gå till empirin i form av en förstudie och sedan tillbaka till teorin. Den teoretiska referensramen innehåller redovisningsprinciper, referensramen, olika värderingsmetoder samt ett antal faktorer som påverkar värdering av varulager.</p><p>Vi har valt en kvalitativ metod och genomfört ostandardiserade intervjuer med låg struktureringsgrad. Först gjordes en förstudie med en revisor som låg till grund för själva huvudstudien som bestod av fyra handelsföretag och en revisor. Intervjuerna syftade till att fånga upp hur lagervärderingen görs och eventuella problem förknippade med detta. Vi fann att det finns många olika sätt som lagervärderingen kan utföras på och att det inte behöver vara felaktigt för det.</p>

<p>Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder.</p><p> </p><p>Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere. Balansen styrs till stor del av företagens inköpsrutiner.</p><p> </p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur detaljhandelsföretag i Karlstad går tillväga vid varulagervärdering och inköp, och om finanskrisen påverkat värderingen, inköpsrutinerna samt kundernas köpbeteende. För att få svar på frågorna i problemformuleringen har intervjuer genomförts med nio detaljhandelsföretag i Karlstad.</p><p> </p><p>Slutsatserna av studien är att detaljhandelsföretagen har olika tillvägagångssätt vid sin värdering av varulager, men att en genomgående tillämpning av lägsta värdets princip (LVP) sker. Finanskrisen har inte påverkat varulagervärderingen utan de områden där förändring skett är till viss del kundernas köpbeteende men framförallt detaljhandelsföretagens inköpsrutiner.</p>

<p>I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. </p><p>Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret.</p><p>Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen?</p><p>Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie:</p><p> Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p> Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p>Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. </p><p>Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.</p>

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret. Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen? Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie: Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Att varulagervärdering är viktigt hos handelsföretag beror på att varulagerposten är en stor post i balansräkningen och även påverkar resultaträkningen via kostnad för sålda varor. Det är därför av stor vikt att värderingen blir så korrekt som möjligt. Det finns dock flera metoder som kan tillämpas för att göra en varulagervärdering och dessutom flera redovisningsprinciper att ta i beaktande. Varulager ska värderas enligt lägsta värdes princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet kan beräknas på olika sätt. Utöver detta kan handelsföretag värdera varulagret utifrån en alternativvariant. Vi vill därför besvara problemformuleringen: Hur går handelsföretag praktiskt tillväga vid värdering av varulager? Syftet med studien är att försöka beskriva den problematik som finns kring varulagervärdering hos handelsföretag samt att se vilka värderingsmetoder som används och om dessa skiljer sig åt mellan handelsföretagen. Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt då vi vill tolka och förstå hur handelsföretag praktiskt går tillväga och vi avser inte att erhålla ett resultat som går att generalisera. Vi har tillämpat den gyllene medelvägen då vi utgått från teorin för att sedan gå till empirin i form av en förstudie och sedan tillbaka till teorin. Den teoretiska referensramen innehåller redovisningsprinciper, referensramen, olika värderingsmetoder samt ett antal faktorer som påverkar värdering av varulager. Vi har valt en kvalitativ metod och genomfört ostandardiserade intervjuer med låg struktureringsgrad. Först gjordes en förstudie med en revisor som låg till grund för själva huvudstudien som bestod av fyra handelsföretag och en revisor. Intervjuerna syftade till att fånga upp hur lagervärderingen görs och eventuella problem förknippade med detta. Vi fann att det finns många olika sätt som lagervärderingen kan utföras på och att det inte behöver vara felaktigt för det.