<p>I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. </p><p>Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret.</p><p>Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen?</p><p>Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie:</p><p> Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p> Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.</p><p>Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. </p><p>Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.</p>

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret. Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen? Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie: Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Sammanfattning – ”SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet” Datum: 19 januari, 2012 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985 Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet Handledare: Ole Liljefors Nyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckning Frågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen. Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden. Vi anser slutligen att SUHF-modellen är ett tillräckligt effektivt kostnadssystem som är väl anpassat efter svenska lärosätens behov och som bör fortsätta att användas och utvecklas.

Abstrakt Titel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann-Sofie Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats. Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer. Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat. Lärosätena upplever att förtroendet har ökat hos finansiärerna samtidigt som forskningsfinansiärernas upplevelse är olika, allt från minskat förtroende till ökat förtroende. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka ytterligare forskningsfinansiärer och lärosäten för att kunna säkerställa att resultaten från denna studie är korrekta samt undersöka orsaken till varför förtroendet är oförändrat och dessutom har minskat hos forskningsfinansiärer efter införandet av SUHF-modellen. Nyckelord: SUHF-modell, full kostnadstäckning, indirekta kostnader, förtroende, engagemang, kommunikation, samarbete / Abstract Title: SUHF model Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ann-Sofie Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2013 - June Aim: The purpose of this study is to explore how the SUHF model is built and if the transition to the SUHF model has led to improvement of research funder’s confidence in the institutions´ accounting of indirect costs. Method: The study has been carried out with a qualitative hermeneutic approach with understanding epistemology. The method included an inductive empirical test of the problem formulation. The inductive empirical study consisted of semi-structured interviews with four universities and four research funders. Result and Conclusions: The study shows that the SUHF model is not sufficiently clear about the distinction between the costs that are direct and indirect. Communication and cooperation between the parties has increased. The universities feel that their confidence has improved among financiers while the research funders' experience is different, ranging from loss of confidence to increased confidence. Suggestions for future research: Investigate additional research funders and universities in order to ensure that the results from this study are reliable and investigate the reasons why the confidence is unchanged and also has reduced with research funders after the introduction of the SUHF model. Key words: SUHF model, full costs recovery, indirect costs, trust, commitment, communication, cooperation

Covid-19 har efter utbrottet i slutet av 2019 medfört omfattande konsekvenser på såväl ekonomiska som sociala aspekter. Ett stort antal individer har smittats och många har avlidit till följd av viruset, vilket resulterat i kostnader i form av minskad livskvalité, sjukhusvistelse, produktionsbortfall i och med sjukfrånvaro samt förlorade levnadsår. Detta arbete ämnar värdera delar av kostnaderna för covid-19 för hälso- och sjukvården i region Värmland 2020–2021. Analysen utförs genom en cost-of-illness studie (COI) vilket beaktar indirekta och direkta kostnader. Indirekta kostnader från covid-19 som analyseras är förlorad kvalitetsjusterande levnadsår (QALY) till följd av försämrad livskvalité genom sjukdom och förlorad QALY för dödsfall. Samt produktionsbortfall vid frånvaro från arbete. Direkta kostnader är kostnader som överskridit budget för inhyrd personal, material samt vaccination, provtagning och analys samt kostnader för varje enskilt vårdtillfälle. Utöver detta har covid-19 påverkat utbud och efterfrågan på övrig vård, vilket genererat ett uppdämt vårdbehov. Denna studie lyfter det monetära värdet av vårdkö. Studien begränsas till värdet av att invänta planerad åtgärd för två typer av ingrepp, gallstensoperation och höftledsoperation. Därav framkommer i studiens resultat skilda totala kostnader beroende på vilken operation som beaktats. Gallstensoperation representerar minimivärdet som ger en total kostnad på 4 668 miljoner kr varav indirekta kostnader uppgår till 3 452 miljoner kr. Medan höftledsoperation representerar maximivärdet och i sin tur ger en total kostnad på 4 691 miljoner kr där indirekta kostnader uppgår till 3 475 miljoner kr. Slutligen visar resultatet att direkta kostnader till följd av covid-19 uppgår till 1 216 miljoner kr oberoende av vilken åtgärd som patienten väntar på. / Following the outbreak at the end of 2019, COVID-19 has had extensive consequences on both economic and social aspects. A large number of individuals have been infected and many have died as a result of the virus, resulting in costs in form of reduced quality of life, hospitalization, loss of production due to sick leave and lost life years. This work aims to evaluate parts of the costs of COVID- 19 for healthcare in Värmland 2020–2021. The analysis is performed through a cost-of-illness study (COI) which takes indirect and direct costs into account. Indirect costs from COVID-19 analyzed are lost quality-adjusted life years (QALYs) due to impaired quality of life through illness and lost QALYs for death. As well as loss of production due to absence from work. Direct costs are costs that exceed the budget for hired staff, materials, vaccination, sampling and analysis, as well as costs for each individual care session. In addition, COVID-19 has affected the supply and demand for other care, which has generated a suppressed need for care. This study highlights the monetary value of waiting lists. The study is limited to the value of waiting for planned action for two types of surgery, gallstone- and hip replacement surgery. Therefore, the results of the study show different total costs depending on the operation considered. Gallstone surgery represents the minimum value, which gives a total cost of SEK 4.668 million, of which indirect costs amount to SEK 3.452 million. While hip replacement surgery represents the maximum value and in turn gives a total cost of SEK 4.691 million where indirect costs amount to SEK 3.475 million. Finally, the results show that direct costs as a result of covid-19 amount to SEK 1.216 million, regardless of which action the patient is waiting for.