Bakgrund: Av världens befolkning är det minst 10 % som lider av nålrädsla eller nålfobi. Nålar ingår i många vanligt förekommande medicinska procedurerna i vården. Många drabbade undviker att uppsöka vård eller genomgå vaccinationsprogram. Trots att många lider av nålrädsla och nålfobi är detta ett problem som inte prioriteras överallt inom vården. Enligt Eriksson (1994) är det viktigt för patienten att känna sig välkomnad och respekterad för att vårdaren ska kunna lindra lidandet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med nålrädsla eller nålfobi upplever sticksituationer inom vården, vilka faktorer som påverkar nålrädsla/fobin samt hur nålrädsla/fobi kan lindras.    Metod: En litteraturöversikt med sammanlagt elva artiklar genomfördes. Artiklarna har kvalitésgranskats och analyserats av författarna till den här studien. Under arbetets gång skapades kategorier utefter artiklarnas resultat. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen av artiklarnas resultat. Det var: Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner, påverkande faktorer och strategier för att kunna hantera situationen eller rädslan. Psykiska upplevelser som rädsla och ångest kan leda till fysiska reaktioner som i sin tur kan förstärka rädslan hos patienten. Det framkom metoder som exempelvis god kommunikation och visualisering i resultatet som visade goda effekter för att lindra lidandet.   Slutsats:Resultatet visar att nålrädsla och nålfobi kan leda till många negativa upplevelser hos patienterna som bland annat svimningskänsla, ångest och oro. Metoder som exempelvis visualisering kan lindra de negativa upplevelserna. Faktorer som kan minska nålrädsla och nålfobi är bland annat miljön och hur vårdaren uttrycker sig i sitt bemötande. / Background: At least 10 % of the population suffersfrom needle fear or phobia. Needles are a part of many common procedures. Many sufferers avoid seeking care or take part of vaccination programs. Although many suffers it is a problem that is not prioritized everywhere within healthcare. According to Eriksson (1994) it is important that the patient feel welcome and respected to be able to ease the suffering. Purpose:The purpose of this study was to examine how people with fear or phobia of needles experience the pinprick situations within healthcare, which factors that affect this fear and phobia as well as how the needle fear and phobia can be relieved. Method:A literature study with eleven articles were conducted. These have been quality controlled and analyzed by the authors of this study. Through the procedure different categories were created depending on the results of the articles.Result:Three categories emerged through these analysis. They were: Mental and physical experiences and reactions, affecting factors and strategies to handle the situation or fear. Experiences as fear and anxiety can lead to physical reactions that can strengthen the fear even further. Methods such as good communication and visualization proved themselves having good effects in easing the suffering.Conclusion:The result shows that needle fear and phobia can lead to many negative experiences for the patients. Methods such as visualization can ease the negative experiences. Factors that can reduce the needle fear and phobia is for example the environment and how the caregiver express himself in his care.

Bakgrund: Den kliniska farmacin i Sverige har utvecklats markant det senaste årtiondet, var de kliniska farmaceuternas antal mer än fördubblats. Samtidigt som den kliniska farmacin utvecklas mer och mer så finns det i nuläget begränsade utbildningsmöjligheter. Mål: Denna rapport har som syfte att undersöka den kliniska farmaceutens roll inom vården, dennes arbetssätt och synen på yrkesrollen. Metod: En enkätundersökning utfördes riktad till alla verksamma kliniska farmaceuter i Sverige som arbetar patientnära. Resultat: Svarsfrekvens för undersökningen uppgick till 58%. Undersökningen kartlade den kliniska farmaceutens arbetssätt och gav en översiktlig bild av vad farmaceuten ansåg om sin yrkesroll samt visade hur farmaceuterna ansågs kunna föra den kliniska farmacin framåt i landet. Diskussion: Ett grundligt förarbete med pilottester och kvalitativa studier utfördes inte i samband med utformandet av enkäten, vilket resulterat i brister i studiens validitet. Slutsats: Det fanns skillnader gällande de olika regionernas arbetssätt med anledning av att yrkesrollen var svårdefinierad, samt att arbetssätten för farmaceuterna var olikartade. Majoriteten av deltagarna hade en positiv inställning till sina upplevelser inom det multidisciplinära teamet, däremot var de även av åsikten att klinisk farmaci inom Sverige bör vidareutvecklas. / Background: Clinical pharmacy have developed tremendously over the past decade, and the number of clinical pharmacists has more than doubled. Although clinical pharmacy is developing more and more, educational opportunities are currently a limited. Aim: This report aims to investigate the role of the clinical pharmacist in healthcare, its working procedures and the view of the profession. Method: A survey was conducted including all active clinical pharmacists in Sweden working in direct contact with the patients. Result: The response rate for the survey was 58%. The study surveyed the clinical pharmacist’s working procedures, gave some general knowledge of the pharmacist’s considerations for the profession and viewed the opinions of the pharmacist in the regard of expanding and developing clinical pharmacy in the country. Discussion: A thoroughly done preliminary work with pilot tests and qualitative studies was not carried out in connection with the development of the survey, which has resulted in deficiencies in the validity. Conclusion: There were differences regarding the working methods of the different regions because of the difficulty of defining the content of the profession, and the diversity of the working procedures between the regions. A majority of the participants had a positive attitude to their experiences within the multidisciplinary team, however, they were also of the opinion that clinical pharmacy in Sweden should be furthered developed.

Genus, kön och sexualitet präglar oss från dagen vi föds och föreställningarna om hur en individ bör bete sig konstruerar människor i den sociala sfären. Den svenska marknaden för kvinnliga preventivmedel har vuxit sig stor med åren och majoriteten av unga kvinnor använder idag hormonella preventivmedel. Användningen riskerar att leda till biverkningar som påverkar hälsan samtidigt som den stora marknaden skapat förväntningar om att kvinnor i heterosexuella relationer bör ta ansvaret över preventivmedel. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att skapa en djupare förståelse av unga kvinnors upplevelser av hormonella preventivmedel i en heterosexuell relation samt att utforska hur samhällets konstruktion av genus och sexualitet påverkar deras beslutsfattande kring preventivmedel. Genom en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om subjektiv hälsa, genusteori med fokus på heteronormativitet, genusidentitet, genusroll, sexualitet samt social påverkan. Elva stycken semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor genomfördes. Resultatet visade att kvinnors insikter om den egna hälsan i relation till användningen av hormonella preventivmedel kommer med åldern. Hormonella preventivmedel kan även leda till både positiva och negativa effekter på hälsan. Normer i sjukvården och normer från sexuella partners har ofta en inverkan på beslutsfattandet kring hormonella preventivmedel. Till sist kan beslutsfattandet påverkas av kvinnliga ideal, normer från omgivningen samt viljan att upprätthålla förväntningar om den kvinnliga sexualiteten. / Gender, sex and sexuality marks us from the day we are born and conceptions about how an individual should behave construct people in the social sphere. The Swedish market for female contraception has grown over the years and the majority of women today use hormonal contraceptives. The use of contraceptives risks leading to side effects that affect health, simultaneously, market availability creates expectations that women in heterosexual relationships should take responsibility for contraception. The aim of this qualitative interview study is to create a deeper understanding of young women's experience of hormonal contraceptives in a heterosexual relationship and to explore how society's construction of gender and sexuality affects their decision-making regarding contraceptives. Through a social psychological approach, this is examined through theories of subjective health, gender theory with focus on heteronormativity, gender identity and gender role, sexuality and social influence. Eleven semi-structured interviews with young women were conducted. The results showed that women’s perspectives on their own health in relation to the use of hormonal contraceptives comes with age. Hormonal contraceptives can also lead to both positive and negative effects on health. Norms in healthcare and norms from sexeual partners often have an impact on decision-making around hormonal contraceptives. Finally, decision-making can be influenced by female ideals, norms from the environment and the desire to maintain expectations about female sexuality.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data. / Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.

Covid-19 har efter utbrottet i slutet av 2019 medfört omfattande konsekvenser på såväl ekonomiska som sociala aspekter. Ett stort antal individer har smittats och många har avlidit till följd av viruset, vilket resulterat i kostnader i form av minskad livskvalité, sjukhusvistelse, produktionsbortfall i och med sjukfrånvaro samt förlorade levnadsår. Detta arbete ämnar värdera delar av kostnaderna för covid-19 för hälso- och sjukvården i region Värmland 2020–2021. Analysen utförs genom en cost-of-illness studie (COI) vilket beaktar indirekta och direkta kostnader. Indirekta kostnader från covid-19 som analyseras är förlorad kvalitetsjusterande levnadsår (QALY) till följd av försämrad livskvalité genom sjukdom och förlorad QALY för dödsfall. Samt produktionsbortfall vid frånvaro från arbete. Direkta kostnader är kostnader som överskridit budget för inhyrd personal, material samt vaccination, provtagning och analys samt kostnader för varje enskilt vårdtillfälle. Utöver detta har covid-19 påverkat utbud och efterfrågan på övrig vård, vilket genererat ett uppdämt vårdbehov. Denna studie lyfter det monetära värdet av vårdkö. Studien begränsas till värdet av att invänta planerad åtgärd för två typer av ingrepp, gallstensoperation och höftledsoperation. Därav framkommer i studiens resultat skilda totala kostnader beroende på vilken operation som beaktats. Gallstensoperation representerar minimivärdet som ger en total kostnad på 4 668 miljoner kr varav indirekta kostnader uppgår till 3 452 miljoner kr. Medan höftledsoperation representerar maximivärdet och i sin tur ger en total kostnad på 4 691 miljoner kr där indirekta kostnader uppgår till 3 475 miljoner kr. Slutligen visar resultatet att direkta kostnader till följd av covid-19 uppgår till 1 216 miljoner kr oberoende av vilken åtgärd som patienten väntar på. / Following the outbreak at the end of 2019, COVID-19 has had extensive consequences on both economic and social aspects. A large number of individuals have been infected and many have died as a result of the virus, resulting in costs in form of reduced quality of life, hospitalization, loss of production due to sick leave and lost life years. This work aims to evaluate parts of the costs of COVID- 19 for healthcare in Värmland 2020–2021. The analysis is performed through a cost-of-illness study (COI) which takes indirect and direct costs into account. Indirect costs from COVID-19 analyzed are lost quality-adjusted life years (QALYs) due to impaired quality of life through illness and lost QALYs for death. As well as loss of production due to absence from work. Direct costs are costs that exceed the budget for hired staff, materials, vaccination, sampling and analysis, as well as costs for each individual care session. In addition, COVID-19 has affected the supply and demand for other care, which has generated a suppressed need for care. This study highlights the monetary value of waiting lists. The study is limited to the value of waiting for planned action for two types of surgery, gallstone- and hip replacement surgery. Therefore, the results of the study show different total costs depending on the operation considered. Gallstone surgery represents the minimum value, which gives a total cost of SEK 4.668 million, of which indirect costs amount to SEK 3.452 million. While hip replacement surgery represents the maximum value and in turn gives a total cost of SEK 4.691 million where indirect costs amount to SEK 3.475 million. Finally, the results show that direct costs as a result of covid-19 amount to SEK 1.216 million, regardless of which action the patient is waiting for.

I Barn- och ungdomsklinikens strävan efter barnanpassad vård har behandlingssituationer framför allt identifierats som en utmaning, där det medicinska perspektivet ibland bedöms vara överordnat det barnrättsliga. Forskning och evidens visar att när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer minskar barnens oro, stress och smärta och trygghet, delaktighet och självbestämmande ökar. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra samverkan mellan sjukhusclowner och medarbetare och därigenom bidra till och stärka barnanpassad vård. Utifrån detta sattes ett mål om att öka samverkan från 16%-75%. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder mellan sjukhusclowner och medarbetare i barn- och ungdomssjukvården för en hållbar samverkan. Två förändringsidéer har arbetats med; skriva en rutin för samverkan och skapa en e-utbildning. Förbättringsarbetets metod utgår från mikrosystemet och beskrivs genom förbättringsrampen. Studien är kvalitativ och har använt tematisk innehållsanalys med induktivansats. Patientens röst kommer från resultatet av strukturerade intervjuer som genomfördes med 15 barn i åldrarna 0–15 år och deras föräldrar. Övrigt insamlat material kommer från enkäter till medarbetare, en fokusgrupp och fyra djupintervjuer med medarbetare och sjukhusclowner.Målet på 75% samverkan nåddes under mars. Det resultatet visar är att information, kommunikation och workshops gett önskad effekt. Studiens resultat lyfter fram två teman med vardera två kategorier. Det första temat berör gemensamma incitament som knyter samman grupper, med kategorierna värdet av ett reflekterande arbetssätt och uppbyggnad av gemensam kunskap. Det andra temat är hållbarhet i förbättringsarbete, med kategorierna förbättrad systematik och struktur och tillgänglighet och trygghet.Slutsatsen är att informanterna anser att den barnanpassade vården stärks när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer. Sjukhusclownernas tillgänglighet ses som det största hindret för samverkan. För att skapa en gemensam kunskapsgrund och hållbarhet i förbättringsarbetet behöver det interprofessionella lärandet och arbetet stärkas genom bl.a. användandet och skapandet av nya och befintliga forum. / In the striving for child-friendly care, treatment situations have above all been identified as a challenge, where the medical perspective is sometimes judged to be superior to childrens rights. Research and evidence show that when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures, children's anxiety, stress and pain decrease and security, participation and self-determination increase.The purpose of the improvement work is to improve collaboration between hospital clowns and employees and thereby contribute to and strengthen child-friendly care. Based on this, a goal was set to increase collaboration from 16% -75%. The purpose of studies is to investigate opportunities and prevent between hospital clowns and employees in child and adolescent health care for a sustainable collaboration. Two ideas for change have been worked on; write a routine for collaboration and create an e-learning.The method of improvement work is based on the microsystem and is described through the improvement ramp. The study is qualitative and has used thematic content analysis with an inductive approach. The patient's voice comes from the results of structured interviews conducted with 15 children aged 0–15 years and their parents. Other material collected comes from surveys of employees, a focus group and four in-depth interviews with employees and hospital clowns.The target of 75% collaboration was reached in March. The results that shows is that information, communication and workshops have the desired effect. The results of the study highlight two themes, each with two categories. The first theme concerns common incentives that connect groups, with the categories the value of a reflective approach and the building of common knowledge. The second theme is sustainable in improvement work, with the categories improved systematics, structure and accessibility and security.The conclusion is that informants believe that child-friendly care strengthens when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures. The availability of hospital clowns is seen as the biggest obstacle to collaboration. In order to create a common knowledge base and sustainability in the improvement work, interprofessional learning and work need to be strengthened through e.g. the use and creation of new and existing forums.