Bakgrund: Av de patienter som vårdas inom slutenvården bedöms 90 % behöva venös kärlaccess. För att gå från det idag förhärskande reaktiva arbetssättet till ett proaktivt har förbättringskunskap applicerats på venös kärlaccessplanering. En framgångsfaktor för förbättringsarbete är kommunikation vilket i detta arbete har belysts extra. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att samtliga patienter som vårdas på KAVA får/har en behovsanpassad infart för att undvika onödiga stick.   Syftet med studien av förbättringsarbetet är att beskriva förbättringsgruppens erfarenheter av att sprida kunskap och information samt ge en bild av hur dess mottagare har nåtts av budskapet. Metod: Nolans förbättringsmodell har applicerats på förbättringsarbetet. För studien har en mixad metod använts, innehållande intervjuer och enkät som analyserats med kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i att merparten av patienterna får en individuell kärlaccessplan inom 24 timmar. Studien av förbättringsarbetet visar på att den interpersonella kommunikationen har stor vikt och att förbättringsgruppen är den enskilt största källan till spridning av budskapet vilket stämmer väl överrens med tidigare forskning. Slutsats: Ett proaktivt arbetssätt kan implementeras för planering av venös kärlaccess genom Nolans förbättringsmodell. Den interpersonella kommunikationen är av stor vikt för spridning av kunskap och bör tas i beaktande vid planering och utförande av förbättringsarbeten.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete. Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans. Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen? Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling. Öppen intervju med personal, strukturerad telefonintervju med patienter och journalgranskning. Resultat: Smärtteamet har lyckats påverka arbetsåtergången och patienterna har en positiv upp-levelse av genomförandet av rehabiliteringen där de varit med och skapat en rehabiliteringsplan. De faktorer som personal upplever har påverkat smärtteamets uppbyggnad är: syfte, mätningar, patientcentrering, samarbete, miljö, engagemang, information, stöd från ledning och tid. Diskussion: Oavsett om man fokuserar på ett teams uppbyggnad eller generellt på ett förbättringsarbete återkommer vissa faktorer som viktiga. Här ingår en tydlig plan för arbetet där deltagarna ställer sig bakom syftet med det arbete som man i teamet ska utföra och kontinuerliga mätningar för att öka engagemanget för deltagarna i arbetet och de som direkt eller indirekt berörs av arbetet. Vidare finns det en vinst att skapa sig en gemensam bild av vad vi tillsammans ska uppnå. Vidare forskning behövs av effekterna av teamarbete med smärtpatienter. Patientnytta och ekonomiska konsekvenser behöver kartläggas. Är multimodal rehabilitering det bästa alternativet eller kan intermediär rehabilitering vara ett alternativ för små enheter?

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste. Denna innebar att man utgick från förbättringsområden i det kliniska arbetet. Vidare implementerades förbättringskunskapen och dess metoder eller verktyg genom att man varvade den teoretiska utbildningen med praktiskt kliniskt arbete. Utlärandet av förbättringskunskap medförde bemästring av förändringarna i hälso- och sjukvården. Genom nyttjandet av förbättringskunskapen kan målet uppnås att bibringa patienterna en känsla av ett ökat värde.

No description available.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna. Metod En kvalitativ kartläggning av omvårdnadsdata i fyra nationella kvalitetsregister med Hendersons fjorton omvårdnadsfaktorer inom allmän omvårdnad som utgångspunkt. Resultat Omvårdnadsdata fanns representerade i tre kvalitetsregister med olika omfattningsgrad. Av Hendersons 14 omvårdnadsfaktorer fanns 11 representerade i kvalitetsregistren, men med olika fördelning mellan de olika kvalitetsregistren. Det mest representerade omvårdnadsdata var ADL (aktivt dagligt liv), ett begrepp som fanns representerat i flera av Hendersons omvårdnadsfaktorer. Slutsats Avsaknad eller låg representation av omvårdnadsdata i kvalitetsregister försvårar för omvårdnadsforskningen och att använda kvalitetsregisterdata i förbättringsarbetet inom omvårdnaden.

Reducerad väntetid till barnpsykiatrisk vård är ett prioriterat område då försenad vård har negativ inverkan på barns liv och hälsa. Syftet med förbättringsarbetet: Ökad tillgänglighet till barnpsykiatrisk utredning samt sammanhållen utredningstid med stöd av förbättringsmetoder. Syftet med studien: Beskriva användarnas, utredningsteamets, upplevelser av införandet av samordnat tvärprofessionellt processflöde för barnpsykiatrisk utredning. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsmetoder. Förbättringsidén utgörs av ett tvärprofessionellt samordnat processflöde, där barnpsykiatrisk utredning skall vara planerad, genomförd och återlämnad inom fem veckor. Studiens metod: Kvalitativ och utgörs av fokusgruppsinterjuver. Resultat: Samordnat processflöde medförde att 93 % av patienterna utreddes inom regionala riktlinjers rekommenderade 120 dagar. Väntetiden reducerades från 9 till 4 månader efter utgången vårdgaranti. Utredningslängd minskade från bakgrundsmätnings 236 dagar till 48 dagar. Studien visar att samordnat utredningsschema kräver tvärprofessionell samordning, delaktiga medarbetare, lärande organisation, styrande, stödjande och delegerat ledarskap samt att omkringliggande system är effektiva. Systemet är sårbart och arbetsmiljön belastas.   Slutsats: Samordnat tvärprofessionellt processflöde ökade tillgänglighet till barnpsykiatriska utredningar samt sammanhållen utredningstid. Tvärprofessionell samordning, implementering av förbättringskunskap, lärande organisation, involverade och delaktiga medarbetare, effektiv organisation samt ett styrande, stödjande och delegerat ledarskap är avgörande faktorer för processens görlighet. Processflödet var sårbart för yttre faktorer. Upplevelsen var att arbetsmiljön belastas.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete. Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans. Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen? Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling. Öppen intervju med personal, strukturerad telefonintervju med patienter och journalgranskning. Resultat: Smärtteamet har lyckats påverka arbetsåtergången och patienterna har en positiv upplevelse av genomförandet av rehabiliteringen där de varit med och skapat en rehabiliteringsplan. De faktorer som personal upplever har påverkat smärtteamets uppbyggnad är: syfte, mätningar, patientcentrering, samarbete, miljö, engagemang, information, stöd från ledning och tid. Diskussion: Oavsett om man fokuserar på ett teams uppbyggnad eller generellt på ett förbättringsarbete återkommer vissa faktorer som viktiga. Här ingår en tydlig plan för arbetet där delta-garna ställer sig bakom syftet med det arbete som man i teamet ska utföra och kontinuerliga mät-ningar för att öka engagemanget för deltagarna i arbetet och de som direkt eller indirekt berörs av arbetet. Vidare finns det en vinst att skapa sig en gemensam bild av vad vi tillsammans ska uppnå. Vidare forskning behövs av effekterna av teamarbete med smärtpatienter. Patientnytta och eko-nomiska konsekvenser behöver kartläggas. Är multimodal rehabilitering det bästa alternativet eller kan intermediär rehabilitering vara ett alternativ för små enheter? / Background: Pain from the musculoskeletal system is the cause of sick leave. To reinforce the medical rehabilitation the Social Ministries did an agreement with Sweden's municipalities and county councils 2008; the rehab warranty. The effort that would receive performance bonuses was multimodal rehabilitation. In the county council of Dalarna they have been starting multi-modal teams of the resources of the rehab warranty. This thesis describes the start of one of these teams and factors that staff perceived important for teambuilding and work. Purpose: Aim for the improvement: Patients with chronic pain should receive prompt and adequate care from a team that has experience and knowledge to work together. Study questions: What effects for the patients can be connected to the attempts to create multi-modal rehabilitation in a primary care practice? What factors, experienced by staff at the centre, has influenced the creation of the pain team at the centre? Method: A mixed methods study with several methods for collecting results. Open interviews with personnel, structured telephone interviews with patients and journal review. Results: The pain team has managed to influence patients’ possibilities to return to work. Patients perceived the rehabilitation process positively when they could participate in the care in the making of a rehab plan. The factors that staff experience has affected team building were: purpose, measurements, patient centeredness, cooperation, environment, commitment, information, support from management, and time. Discussion: Whether you focus on team-building or on improvement work some factors remain important. Among these factors are a clear plan for the work that the participants align to and continuous measurements to increase the engagement for the participants in the team and others that is affected of the teams work. Further research is needed about teamwork in rehabilitation of pain patients and the economic consequences it brings. Is it multimodal rehabilitation that gives good effects or could intermediate rehabilitation be an alternative for small organisations?

BakgrundFör Hälso- och sjukvårdens professioner är den kunskap som inhämtas under grundutbildningen inte tillräcklig för ett helt yrkesliv. Kunskapsområdet utvecklas ständigt och kompetensutveckling är nödvändigt.Fysioterapeuter har en specialistordning som omfattar 16 olika specialistområden. Utifrån de krav som ställs på en specialistfysioterapeut med ökat ansvar för utveckling av vården upptäcktes ett behov av förbättringskunskap inom specialistutbildningen då den kunskapen idag inte tillgodoses inom grundutbildningen.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa en utbildning i grundläggande förbättringskunskap inom kursplanen för Fysioterapeuternas specialistutbildning.MetodUtveckla och testa en webinarbaserad utbildning i grundläggande förbättringskunskap.Utbildningen bestod av fem en timmes webinar under en period av 15 veckor och inkluderade hemuppgifter och ett mindre förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen.Denna pilotstudie analyserades med enkäter samt kvalitativ innehållsanalys av reflekterande texter.ResultatSamtliga sex fysioterapeuter som fullföljde utbildningen upplevde att denna tillförde värde till deras kliniska arbete och deras patienter samt att utbildningen gav ökad förmåga att initiera och genomföra förbättringsprojekt.SlutsatsDenna pilotstudie indikerar att en webinarbaserad utbildning i förbättringskunskap för fysioterapeuter under specialistutbildning tillför värde till deras kliniska arbete.NyckelordFysioterapeut, förbättringsarbete, utbildning,

Den svenska hälso- och sjukvården står inför utmaningen med en ökande och åldrande befolkning. Överdiagnostisering och under-, över- och felanvändning av diagnostisk service bidrar till de ekonomiska utmaningarna. Utilization management kan bidra till att komma tillrätta med användningen. I ett samarbetsprojekt mellan Rådet för värdeskapande användning av Medicinsk diagnostik i Region Jönköpings län och en vårdcentral genomfördes ett förbättringsarbete för att minska förbrukningen av laboratorieanalyser; målet var att komma till rätta med över-, under och felanvändning. Parallellt genomfördes en studie med syftet att utvärdera effekter av fem insatser rådet gjort. Studien genomfördes med en mixad metod med förklarande sekventiell design. Då förbättringsarbetet aldrig tog fart i verksamheten, på grund av chefsomsättning, kan inga resultat redovisas. Studien påvisar få förändringar i beställningsmönster. I intervjuerna med remittenterna framkommer temat att vilja arbeta med beställningsmönster och förändringar nära verksamheten. Remittenterna efterfrågar tekniska lösningar och dialog med de diagnostiska specialiteterna. Litteraturen stödjer hittills gjorda insatser men i studien ses få resultat. Tidigare insatser har varit engångsföreteelser. Genom att nyttja förbättringskunskapen och arbeta med frågorna närmare remittenternas vardag kan engagemang skapas varpå förändringen lättare anammas. Kombinationen av förbättringsarbeten på mikrosystemnivå med stöd och förbättringar på mesonivå kommer sannolikt att bidra till framgång med värdeskapande användning. / Swedish healthcare is facing the challenge of an increasing and aging population making cost reductions necessary. Some of the challenges are based around the over diagnosis and the misutilisation of laboratory analysis. Utilisation management could contribute to proper use. A quality improvement project was performed as a collaboration between a primary care centre and the Council of Value-creating use of Medical Diagnosis. The aim was to reduce the number of analyses and misuse of laboratory analysis. A mixed method study was conducted with the aim to evaluate five interventions made by the Council. Because the improvement project never really started, results are limited. Interviews with physicians revealed that the studied units are open for dialogue with the diagnostic specialties and willing to change ordering patterns but few changes were detected. The literature supports the interventions made so far but few results are shown. One reason might be that previous efforts have been isolated events. By using the knowledge of quality improvement and bringing the questions closer to the units’, change might be easier to embrace. The combination of quality improvement in the microsystems with support and improvements in mesosystems will probably contribute to success.

Bakgrund I svensk hälso- och sjukvård skall prioriteringar utgå från de tre principerna i den etiska plattformen. Habiliteringen i Västra Götaland har utvecklat ett beslutstöd för prioriteringar med utgångspunkt från den nationella modellen för öppna prioriteringar vars syfte är att omsätta den etiska plattformen till praktiken.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att börja använda beslutsstöd vid val av behandlingsmetoder, och hypotesen var att om beslut tas strukturerat ökar förutsättningarna för en mer likvärdig vård. Studiens syfte var att beskriva medarbetarnas upplevelser av förbättringsarbetet.   Metod I det pågående förbättringsarbetet har Nolans förbättringsmodell använts. Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ studie och fokusgrupper genomfördes i två omgångar med deltagande team.   Resultat Medarbetarna upplever att arbete utifrån prioriteringsriktlinjer är viktigt men är beroende av beslutsstödet utformning och yttre faktorer. Att prioritera blir enklare om åtgärderna på väntelistan är rangordnade. Det går än inte att utläsa att mer likvärdig vård uppnåtts men när medarbetarna får styra över förbättringsarbetet minskar väntetiden från beslut till behandlingsstart.   Slutsatser Nolans förbättringsmodell fungerar vid införande av beslutsstöd för prioritering. Det återstår att se om beslutsstödet bidrar till en mer likvärdig vård. / Background In Swedish health care priorities shall be based on the principles in the ethics platform. Habilitation Services in Västra Götaland has developed a decision support for priorities on basis of the national model of priorities aimed to translate the ethical platform to practice.   Purpose Improvement work aimed to start using decision support in the selection of treatment. The hypothesis was, if decisions are structured increases the prospects of a more equitable care. The purpose was to describe employees’ experiences of improvement work.   Method The ongoing improvement work have used Nolan's model of improvement. The study was conducted as a descriptive qualitative study with focus groups in two rounds.   Results Employees feel that work on the basis of priority guidelines are important, but are dependent on decision support design and external factors. Prioritizing becomes easier if the waiting list are ranked. It is not yet possible to say that a more equitable care has been achieved but when employees get control over the improvement work the waiting time from decision to treatment reduces.   Conclusions Nolan's model of improvement works at the introduction of decision support for priority. It remains to be seen whether decision support contributes to more equitable care.