Bakgrund: Fotbollsspelare löper hög risk att drabbas av skada. Det finns tendens att återvända för tidigt till fullt fotbollsutövande innan skadan är helt läkt och utan att en adekvat rehabilitering har utförts. Utförs rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut som besitter god kunskap inom området kan skadans läkningsprocess stimuleras. Fysioterapeutiska insatser under hela skadeförloppet kan ge fotbollsspelare bättre förutsättningar till en lyckad rehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadade fotbollsspelares uppfattning om fysioterapi och fysioterapeutiska insatser under en rehabiliteringsperiod. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie för kartläggning av populationen fotbollsspelare i division I i Norrland. Retrospektiv data samlades in med egenkonstruerad webbenkät som skickades ut till 130 personer varav 62 besvarade den. Bortfall gjorde att 57 personer inkluderades i studien. Insamlad data analyserades deskriptivt. Resultat: Majoriteten av deltagarna använde fysioterapi under en rehabiliteringsperiod. Fotbollsspelarna uppgav att tillgång till en annan yrkesgrupp var den vanligaste orsaken till utebliven fysioterapi. Deltagarna framhävde även att fysioterapeutens övervägande uppgifter var manuella behandlingar och upprättning av rehabiliteringsprogram. 13,6 % uppgav att fysioterapeutiska insatser förekom i både akuta och subakuta skedet. Konklusion: Resultatet av studien visar att fotbollsspelares värdering och användning av fysioterapi är hög. Fysioterapeutens närvaro under hela skadeförloppet behöver utvecklas för att ge fotbollsspelare bättre förutsättningar att återgå till full fotbollsaktivitet och förhindra återfall av tidigare skada. Studien ger en indikation på fotbollsspelares uppfattning avseende fysioterapi och fysioterapeutiska insatser. Fler studier bör göras som inkluderar fler fotbollsspelare för att på det viset kartlägga en större population.

Introduktion: Ätstörning är ett samlingsnamn för flertalet psykiatriska diagnoser som är kopplade till mat, vikt och uppfattningen av sin kropp. Kvinnor är dem som drabbas främst, då de anses utgöra 90% av fallen. Behandlingen består av en teambaserad insats av b.la läkare, psykologer, dietister och fysioterapeuter. Fysioterapeutens roll och behandling utgår från att främja individens självkänsla, hantering av ångest och återskapa en normaliserad kroppsbild med hjälp av fysioterapeutiska behandlingsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeutens upplevelse av sitt arbete inom ätstörningsvården, samt eventuella behov av framtida forskning. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utformades för att besvara studiens syfte. Tre fysioterapeuter med minst ett år inom ätstörningsvården intervjuades. Författarna tolkade sedan materialet systematiskt utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier: Upplevelser av frustration i arbetet som fysioterapeut, och Samspelet mellan kropp och själ, det fysioterapeutiska perspektivet som bestod av två stycken underkategorier: Fysisk aktivitet i rätt händer samt Balans mellan förbud och uppmuntran till fysisk träning. Ytterligare forskning gällande ätstörningens verkningsmekanismer och fysioterapeutiska behandlingsmetoder var något som önskades av deltagarna. Konklusion: Fysioterapeuterna upplevde frustration i sitt arbete inom ätstörningsvården. De upplevde att fysioterapi kunde ha inverkan på patienter med ätstörning men önskade mer forskning, samt tydligare roll inom ätstörningsvården. Detta för att stärka professionen samt för att kunna erbjuda en så evidensbaserad och god vård som möjligt. Fysioterapeuterna ville belysa det fysioterapeutiska perspektivet och arbetssätt som de ansåg innefattade att återskapa en normaliserad kroppsbild genom individanpassad vård med fokus på samspelet mellan kropp och själ.

Bakgrund: Det finns omfattande kunskap om fysisk aktivitet och dess nytta, samt att mycket stillasittande bör undvikas, trots detta ser vi att stillasittandet är högt framförallt bland åldrarna 16-29 år. Vad är det som driver oss? Begreppet motivation är ett komplext begrepp som möjligtvis kan bidra med en förklaring till varför stillasittandet är högt och varför Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte uppnås. Fysioterapeuter arbetar med fysisk aktivitet och hjälper människor att identifiera och utnyttja sina egna resurser för att främja hälsa. Syftet: utforska och beskriva drivkrafter till att träna hos personer i åldern 18-29 år som tränar regelbundet på ett träningscenter. Metod: för att identifiera fenomenet drivkraft till att träna valdes en kvalitativ kunskapsansats med en semistrukturerad intervjuguide. Bekvämlighetsurval användes för att hitta deltagare. Deltagarna var universitetsstudenter i 23-28 års åldern som tränade regelbundet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: träning är viktigt för välbefinnande, det sociala har betydelse för träningen, betydelsen av kroppsliga känslor man får av träning, för att träna behövs rätt förutsättningar, tränar för att prestera. Konklusion: De största drivkrafterna till att träna hos deltagarna är att känna välbefinnande, det sociala, kroppsliga känslor och prestera på olika sätt. Rätt förutsättningar för att träna är också viktigt för deltagarna. Gemensamma drivkrafter ses hos deltagarna samtidigt som drivkrafterna har olika betydelser hos dem.

Bakgrund: I januari 2014 skedde bytet av yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut i Sverige. Bytet skulle leda till en mer internationell yrkestitel. Debatten gällande en förändrad yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut hade funnits i decennier på grund av en upplevd missvisande yrkestitel. Få studier inom området är utförda, framförallt kännedom om sjukgymnaster och fysioterapeuter ur ett svenskt kontext. Syfte: Syftet var att undersöka universitetsstudenters vid Luleå tekniska universitets kännedom om sjukgymnaster/fysioterapeuters yrkesuppgifter och byte av yrkestitel. Material/Metod: En rekryterad grupp av universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet fick frågan om att delta i studien utifrån inklusionskriterier. Datainsamlingen skedde via en digital enkät med egenkonstruerade frågor om sjukgymnasters/fysioterapeuters yrkesuppgifter med svarsalternativ på en skala 1-4, där 1 motsvarar “stämmer inte alls” och 4 motsvarar “stämmer helt och hållet”. Frågorna innehöll både påståenden om generella yrkesuppgifter inom vårdrelaterade yrken och specifika yrkesuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. Studiens insamlade data från enkäterna sammanställdes och analyserades i ett Google kalkylark utifrån antal, andel, median och typvärde. Resultat: 45 besvarade enkäter samlades in. Största andelen av deltagarna besvarade samtliga frågor med svarsalternativ 3 (stämmer till större del) och svarsalternativ 4 (stämmer helt och hållet) vid frågor både om sjukgymnast och fysioterapeut. 51,1% (23 st) av deltagarna visste inte att sjukgymnast och fysioterapeut är två yrkestitlar inom samma yrkesprofession. Konklusion: Studiens resultat visar att universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet har en god kännedom om vad en sjukgymnast respektive en fysioterapeut arbetar med, men vetskapen om att yrkestitlarna innebär samma yrke är begränsad.

Bakgrund: Mötet mellan vårdgivare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet där patientdelaktighet och målsättning har visat sig vara betydelsefulla för resultat i rehabiliteringen. Genus, de socialt och kulturella föreställningarna, leder till att det inte alltid är jämställt mellan könen och därmed inom vården. Studier har visat på både skillnader i arbetssätt mellan manliga och kvinnliga fysioterapeuter, men också att patientens kön kan ha betydelse när det kommer till bemötande och behandling.  Syfte: Syftet var att undersöka patientens förväntningar på fysioterapeuten utifrån ett genusperspektiv, det vill säga när patienten kommer till en manlig respektive kvinnlig fysioterapeut vid ett förstagångsbesök. Vidare hur det skulle kunna påverka patienten i rehabiliteringen utifrån målsättning och patientdelaktighet. Metod: En digital enkätstudie med egenkonstruerade frågor skickades ut på sociala medier. Frågorna innefattade förväntningar inför ett fysioterapeutbesök. Svar inkom från 59 personer (varav 61 % kvinnor). Resultat: Samtliga patienter med förväntningar kopplade till genus innan ett besök hade övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut. Samma gällde inte inför ett besök till manlig fysioterapeut då några hade övervägande negativa förväntningar. Gällande målsättning hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande positiva förväntningar på en manlig fysioterapeut. Gällande delaktighet hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande negativa förväntningar på en manlig fysioterapeut. Konklusion: Av de med förväntningar utifrån ett genusperspektiv är patienter generellt sett mer positivt inställda till att gå till kvinnliga fysioterapeuter än manliga fysioterapeuter. Fler kvinnor svarade på enkäten vilket gör resultatet lite vinklat.

Bakgrund: Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk behandlingsform som går ut på att man sticker ett antal tunna nålar i särskilda punkter på kroppen. Den får i Sverige användas av legitimerad personal under förutsättning att den används i områden med god evidens. Syfte: Syftet med studien är att utforska och beskriva de erfarenheter fysioterapeuter i primärvård har av akupunktur. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fyra fysioterapeuter inom primärvården intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Användningsfrekvensen påverkas av patientunderlaget och rehabiliteringstrender, Akupunktur är ett användbart verktyg när inga andra behandlingsalternativ är tillämpbara, och Utökandet av kunskap begränsas av tid och kommunikation. Totalt blev det nio underkategorier fördelade på tre i vardera huvudkategori. Konklusion: Det förekommer variationer i användningen av akupunktur, delvis beroende på mänskliga faktorer så som patientunderlag och personliga erfarenheter, delvis beroende på vilket fokus den aktuella forskningen har. Akupunktur är ett värdefullt verktyg som uppskattas av de fysioterapeuter som använder det när andra behandlingsmetoder inte är tillgängliga eller i kombination med exempelvis träning och hemövningar för att optimera rehabiliteringseffekten av dessa. Ofullständig evidens, bristfällig kommunikation och tidsbrist försvårar och begränsar användningen.

Bakgrund: De flesta elitidrottare drabbas någon gång under sin idrottskarriär av en skada och är då i behov av en fysioterapeut. För att uppnå en så lyckad rehabilitering och återgång som möjligt kan fysioterapeutens roll komma in. Enligt tidigare studier har fysioterapeuten stor betydelse vad gäller vissa faktorer. Fysioterapeutens kunskap, planering och sociala stöd var några viktiga delar men även att de bidrar till ökad motivation. Enligt studieförfattarna saknas det kvalitativa studier för att djupare förstå elitidrottarnas egna upplevelser kring anledningarna till fysioterapeutens betydelse. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elitidrottares upplevelser vad gäller fysioterapeutens betydelse för deras återgång till idrott efter en långvarig skada. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Tre elitidrottare, en truppgymnast, en alpinåkare och en hockeyspelare rekryterades genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval och deltog i varsin intervju via Zoom. Materialet analyserades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier, en god relation är viktig, fysioterapeuten bidrar till ökad motivation, fysioterapeutens fysiska närvaro är betydelsefull, positivt att fysioterapeuten ser hela människan och fysioterapeutens kunskap är av stor betydelse. Konklusion: Elitidrottare som var frånvarande från sin idrott minst sex månader upplevde det betydelsefullt att ha en fysioterapeut under återgången till idrotten. De största områdena som det trycktes på från elitidrottarna var relationen sinsemellan, motivationen, fysioterapeutens fysiska närvaro och kunskap samt att fysioterapeuten ser hela människan.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

BakgrundFör Hälso- och sjukvårdens professioner är den kunskap som inhämtas under grundutbildningen inte tillräcklig för ett helt yrkesliv. Kunskapsområdet utvecklas ständigt och kompetensutveckling är nödvändigt.Fysioterapeuter har en specialistordning som omfattar 16 olika specialistområden. Utifrån de krav som ställs på en specialistfysioterapeut med ökat ansvar för utveckling av vården upptäcktes ett behov av förbättringskunskap inom specialistutbildningen då den kunskapen idag inte tillgodoses inom grundutbildningen.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa en utbildning i grundläggande förbättringskunskap inom kursplanen för Fysioterapeuternas specialistutbildning.MetodUtveckla och testa en webinarbaserad utbildning i grundläggande förbättringskunskap.Utbildningen bestod av fem en timmes webinar under en period av 15 veckor och inkluderade hemuppgifter och ett mindre förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen.Denna pilotstudie analyserades med enkäter samt kvalitativ innehållsanalys av reflekterande texter.ResultatSamtliga sex fysioterapeuter som fullföljde utbildningen upplevde att denna tillförde värde till deras kliniska arbete och deras patienter samt att utbildningen gav ökad förmåga att initiera och genomföra förbättringsprojekt.SlutsatsDenna pilotstudie indikerar att en webinarbaserad utbildning i förbättringskunskap för fysioterapeuter under specialistutbildning tillför värde till deras kliniska arbete.NyckelordFysioterapeut, förbättringsarbete, utbildning,

Bakgrund: Kvinnliga fotbollsspelare löper större risk för att råka ut för främre korsbandsskador än män. Vad orsaken till detta är vet man inte bestämt men kan vara anledningar som exempelvis anatomiska, biomekaniska och hormonella orsaker. Fotbollssäsongen år 2020 drabbades av pandemin Corona som orsakade att fotbollssäsongen för damallsvenskan blev komprimerad och utövades under totala månaderna juni-november. Detta orsakade att belastningen på fotbollsspelare blivit högre då matcherna spelas mer frekvent och med kortare intervall. I juli år 2020 hade serien pågått i knappt en månads tid och redan då hade 12 stycken främre korsbandsskador dokumenteras enbart hos damallsvenska spelare. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet främre korsbandsskador säsong år 18/19 och 2020 samt spelschema år 2020 hos damfotbollsspelare i damallsvenskan. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. En e-enkät skickades ut till samtliga fysioterapeuter via sportcheferna inom föreningarna. Deltagarna i studien var fysioterapeuter tillhörande i föreningar inom damallsvenskan år 2020. Resultat: Enkäten besvarades av fyra av 12 lag. Resultatet av enkäterna visar förekomsten av en främre korsbandsskada år 2018 samt 2019. År 2020 förekom fem främre korsbandsskador. Under försäsongen förekom det mellan sex och åtta träningstillfällen per vecka och minskades med en eller två träningstillfällen per vecka under säsongen. Konklusion: Det inte går att dra en slutsats huruvida det tätare spelschemat orsakat fler antal främre korsbandsskador eller inte. Däremot ser jag trots allt att det skett en ökning av främre korsbandsskador från år 2018 och 2019 till år 2020.