I detta arbete studeras hur aktörer som arbetar professionellt med skapande verksamhet formar sin yrkesidentiteter. Syftet är att förstå identitetskonstruktioner genom att belysa hur personerna förhåller sig till yrkestitlar och begrepp för beteckna sig själva och det arbete de utför. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med personer som verkar inom form- och konstvärlden. Ett avgörande resultat är att benämningen på föremål är sekundär, det vill säga mindre centralt än hur aktörerna förhåller sig till sina yrkesidentiteter. Hur man resonerade kring valet av yrkestitel gjordes på olika sätt, men bland annat för att hävda vilka kunskaper man besitter. Valen görs även utifrån föreställningen att kunder ska kunna knyta an till verksamhetens art och förstå vad personen i fråga gör. Viktiga aspekter är också att aktörerna är bekväma yrkestiteln, som blir personlig och central för formandet av yrkesidentiteter. Sammanfattningsvis formas identiteter utifrån komplexa individuella och sociala sammanhang. Studien visar hur yrkesidentiteter formas i växelspel person och samhälle. Yrkesidentiteten har på så vis en kollektiv och individuell dimension. Samtidigt visar empirin på en variation i hur informanterna identifierar sig utifrån ett socialt samspel.

Bakgrund: I januari 2014 skedde bytet av yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut i Sverige. Bytet skulle leda till en mer internationell yrkestitel. Debatten gällande en förändrad yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut hade funnits i decennier på grund av en upplevd missvisande yrkestitel. Få studier inom området är utförda, framförallt kännedom om sjukgymnaster och fysioterapeuter ur ett svenskt kontext. Syfte: Syftet var att undersöka universitetsstudenters vid Luleå tekniska universitets kännedom om sjukgymnaster/fysioterapeuters yrkesuppgifter och byte av yrkestitel. Material/Metod: En rekryterad grupp av universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet fick frågan om att delta i studien utifrån inklusionskriterier. Datainsamlingen skedde via en digital enkät med egenkonstruerade frågor om sjukgymnasters/fysioterapeuters yrkesuppgifter med svarsalternativ på en skala 1-4, där 1 motsvarar “stämmer inte alls” och 4 motsvarar “stämmer helt och hållet”. Frågorna innehöll både påståenden om generella yrkesuppgifter inom vårdrelaterade yrken och specifika yrkesuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. Studiens insamlade data från enkäterna sammanställdes och analyserades i ett Google kalkylark utifrån antal, andel, median och typvärde. Resultat: 45 besvarade enkäter samlades in. Största andelen av deltagarna besvarade samtliga frågor med svarsalternativ 3 (stämmer till större del) och svarsalternativ 4 (stämmer helt och hållet) vid frågor både om sjukgymnast och fysioterapeut. 51,1% (23 st) av deltagarna visste inte att sjukgymnast och fysioterapeut är två yrkestitlar inom samma yrkesprofession. Konklusion: Studiens resultat visar att universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet har en god kännedom om vad en sjukgymnast respektive en fysioterapeut arbetar med, men vetskapen om att yrkestitlarna innebär samma yrke är begränsad.

<p>Validerat; 20140605 (global_studentproject_submitter)</p>

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet.Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande. Resultatet av vårt arbete visar att SYV- utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet och det finns idag en relativt bred arbetsmarknad för SYV. Det finns dock en bristande kunskap kring yrkesrollen på så sätt att många inte vet vad en SYV egentligen kan arbeta med. För att kunna åstadkomma en förändring måste yrkesgruppen och SYV-utbildningen därför arbeta på att marknadsföra sig bättre. Erfarenhet är också en viktig ingrediens i samtliga respondenters karriärvägar och de menar att den yrkesroll de har som SYV utanför utbildningsväsendet har förändrats under årens gång. Till följd av detta har även yrkestiteln diskuterats och enligt flera av respondenterna är det kanske dags att byta ut SYV-titeln mot någonting annat, till exempel karriärvägledare. Majoriteten av dem vi talat med titulerar sig dock SYV idag. Med detta i åtanke hoppas vi att du som läsare får en god insikt i vad några av de studie- och yrkesvägledare arbetar med som är verksamma utanför skolans värld.