Rehabkoordinatorn är en resurs i det försäkringsmedicinska arbetet i vården. Rehabkoordinering kan ske på olika nivåer (nivå 1-8). Den högsta bedöms ge bäst effekt på patientens sjukskrivning/rehabilitering. För att nå högsta nivån behövs tydliga rutiner, stöd från chef och tid för uppdraget. Syftet med förbättringsarbetet var att genom att utveckla ett metodstöd för rehabkoordinering skulle fler vårdenheter erbjuda patienter stöd enligt nivå 7-8. På sikt var förhoppningen att minska sjukskrivningarna. Studiens syfte var att beskriva hur metodstödet påverkar rehabkoordinatorns professionella utveckling. Med hjälp av förbättringsverktyg utvecklades ett webbaserat metodstöd som utvärderades med hjälp av enkäter. För att fånga rehabkoordinatorernas erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsmetod. Nivå 7-8 uppnåddes av 81 procent av vårdenheterna med rehabkoordinator. Ingen påverkan på sjukskrivningar upptäcktes. Rehabkoordinatorn upplevdes stödja patienter och det interna arbetet med sjukskrivningar på vårdenheten samt beskrevs fungera som samarbetspartners till externa aktörer (Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen och arbetsgivare). Metodstödet upplevdes skapa tydlighet för uppdraget och fungerade som ett stöd i det dagliga arbetet. Metodstödet är implementerat och används. Den del av metodstödet som handlar om det patientnära arbetet behöver fortsatt utvecklas och förbättras för att säkerställa att rehabkoordinatorerna arbetar med rätt patienter i rätt tid.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har i högre utsträckning somatisk ohälsa och en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos övrig befolkning [3]. Individer med diagnosen schizofreni kan ha en förkortad livslängd upp till 25 år[5]. Syfte Övergripande syfte, förbättringsarbete: Förbättrad hälsa hos personer med psykossjukdom. Specifikt syfte, förbättringsarbete: Främja hälsosamma levnadsvanor hos personer med psykossjukdom genom att utveckla arbetssätt som bidrar till förändrade levnadsvanor Syfte för studien av förbättringsarbete: Identifiera förhållanden i ett samverkansprojekts utformning som kan påverka spridning och varaktighet. Metod Förbättringsarbetet har genomförts som ett samverkansprojekt och utgår förbättringsrampen och projektmodellen. Studien är genomförd som en fallstudie inkluderande två fokusgruppsintervjuer med semistrukturerad intervju samt dokumentanalys. Analyserat med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats från teori om spridning och varaktighet. Resultat Arbetssätt har utvecklats och testats inom kommun och sjukhus för att främja goda levnadsvanor. Utvärdering av sex patienters förändrade levnadsvanor visade på blandade resultat och tydliggjorde vikten av upprättande av plan och uppföljning. Slutsats Resultaten visade på betydelsen av att genomföra samverkansprojekt med de grundläggande förutsättningarna personcentrering, mål och tidsram, gemensamt förhållningssätt samt förståelse. Dessa förutsättningar i kombination med upplägg av förbättringsarbete enligt förbättringsrampen och projektplanering kan ge ökade förutsättningar till spridning och varaktighet. / Background People with mental illness have a greater extent of somatic illness and the mortality rate is two to three time higher than in general population. Life expectancy is 25 years shorter among people with mental illness than in the general population. Purpose Global aim: To improve health among people with psychosis. Specific aim: Health promotion among people with psychosis by developing routines for that work. Purpose of the study: Identify conditions in a cooperation project that can affect spread and sustainability. Method The improvement ramp and structure of a project has been the starting point of this improvement work. The study is a case study including two focus groups and content analysis is made from this and from documentation. Qualitative content analysis with deductive approach was done from a theory of spread and sustainability. Results Routines for health promotion has been developed and tested in community social services and in hospital. Evaluation among six patients showed mixed results and underlined the importance of establishing a plan and follow-up. Conclusion The study indicates the importance of doing a cooperation project with focus on person centeredness, aim and timeframe, common approach and understanding. Combining this with improvement knowledge might increase opportunities for spread and sustainability.

Syftet var att förbättra omhändertagandet av palliativa patienter i det sena skedet av palliativ vård på ett akutsjukhus med fokus på smärtskattning/registrering, antal brytpunktssamtal, efterlevandesamtal och användandet av det Svenska palliativregistret. Förbättringsarbetet kopplades till en studie vars syfte var att undersöka medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med stöd av en palliativ omvårdnadskonsult.   Nolans förbättringsmodell har använts och genom PDSA har förbättringsidéer testats. Själva kontexten har beskrivits genom 5P. Styrdiagram (p- diagram) har använts för att analysera variationen i data.  Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare för att fånga deras erfarenheter har analyserats med innehållsanalys.   Efter genomfört förbättringsarbete framkom att andel smärtskattade patienter var 89 % och antalet journalanteckningar avseende smärta ökade med 21 %. Andelen brytpunktsamtal har ökat och fler närstående erbjuds efterlevandesamtal. Vid intervjuer framkom att både patient och de närstående var nöjda med den vård de fått på avdelningarna.   Fyra teman innehållande 12 kategorier framkom i intervjuerna. Medarbetarna var generellt mycket positiva till införandet av en palliativ omvårdnadskonsult som stöd.  Det framkom också behov av kontinuerlig utbildning och vikten av samarbete och kommunikation inom teamen.   Det visade sig att PDSA cykler och styrdiagram var värdefulla metoder för uppföljning av förbättringsarbete på akutsjukhus. / The aim was to improve late stage palliative care in an acute hospital setting concerning pain assessment and management, documented decision to shift to end-of-life care, follow-up talk and compliance to the Swedish palliative registry. The improvement work was further studied by exploring the staff’s experience of working with support from a palliative consultancy nurse.    Nolan's improvement model was used including 5 P, PDSA cycles and control charts such as P-charts to analyze the variation. Qualitative semi-structured interviews with 10 employees regarding their experiences, have been analyzed with content analysis.    The results show that more patients were assessed for pain, 89% and charted medical records entries increased by 21 %. The percentage of documented decision to shift to end-of-life care increased and more relatives are offered follow-up talk and patient and relatives were satisfied.   Four themes including 12 categories emerged in the interviews. The staff were generally very positive to the consultancy nurse as a support. Results showed a need for continuous education and the importance of collaboration and communication within the teams.   PDSA cycles and control charts proved to be valuable methods for improvement work in an acute hospital setting.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

Introduktion Medicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegraden vilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sätt Metod Interventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare. En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet. Resultat Studien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna. Utbildningen på plats gav också upplevda positiva effekter i form av bättre kunskap och lä-rande för deltagare. Analysen visade att osäkerhet som läkare upplever i sitt arbete med patienten kan härledas till kategorierna kunskap och krav. Diskussion/Slutsats Utbildning genomförd av radiologispecialist har visat sig vara framgångsrikt koncept. Mät-ningar som metod för lärande och förändring uppfattades istället som mätning för uppföljning. Förbättrad kunskap kring vilka faktorer som styr läkares val av undersökning har uppnåtts och områden för fortsatt förbättring har identifierats / Introduction Medical science and medical facilities and clinical possibilities to help patients evolve con-stantly. Healthcare today can often make the diagnosis and provide effective treatment to cure the victim of ill health. Radiological surveys are an important tool but also provide risks in the form of radiation, and improper use of resources. Purpose The purpose of the improvement work was to create a better use of radiology and adherence to medical guidelines so that the patient gets the right for increase based on their needs and resources will be used more optimally. The goal was to increase the proportion of eligible studies. The purpose of the study of the improvement was to gain an understanding of what factors affect physicians choice of radiological investigation and thereby provide entitlement degree which activities in the improvement process affects eligibility degree and in what way Method Interventions in the form of education and measurements used to improve eligibility rate. As-sessment of the eligibility rate was made by a resident physician. A case study with a qualitative approach was implemented and focus-group interviews were used to study the improvement process. Results Results indicates that the eligibility rate increased slightly as a result of the selected interven-tions. Education in place, however, gave perceived benefits in terms of improved knowledge and learning for participants. The analysis showed that the uncertainty that physicians experience in their work with pa-tients can be attributed to the categories of knowledge and requirements. Discussion / Conclusion Education conducted by a radiology specialist has is shown to be a successful concept. Meas-urements as a method of learning and change were perceived as measurement for monitoring. Improved knowledge about the determinants of physician choice of survey has been achieved and areas for further improvement are identified.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

KRY hjälper människor som behöver vård genom digitala möten. Efter vårdmötet kan patienter ge omedelbar feedback. Det fanns inget system för uppföljning när patienter hade lämnat ett enstjärnigt lågt betyg efter ett möte - en så kallad “bad review”.  Övergripande syftet med förbättringsarbetet var att utveckla en bättre service och erbjuda bättre vårdmöten i framtiden. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av ett system för uppföljning av missnöjda patienter som använt digital vård. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.  Orsak till klagomål inom digital vård har inte skiljt sig nämnvärt i jämförelse med klagomål inom fysisk vård. Medarbetare upplever att arbetet med att ringa bad reviews gav nöjda patienter och en känsla av att göra ett gott arbete samt att det fanns vinster med arbetssättet både för patienter samt för företaget.  Studien har visat att uppföljning av patienter som lämnat bad reviews uppfattas som något positivt för både patienter och de som ska utföra uppföljningarna. Rapportering av förslag från patienter för förbättringar av tjänsten/produkten har skett och fått resultat. / KRY helps people who need healthcare through digital meetings. After the appointment patients can give instant feedback about their experience. There was no system to do follow-ups when patients have left a bad review after a meeting. The overall aim of the improvement work was to develop a better service and to offer better meetings in the future. The purpose of the study was to investigate employees' experiences of a system for monitoring dissatisfied patients who have used digital care.   The improvement work was carried out according to Nolan's improvement model. The study was a qualitative interview study with an inductive approach.  Reasons for complaints in digital care have not differed significantly in comparison with physical care. Employees feel that the work of calling bad reviews gave satisfied patients and a feeling of doing a good job. There was an experience of gains both for the patients as well as for the company.  This study has shown that follow-up of patients who left a bad review is perceived as something positive for both patients and those who will perform the follow-ups. Reports of suggestions from patients for improvement of the service/product has been done and got results.

Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar och förbättringsverktyg. Förbättringsidén utgörs av tydliga rutiner för arbetsdagen och för morgonmötet, där individuellt anpassade aktiviteter skall vara inplanerade och genomföras minst en (1) ggr/vecka för varje boende. Studiens metod: Kvalitativ innehållsanalys av skriftliga svar på öppna frågor. Resultat: Vid mätperiodens slut syns en tydlig uppåtgående trend. Dock hade inte ett stabilt resultat med 1 aktivitet/vecka och boende uppnåtts. Alla avdelningar hade nya rutiner för dagen på plats samt en struktur för dagsplaneringen. Det mätinstrument som utvecklats under arbetet används systematiskt som både mät- och planeringsverktyg. Som en del i arbetet har bland annant Reminiscenslådor och Aktivitetsskåp utvecklats på boendet. Studien visade tydliga förbättringar i de boendes välbefinnande. De uppfattas som lugnare, mindre stressade och de uttrycker mindre ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen beskriver också tydliga förbättringar i sin arbetsmiljö, de känner sig mer tillfredsställda då de kan arbeta mer personcentrerat och de upplever bättre teamarbete och mer ordning och reda och struktur med de nya rutinerna på plats. Slutsats: Systematiskt arbete med rutiner kan frigöra tid till att arbeta mer personcentrerat och med att individanpassa de sociala aktiviteter som erbjuds de boende. Tydliga mandat, stöd från ledning samt tydlig coaching av medarbetarna är avgörande faktorer för att lyckas med förändringsarbetet. / Introduction: A quality improvement project was started to provide person-centered care through personalized social activities. The specific aim was to systematically offer residients person-centered care through personalized social activities minimum once a week. The aim of the study was to describe staff's views on learning and improvements both for the residents an in their work situation. Method: The improvement model was used throughout the improvement project. A tool to measure the number of activities in a simple and illustrative way was developed. The case study was conducted through open questions that the staff answered in writing. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The results have been going up consistently throughout the whole measuring period. All three sections at the nursing home have implemented new routines and structure for planning the day. The instrument to measure the number of social activities called "Blomman" is now also functioning as a planning tool. Boxes for Reminiscence and lockers with items and various tools for social activities have been installed. The quality improvement gave improvements in the wellbeing of the residents. The staff describes residents as calmer, less stressed and that they express less loneliness. The staff also desbride that they have gotten to know the residents better. The results also show that staff is more satisfied by providingt person-centered care. They work better as a team and have more order and structure and results show a general improvement in the work environment. Conclusion: Implementing routines and structure for planning can be a way of getting more time for the staff to provide more person-centered care. This can be done by individualizing social activities so that they correspond to the residents' needs and interests. To be successful it is essential to have support from the management for a project like this and to be able to support the staff throughout the change process.

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Studier visar att en god och säker vård har ett nära samband med en hög grad av omvårdnadskompetens hos personalen. Trots att specialistsjuksköterskor har ansvar för att initiera och tillämpa evidensbaserad vård samt att driva utvecklingen inom vården saknas en tydlig beskrivning av vad detta faktiskt innebär samt hur kompetensen bäst kan komma till användning. Syftet är att belysa specialistsjuksköterskors kompetens och dess betydelse för vårdkvalitet och vårdutveckling. För att kunna besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Arton artiklar, varav tolv med kvalitativ metod och sex med kvantitativ metod inkluderades i resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsbedömdes med modifierade granskningsmallar. Därefter gjordes en tematisk analys av artiklarnas resultat. Specialistsjuksköterskors avancerade kompetens visade sig ha en viktig betydelse för flera patientgrupper såväl som för andra vårdprofessioner. Den avancerade kompetensen gjorde skillnad i både vårdkvalitet och vårdutveckling. Ett flertal utmaningar i form av organisatoriskt motstånd och otydligheten i rollbeskrivningar kan leda till brist på utvecklingsmöjligheter och att kompetensen som specialistsjuksköterskor har inte används fullt ut. Att sjukvårdsorganisationer tar tillvara på specialistsjuksköterskors kompetens behöver ses som en förutsättning för vårdens förbättringsarbete och för utvecklingen av vårdkvaliteten. / Research has proven that a care of high quality is connected with a high degree of nursing competence. Although nurse specialists with advanced education have responsibilities to implement evidence-based research in practice, in addition to improve the quality of nursing care, there is a lack of a comprehensive and clear description of what this actually means and how their skills best should be applied. The purpose of this study is to examine the roles of nurse specialists and the impact their professional knowledge has on quality of care and health care development. A literature review was performed. Eighteen articles, of which twelve with qualitative method and six with quantitative method, were included in the result. A thematic analysis was made of the results of the articles. The skills of specialist nurses proved to be important for several patient groups as well as for other healthcare professions. The advanced competence made a difference for both quality of care and healthcare improvement. Thus, several challenges like organizational resistance and ambiguity in role descriptions can lead to a lack of development opportunities and that the competence of specialist nurses are not being fully utilized. The skills of nurse specialists need to be seen by healthcare organizations as a prerequisite for the improvement of care and for the development of care quality.