Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete. Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans. Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen? Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling. Öppen intervju med personal, strukturerad telefonintervju med patienter och journalgranskning. Resultat: Smärtteamet har lyckats påverka arbetsåtergången och patienterna har en positiv upplevelse av genomförandet av rehabiliteringen där de varit med och skapat en rehabiliteringsplan. De faktorer som personal upplever har påverkat smärtteamets uppbyggnad är: syfte, mätningar, patientcentrering, samarbete, miljö, engagemang, information, stöd från ledning och tid. Diskussion: Oavsett om man fokuserar på ett teams uppbyggnad eller generellt på ett förbättringsarbete återkommer vissa faktorer som viktiga. Här ingår en tydlig plan för arbetet där delta-garna ställer sig bakom syftet med det arbete som man i teamet ska utföra och kontinuerliga mät-ningar för att öka engagemanget för deltagarna i arbetet och de som direkt eller indirekt berörs av arbetet. Vidare finns det en vinst att skapa sig en gemensam bild av vad vi tillsammans ska uppnå. Vidare forskning behövs av effekterna av teamarbete med smärtpatienter. Patientnytta och eko-nomiska konsekvenser behöver kartläggas. Är multimodal rehabilitering det bästa alternativet eller kan intermediär rehabilitering vara ett alternativ för små enheter? / Background: Pain from the musculoskeletal system is the cause of sick leave. To reinforce the medical rehabilitation the Social Ministries did an agreement with Sweden's municipalities and county councils 2008; the rehab warranty. The effort that would receive performance bonuses was multimodal rehabilitation. In the county council of Dalarna they have been starting multi-modal teams of the resources of the rehab warranty. This thesis describes the start of one of these teams and factors that staff perceived important for teambuilding and work. Purpose: Aim for the improvement: Patients with chronic pain should receive prompt and adequate care from a team that has experience and knowledge to work together. Study questions: What effects for the patients can be connected to the attempts to create multi-modal rehabilitation in a primary care practice? What factors, experienced by staff at the centre, has influenced the creation of the pain team at the centre? Method: A mixed methods study with several methods for collecting results. Open interviews with personnel, structured telephone interviews with patients and journal review. Results: The pain team has managed to influence patients’ possibilities to return to work. Patients perceived the rehabilitation process positively when they could participate in the care in the making of a rehab plan. The factors that staff experience has affected team building were: purpose, measurements, patient centeredness, cooperation, environment, commitment, information, support from management, and time. Discussion: Whether you focus on team-building or on improvement work some factors remain important. Among these factors are a clear plan for the work that the participants align to and continuous measurements to increase the engagement for the participants in the team and others that is affected of the teams work. Further research is needed about teamwork in rehabilitation of pain patients and the economic consequences it brings. Is it multimodal rehabilitation that gives good effects or could intermediate rehabilitation be an alternative for small organisations?

Bakgrund I svensk hälso- och sjukvård skall prioriteringar utgå från de tre principerna i den etiska plattformen. Habiliteringen i Västra Götaland har utvecklat ett beslutstöd för prioriteringar med utgångspunkt från den nationella modellen för öppna prioriteringar vars syfte är att omsätta den etiska plattformen till praktiken.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att börja använda beslutsstöd vid val av behandlingsmetoder, och hypotesen var att om beslut tas strukturerat ökar förutsättningarna för en mer likvärdig vård. Studiens syfte var att beskriva medarbetarnas upplevelser av förbättringsarbetet.   Metod I det pågående förbättringsarbetet har Nolans förbättringsmodell använts. Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ studie och fokusgrupper genomfördes i två omgångar med deltagande team.   Resultat Medarbetarna upplever att arbete utifrån prioriteringsriktlinjer är viktigt men är beroende av beslutsstödet utformning och yttre faktorer. Att prioritera blir enklare om åtgärderna på väntelistan är rangordnade. Det går än inte att utläsa att mer likvärdig vård uppnåtts men när medarbetarna får styra över förbättringsarbetet minskar väntetiden från beslut till behandlingsstart.   Slutsatser Nolans förbättringsmodell fungerar vid införande av beslutsstöd för prioritering. Det återstår att se om beslutsstödet bidrar till en mer likvärdig vård. / Background In Swedish health care priorities shall be based on the principles in the ethics platform. Habilitation Services in Västra Götaland has developed a decision support for priorities on basis of the national model of priorities aimed to translate the ethical platform to practice.   Purpose Improvement work aimed to start using decision support in the selection of treatment. The hypothesis was, if decisions are structured increases the prospects of a more equitable care. The purpose was to describe employees’ experiences of improvement work.   Method The ongoing improvement work have used Nolan's model of improvement. The study was conducted as a descriptive qualitative study with focus groups in two rounds.   Results Employees feel that work on the basis of priority guidelines are important, but are dependent on decision support design and external factors. Prioritizing becomes easier if the waiting list are ranked. It is not yet possible to say that a more equitable care has been achieved but when employees get control over the improvement work the waiting time from decision to treatment reduces.   Conclusions Nolan's model of improvement works at the introduction of decision support for priority. It remains to be seen whether decision support contributes to more equitable care.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

KRY hjälper människor som behöver vård genom digitala möten. Efter vårdmötet kan patienter ge omedelbar feedback. Det fanns inget system för uppföljning när patienter hade lämnat ett enstjärnigt lågt betyg efter ett möte - en så kallad “bad review”.  Övergripande syftet med förbättringsarbetet var att utveckla en bättre service och erbjuda bättre vårdmöten i framtiden. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av ett system för uppföljning av missnöjda patienter som använt digital vård. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.  Orsak till klagomål inom digital vård har inte skiljt sig nämnvärt i jämförelse med klagomål inom fysisk vård. Medarbetare upplever att arbetet med att ringa bad reviews gav nöjda patienter och en känsla av att göra ett gott arbete samt att det fanns vinster med arbetssättet både för patienter samt för företaget.  Studien har visat att uppföljning av patienter som lämnat bad reviews uppfattas som något positivt för både patienter och de som ska utföra uppföljningarna. Rapportering av förslag från patienter för förbättringar av tjänsten/produkten har skett och fått resultat. / KRY helps people who need healthcare through digital meetings. After the appointment patients can give instant feedback about their experience. There was no system to do follow-ups when patients have left a bad review after a meeting. The overall aim of the improvement work was to develop a better service and to offer better meetings in the future. The purpose of the study was to investigate employees' experiences of a system for monitoring dissatisfied patients who have used digital care.   The improvement work was carried out according to Nolan's improvement model. The study was a qualitative interview study with an inductive approach.  Reasons for complaints in digital care have not differed significantly in comparison with physical care. Employees feel that the work of calling bad reviews gave satisfied patients and a feeling of doing a good job. There was an experience of gains both for the patients as well as for the company.  This study has shown that follow-up of patients who left a bad review is perceived as something positive for both patients and those who will perform the follow-ups. Reports of suggestions from patients for improvement of the service/product has been done and got results.

Personcentrerad omsorg är en del av värdegrunden inom svensk äldreomsorg och har visat sig ha positiva effekter på de boendes välbefinnande och bibehållandet av förmågor. Syftet med förbättringsarbetet: Med stöd av förbättringsmetoder erbjuda de boende en mer personcentrerad omvårdnad genom ett systematiskt och kontinuerligt arbete med individuellt anpassade sociala aktiviteter och reminiscens. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva omsorgspersonalens upplevelser av lärande och förbättringar både i sin arbetssituation och för de boende. Förbättringsarbetets metod mätningar och förbättringsverktyg. Förbättringsidén utgörs av tydliga rutiner för arbetsdagen och för morgonmötet, där individuellt anpassade aktiviteter skall vara inplanerade och genomföras minst en (1) ggr/vecka för varje boende. Studiens metod: Kvalitativ innehållsanalys av skriftliga svar på öppna frågor. Resultat: Vid mätperiodens slut syns en tydlig uppåtgående trend. Dock hade inte ett stabilt resultat med 1 aktivitet/vecka och boende uppnåtts. Alla avdelningar hade nya rutiner för dagen på plats samt en struktur för dagsplaneringen. Det mätinstrument som utvecklats under arbetet används systematiskt som både mät- och planeringsverktyg. Som en del i arbetet har bland annant Reminiscenslådor och Aktivitetsskåp utvecklats på boendet. Studien visade tydliga förbättringar i de boendes välbefinnande. De uppfattas som lugnare, mindre stressade och de uttrycker mindre ensamhet och oro. Omvårdnadspersonalen beskriver också tydliga förbättringar i sin arbetsmiljö, de känner sig mer tillfredsställda då de kan arbeta mer personcentrerat och de upplever bättre teamarbete och mer ordning och reda och struktur med de nya rutinerna på plats. Slutsats: Systematiskt arbete med rutiner kan frigöra tid till att arbeta mer personcentrerat och med att individanpassa de sociala aktiviteter som erbjuds de boende. Tydliga mandat, stöd från ledning samt tydlig coaching av medarbetarna är avgörande faktorer för att lyckas med förändringsarbetet. / Introduction: A quality improvement project was started to provide person-centered care through personalized social activities. The specific aim was to systematically offer residients person-centered care through personalized social activities minimum once a week. The aim of the study was to describe staff's views on learning and improvements both for the residents an in their work situation. Method: The improvement model was used throughout the improvement project. A tool to measure the number of activities in a simple and illustrative way was developed. The case study was conducted through open questions that the staff answered in writing. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The results have been going up consistently throughout the whole measuring period. All three sections at the nursing home have implemented new routines and structure for planning the day. The instrument to measure the number of social activities called "Blomman" is now also functioning as a planning tool. Boxes for Reminiscence and lockers with items and various tools for social activities have been installed. The quality improvement gave improvements in the wellbeing of the residents. The staff describes residents as calmer, less stressed and that they express less loneliness. The staff also desbride that they have gotten to know the residents better. The results also show that staff is more satisfied by providingt person-centered care. They work better as a team and have more order and structure and results show a general improvement in the work environment. Conclusion: Implementing routines and structure for planning can be a way of getting more time for the staff to provide more person-centered care. This can be done by individualizing social activities so that they correspond to the residents' needs and interests. To be successful it is essential to have support from the management for a project like this and to be able to support the staff throughout the change process.

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress. Syfte: Att studera implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning med fokus på stra-tegier som kan underlätta processen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med analytisk ansats. Den baseras på tio intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på vårdavdelningen. Dessutom har en kvantitativ basundersökning om samarbets- och säkerhetsklimatet (enligt Safety Attitude Questionnaire) och kommunikationen genomförts under implementeringen, mars 2011-december 2011. Resultat: På vårdavdelningen har ca 95 % av sjuksköterskor och ca 70 % av läkare har fått ut-bildning i SBAR och flertalet av dessa har fått repetitionsutbildning. Sjuksköterskorna upplever en förbättring i den intraprofessionella kommunikationen efter att SBAR implementerats. Sjuk-sköterskorna beskriver att kommunikationen efter implementeringen följer SBAR strukturen i högre utsträckning, den är saklig och mer avgränsad samt innehåller i högre omfattning än tidi-gare en planering för och uppföljning av patientens vård. Endast enstaka läkare anger att de an-vänder SBAR i den intra- och interprofessionella kommunikationen. I den kvalitativa studien har såväl strategier som underlättar implementeringen av SBAR som fallgropar identifierats och beskrivits. De strategier som identifierats handlar om bl.a. ledningsan-svar, definiering av ansvar och roller i vård-teamet, skapande av mötesstrukturer för tvärprofess-ionellt samarbete, kommunikation och helhetssyn, identifiering och förebyggande av hierarkiska strukturer och introducering av förbättringskunskap i projektets genomförande. De fallgropar som identifierats har att göra med bristande föranalys, otydliga uppdrag, brister i resurser som metodstöd och tid, bemötande av kritiska röster, bristande läkarmedverkan, yttre påverkans fak-torer. Resultaten av den kvantitativa enkätundersökningen visade att det inte finns några skillna-der mellan läkarnas och sjuksköterskornas uppfattning om säkerhetsklimat eller samarrbete och kommunikation med den egna arbetsgruppen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan läkare och sjuksköterskor beträffande det gemensamma samarbetet och kommunikationen där sjuksköterskor uppfattar samarbetet och kommunikationen som mindre väl fungerande (Bilaga 1-3) Diskussion: Implementeringsprocessen visat sig vara kunskaps- och meningsskapande genom den ovan beskrivna analytiska ansatsen. Resultaten visar att implementeringen av SBAR behöver kompletteras med flera andra åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ökat tvär-professionellt samarbete och kommunikation. Studien bekräftar det kommunikationsgap som finns mellan sjuksköterskor och läkare och behovet av förståelse för varandras olika roller och ansvar för att kunna skapa en helhetssyn med fokus på patienten i vården. Identifiering och före-byggande av de hierarkiska strukturer samt tydliggörande av innebörden i ledarskapet i vårdtea-met har visat sig vara avgörande. Implementering av SBAR är en satsning på en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och kräver tydlig och engagerat ledning. / Background: Poor professional communication and information transfer are main causes for medical error in the health care systems. The complexity in health care organisations in combina-tion with human factors issues raises a demand for structured and standardised communication. One challenge is to implement standardised communication models and study its effect on pa-tient safety and working conditions. SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommen-dation) is a knowledge based communication model, developed to transfer critical information in complex work environments, both in normal and stressful conditions. Aim: To study implementation of SBAR on a Cardiology ward with focus on strategies that could facilitate the process. Method: Ten qualitative interviews with members of staff during the implementation process and quantitative data (130 anonymous questionnaires among staff, Safety Attitude Questionnaire, SAQ, during the implementation of SBAR have been collected (March- December 2011) Results: 95 % of the nurses and 70 % of the physicians have received SBAR education. In the interviews, the nurses describe an improved intra-professional communication after the imple-mentation of SBAR. The nurses also describe the communication to be more focused on the patients’ care, follow the SBAR process. However, only a few physicians explain that they are using SBAR in the intra- and/or inter professional communication. Strategies (leadership, role definitions within the team, structure for multi-professional cooperation, identification and prevention of hierarchical structures and introduc-tion of improvement knowledge) and hinders (limited clinical analyses before the project, unclear assignment, limited resources e.g. time and methodology, handling critical voices, limited input from physicians and external impact factors) for implementation of the SBAR model were identi-fied. The response rate for the baseline SAQ questionnaire was 94 % among nurses and 69% among physicians. No differences were found in nurses and physicians’ attitudes on safety climate and teamwork within their own groups. Some significant differences however were found concerning cooperation and communication between the two groups; nurses were less satisfied with cooperation and communication compared to the level of satisfaction in the group of physi-cians. Discussion: The implementation process has been meaningful in regards to an increase in knowledge trough the analytic outlook of the study. The result indicates that the actual imple-menting of SBAR requires further steps to create optimal conditions to achieve better results in communication and collaboration in cross-professional teams. The study confirms the communi-cation gap that exist between doctors and nurses and highlights the need for a better understand-ing of each other`s roles and responsibilities, in order to achieve an integral patient-centred ap-proach. It is crucial to identify and to prevent existing structures of hierarchy and to clarify the meaning of leadership within the team. The process of implementing SBAR is an effort to ad-dress one of the most important issues in patient safety and requires firm and committed leader-ship.

Background ICU readmissions within 72 hours after discharge from the intensive care unit (ICU) is a problem because this leads to higher mortality and longer hospital stays. This is a particular problem for the hospital studied for this thesis because there are only three fully equipped ICU beds available.   Aim To prevent readmissions by introducing nursing rounds as a concept of “communities of practice” (CoP) and to identify supportive and prohibitive mechanisms in the improvement work and knowledge needed for further improvement work in similar settings.   Methods Questionnaires, focus groups, Nelson’s improvement ramp, and qualitative content analysis.   Results There were no readmissions from the participating ward after the nursing rounds started, but the reason for this is not clear. The staff experienced the nursing rounds as valuable and they reported greater feelings of confidence, increased exchange, and use of their own knowledge.   Discussion The findings presented here support that hypothesis that CoP builds knowledge that can improve patient care. The information provided to the participants during the improvement project was identified as the most supportive mechanism for improvement work, and a lack of resources was seen as the most prohibitive mechanism.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett legitimerat yrke, där det huvudsakliga ansvarsområdet är omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar utifrån olika kompetenskrav och kärnkompetenser. Det är vanligt att sjuksköterskor säger upp sig, som kan ses som ett allmänt globalt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ohälsa under sin första tid inom yrket, vilket även handledare och chefer har uppmärksammat. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter inom yrket på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad metod användes, med Fribergs (2017) analysmetod för att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter. Tolv artiklar som söktes fram i databasen CINAHL analyserades. Resultat: Tre teman: Närstående och arbetsplatsen hade en betydande roll, Känslan av otillräcklighet och Organisatoriska faktorer av betydelse, samt i sju subteman: Positivt stöd, Bristande stöd, Den psykisk ohälsan var överväldigande, Att inte känna sig beredd och finna balans, Från självkritik till självsäkerhet, Teamet och kollegor och De brister som påverkade NeS och patientsäkerheten. Konklusion: Resultatet visade att negativa erfarenheter var övervägande, såsom ohälsa, självkritik och bristande färdigheter. Positiva erfarenheter kom aldrig utav sig självt, stödet var avgörande från kollegor, teamet och organisationen. / Background: The nurse profession is a registered profession, where the main area of responsibility is nursing. Nurses work on the basis of competence requirements and core competencies. There are many nurses resigning their jobs, which can be seen as a global problem. Many newly graduated nurses experience illness during their first time period, which has also been recognized by supervisors and managers. Aim: The aimwas to describe newly graduated nurses experiences within the profession on hospitals. Method: A qualitative literature-based method was used, with Friberg's (2017)analysis method to describe newly graduated nurses experience. Twelve articles that were sought out in the database CINAHL were analyzed. Findings: Three themes: Relatives and the workplace had a significant role, A feeling of inadequacy and Organizational factors of importance, and in seven subthemes: Positive support, Deficient support, The psychological illness was overwhelming, To not feel prepared and finding balance, From self-criticism to self-confidence, The team and colleagues and The shortcomings the af ected NeS and patient safety. Conclusion: The result have shown that negative experiences were predominant, such as illness, self-criticism and lack of skills. Positive experiences never came by itself, the support was crucial from colleagues, the team and the organization.