Trots att evidens finns att vård av det nyfödda barnet hud mot hud hos sin mor främjar anknytning och amning separeras barnet från sin mor på grund av förlossningsavdelningens arbetssätt. Vid en födsel uppstår det ofta en bristning i underlivet varav de flesta kan sys på förlossningsrummet. Om den nyblivna modern är i behov av spinalanestesi för att sy bristningen flyttas modern till operationsavdelningen och en separation uppstår. Syftet med förbättringsarbetet var att införa ett nytt arbetssätt för att främja vård hud mot hud när en bristning i underlivet behöver sys i spinalanestesi.  Efter införandet av det nya arbetssättet i oktober 2019 har 20 barn vårdas hud mot hud då bristningen sytts i spinalanestesi på förlossningsrummet. I de uppföljande samtalen med de nyblivna föräldrarna och personalen var övervägande mycket nöjda med det nya arbetssättet. Arbetssättet har även bidragit till att användningen av klinikens resurser reducerats. En kvalitativ intervjustudie utfördes med syftet att studera faktorer som motiverar personalen vid införandet av det nya arbetssättet. I studien framkom tre motiverande faktorer; att göra det bästa för mor och barn, att få feedback och stöd i genomförande av det nya arbetssättet samt känslan att vara delaktig i processen.

Bakgrund: Vid psykisk sjukdom kan behov av heldygnsvård uppstå för att den enskilde personen inte skall utgöra någon fara för sig eller för tredje part. Vården kan vara av nytta trots att personen i fråga inte ger medgivande till vård, vilket medför ett etiskt dilemma för vårdpersonalen. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vårdas enligt tvångslagstiftning vid en psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts som omfattar 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienterna antingen upplevde att inläggningen varit till nytta eller till skada och att flertalet patienter upplevde en bristande autonomi och en känsla av minskat människovärde. Slutsats: Slutsatsen är att patienternas syn på inläggningen beror på dennes upplevelse av bevarad autonomi och möjlighet till delaktighet. Personal som har ett förhållningssätt som främjar detta, främjar också att patienten upplever den tvångslagstiftade vården som nödvändig. Detta förtydligar vikten av att i vården arbeta personcenterat och med ett förhållningssätt som främjar patientens autonomi och delaktighet. / Background: When a person is mentally ill, they might need hospitalisation against their ill, to protect them from themselves or to third parties. The care may be beneficial even though the person does not give consent to treatment, resulting in an ethical dilemma for caregivers. Aim: To elucidate patients' experiences of being cared for under a compulsory admission at a psychiatric ward. Method: A literature review has been carried out covering 11 qualitative research articles. Results: The results show that patients either feel that the admission was beneficial or detrimental, and that most patients experience a lack of autonomy and a sense of diminished human dignity. Conclusion: It is concluded that patients' views on the admission depends on his or hers experience of preserved autonomy and the opportunity to participate. Staff who have an attitude that promotes this, also encourages the patient to experience the compulsory care as necessary. This clarifies the importance of working personcentered with an approach that promotes patient autonomy and participation.

Summary Background: Person-centred care is a concept which aims to achieve quality in health care. Person-centred care is about taking the patient's own story into account and creating a partnership between all involved parties. Aim: Exploring nursing students` perception of person-centred care in Vietnam. Method: This study is a qualitative study with a semistructured interview guide. It has a deductive approach with a directed content analysis. Twelve nursing students were interviewed in this study. Result: The result showed that communication, nurses' knowledge, mutual respect, cooperation and family’s experienced knowledge about the patient were identified as important parts of the participants perceptions about person-centred care in Vietnam. Challenges such as time constraints and misunderstandings were shown to be a repeating problem. Conclusion: The nursing students' perception about implementing person-centred care in Vietnam is positive, but there are challenges in applying this in practice. The number of patients related to the number of nurses is uneven, which may lead to problems in Vietnam regarding person-centered care.

Bakgrund: Enligt nationella patientenkäten är patienterna nöjda med vården, däremot skattas inte delaktigheten lika högt.  Ett sätt att öka delaktigheten är personcentrerad vård, som dessutom kan ge en mer effektiv vård med högre kvalitet.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera ett förbättringsarbete om att öka patientens delaktighet genom införande av personcentrerad vård på en kardiologisk vårdenhet. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med induktiv ansats. Kvantitativ datainsamling skedde genom enkäter till patienter och medarbetare före och efter fem månaders förbättringsarbete. Kvalitativ datainsamling skedde genom foksugruppsintervjuer med medarbetare. Resultat: Enkäterna visade inga tydliga skillnader efter fem månaders förbättringsarbete. Både patienter och medarbetare skattade patientdelaktigheten högt. Det som skattades lägst av båda grupper var hänsynstagande till arbete, levnadsvanor och tidigare erfarenhet av sjukhusvård. Fokusgruppsintervjuerna visade att välinformerade patienter i större utsträckning kunde vara mer delaktiga. Medarbetarna fick en bättre förståelse av patienten, samtidigt fanns oro över att missa viktig information. Viljan fanns till personcentrering, men förutsättningarna saknades. Slutsats: Förbättringsmodellen är lämplig för införande av personcentrerad vård för att kunna testa vad som fungerar praktiskt. För att lyckas behövs tid och stöd från ledningen. Medarbetarna behöver träning, coaching och få vara delaktiga i förbättringsarbetet.

såväl vårdens lagstiftning som i utveckling av vården får patienten allt mer central ställning och roll. Ur ett patientperspektiv pekar dock uppföljningar av lagstiftning som reglerar samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård på bristande kunskapsläge på nationell nivå. Syftet med denna studie var att genom patientens egen berättelse söka insikter om upplevelser av utskrivningsprocessen från somatisk sluten hälso- och sjukvård och tiden efter, där behov funnits av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning. Syftet var också att söka förståelse för huruvida Appreciative Inquiry kan bidra till insikter till ständiga förbättringar ur ett patientperspektiv. Med kvalitativ design och narrativ ansats genomfördes nio värdeskapande intervjuer med vuxna personer som vårdats på sjukhus 1 januari 2018. Dessa personer hade även behov av vård och/eller omsorg efter utskrivning. Intervjuguiden innehöll två huvudfrågor; “Berätta din berättelse om när du senast låg inne på sjukhus och tiden efter när du kom hem” och “Kan du berätta om en situation eller händelse som sticker ut som fungerade riktigt bra?”. Släktskapsdiagram grupperade och sorterade intervjuernas innehåll varvid fem indikatorer identifierades som viktiga i utskrivningsprocessen; Bemötande, att bli Lyssnad på, vara Informerad, uppleva att det Klaffar och upplevelse av Delaktighet. Ålder, allvarlighetsgrad på sjukdom eller behovsnivå av kommunal vård och omsorg efter utskrivning verkar inte vara faktorer som påverkar vad som är viktigt i samband med utskrivning från sluten vård. Befintlig lagstiftad process harmoniserar delvis med patientens uttryckta behov av vad som är viktigt. Patientens egen berättelse ingår i personcentrerat förhållningssätt där Appreciative Inquirys grundfilosofi såväl som värdeskapande verktyg kan bidra till processutveckling. / In both healthcare legislation and in the development of healthcare, the role of the patient is obtaining an increasingly central position. However, from a patient perspective, there appears to be a lack of knowledge at the national level about what is important during the discharge process from the hospital. The study aimed to gain insights through the patient's own story about experiences of the discharge process from closed somatic health care, including the time following discharge when additional care was needed. The purpose was also to develop understanding about in what ways the Appreciative Inquiry method can contribute to insights about the patients perspective that could serve continuous improvements. With qualitative design, and a narrative approach based on appreciative inquiry, nine interviews were conducted with adults who had been hospitalized after January 1th 2018. These individuals were also in need for care after discharge. The interview guide contained two main questions; “Tell me your story of when you were last hospitalized and the time after when you came home” and “ Can you tell me about a certain situation or event which stands out, that worked really well?”. The content from the interviews was sorted and categorized using a relationship diagram that identified five indicators as important to the discharge process; Empathetic response, being listened to, being informed, experiencing flow and experience of participation. Age, severity of illness or level of need for municipal care after discharge does not appear to be factors of importance in context of the discharge process from hospitalized care. Existing legislative process are partially in harmony with the needs expressed by patients about what is important. The patient’s own story is part of the person-centered approach where Appreciative Inquiry’s philosophy, as well as its value-creating tools, can contribute to process development. / <p>2020-06-26</p>

Svensk patientlag fastställer att patienter med stort vårdbehov ska ha en fast vårdkontakt (FVK). Inom ramen av god och nära vård ska FVK erbjudas till dessa patienter. FVK förutsätter att vårdpersonalen antar ett personcentrerat arbetssätt och upprättar en hälsoplan i samskapande med patienten. I kontrast upplever sjuksköterskorna att de saknar stöd och kunskap om arbetssättet FVK. Detta leder till att patienterna känner sig otrygga, är frekvent vårdsökande och träffar olika vårdpersonal. Syftet var att förbättra trygghet och kontinuitet för patienter listat på en vårdcentral i Dalarna genom att erbjuda FVK till dessa patienter. Det specifika målet var att erbjuda tolv patienter en FVK inklusive hälsoplan inom sex månader samt att förbättra sjuksköterskornas kunskap om arbetssättet FVK. Syfte med studien var att evaluera om patienter ansåg att deras vårdbehov tillgodoses genom arbetssätt FVK och beskriva sjuksköterskorna erfarenhet av arbetssättet. Förbättringsarbetet inkluderade Nolans’ förbättringsverktyg, patientinvolvering och kunskapshöjande insatser för sjuksköterskor. För att undersöka hur arbetssättet FVK upplevs av patienter och sjuksköterskor genomfördes en mixad-metodstudie. En enkät riktat till patienter utformades och tre fokusgruppintervjuer, en dyad och en enskild intervju med sjuksköterskorna genomfördes. Inom sex månader hade tolv patienter en FVK tilldelad varav tio patienter hade en hälsoplan. Patienterna uttryckte att deras vårdbehov tillgodoses genom arbetssätt FVK vilket stämmer överens med sjuksköterskornas uppfattning att deras patienter söker mindre vård. FVK ökar trygghet och kontinuitet för patienter med stort vårdbehov under omständigheter som tillåter sjuksköterskorna att anta personcentrerat arbetssätt. Patienterna upplever att deras vård förbättrats och sjuksköterskorna att arbetssättet FVK ger mer värde. Studien var småskalig och begränsat till en mindre vårdcentral vilket limiterar dess överförbarhet till andra verksamheter och fler studier behövs. / The Swedish Health law obliges healthcare centers to assign case managers for patients in need. Good quality in local health care thus includes providing case managers. The case manager method presupposes that care staff adopts a person-centered manor and creates care in co-production with the patients. In contrast the nurse lacks support and knowledge to provide case management. This results in patients feeling insecure, seeking frequently for health related afflict and meeting various caregivers. To improve safety and continuity for patients in need one healthcare center in the county of Dalarna has decided to provide case management for patients assigned to the center. The specific goals were to assign twelve patients to a case manager, including health care plan within six months, and to increase knowledge for nurses. Aims of the study were to describe patients’ perception whether they consider if their needs are accommodated by the case manager, and nurses’ experiences to work as a case manager. Nolans’ improvement tool was used involving patients in their care as well as training nurses in case management skills. To study the effect of case management on patients and nurses a mixed-method design was conducted. A patient questionnaire was performed and three focus group interviews, one dyad and one individual interview with nurses were conducted. Twelve patients were assigned a case manager after six months. Ten patients had an established care plan. The patients expressed that their need of care was accommodated which is in coherence with the nurses who described that their patients were in less need for care. Case managers improve safety and continuity for patients in need under circumstances that allow nurses to develop person-centred manor. Patients expressed care improved and nurses increased work values. Yet this survey was limited to a small unit and further studies are needed.

Bakgrund: Det finns idag tydliga signaler om att hälso- och sjukvården ska ge en personcentrerad vård till samhällets individer.  Det finns även en önskan att öka möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård. En personcentrerad vård kan ge möjlighet för patienten att bli medskapare och inte enbart mottagare av vård. Syftet: Förbättringsarbetets syfte var att öka patientens möjlighet till delaktighet genom att implementera patientberättelse och hälsoplan. Studiens syfte är att synliggöra medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med patientberättelsen och hälsoplanen samt patientdelaktighet i vården.  Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell samt kartläggning av enheten utfördes med hjälp av 5P. De idéer som testades var införande av patientberättelse och dokumenterad hälsoplan. Datainsamling till studien gjordes med intervjuer av sex medarbetare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Andelen patienter som angav att de var delaktiga i den utsträckning de önskar i vården på avdelningen, ökade från 77% till 95% vilket kan ses som ett positiv effekt på patientdelaktighet. I den kvalitativa innehållsanalysen identifierades tre kategorier: patientens vård, kommunikation samt organisationen och arbetssätt, där både möjligheter och hinder kunde ses.  Slutsats: Personcentrerad vård ökar möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård på en akutkirurgisk vårdavdelning. / Background: There are clear signals that health care should provide person-centered care for the citizens. There is also a wish to increase the possibility for the patient to be involved in their care. The person-centered care can provide an opportunity for the patient to become co-creators and not only recipients of care. Purpose: The purpose of the improvement work was to increase the patient's opportunity for participation by implementing patient narrative and care plan. The purpose of the study is to make visible the employees' experience of working with the patient narrative and care plan to create patient participation.  Method: The improvement work was implemented with the support of Nolan's improvement model and 5P was used to assess the unit. The ideas tested were the introduction of a patient narrative and a documented care plan. Data collection for the study was conducted with interviews of six employees and analyzed with qualitative content analysis.  Results: The proportion of patients who felt that they had participated in the decisions regarding their care/treatment on the ward to the extent they wanted, increased from 77% to 95%, that can be seen as a positive effect on patient participation. The qualitative content analysis of interviews with employees was identified in three categories: the patient's care, knowledge/communication and organization/working methods where both facilitators and barriers could be seen. Conclusion: Person-centered care increases the possibility for the patient to participate in their care in an emergency surgical ward.