<p><strong> </strong></p><p>There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.</p>

There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett legitimerat yrke, där det huvudsakliga ansvarsområdet är omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar utifrån olika kompetenskrav och kärnkompetenser. Det är vanligt att sjuksköterskor säger upp sig, som kan ses som ett allmänt globalt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ohälsa under sin första tid inom yrket, vilket även handledare och chefer har uppmärksammat. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter inom yrket på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad metod användes, med Fribergs (2017) analysmetod för att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter. Tolv artiklar som söktes fram i databasen CINAHL analyserades. Resultat: Tre teman: Närstående och arbetsplatsen hade en betydande roll, Känslan av otillräcklighet och Organisatoriska faktorer av betydelse, samt i sju subteman: Positivt stöd, Bristande stöd, Den psykisk ohälsan var överväldigande, Att inte känna sig beredd och finna balans, Från självkritik till självsäkerhet, Teamet och kollegor och De brister som påverkade NeS och patientsäkerheten. Konklusion: Resultatet visade att negativa erfarenheter var övervägande, såsom ohälsa, självkritik och bristande färdigheter. Positiva erfarenheter kom aldrig utav sig självt, stödet var avgörande från kollegor, teamet och organisationen. / Background: The nurse profession is a registered profession, where the main area of responsibility is nursing. Nurses work on the basis of competence requirements and core competencies. There are many nurses resigning their jobs, which can be seen as a global problem. Many newly graduated nurses experience illness during their first time period, which has also been recognized by supervisors and managers. Aim: The aimwas to describe newly graduated nurses experiences within the profession on hospitals. Method: A qualitative literature-based method was used, with Friberg's (2017)analysis method to describe newly graduated nurses experience. Twelve articles that were sought out in the database CINAHL were analyzed. Findings: Three themes: Relatives and the workplace had a significant role, A feeling of inadequacy and Organizational factors of importance, and in seven subthemes: Positive support, Deficient support, The psychological illness was overwhelming, To not feel prepared and finding balance, From self-criticism to self-confidence, The team and colleagues and The shortcomings the af ected NeS and patient safety. Conclusion: The result have shown that negative experiences were predominant, such as illness, self-criticism and lack of skills. Positive experiences never came by itself, the support was crucial from colleagues, the team and the organization.

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar barnobesitas (fetma) som en av tjugohundratalet största hälsoutmaningar, där obesitas och dess följdsjukdomar internationellt dödar fler människor än svält. Det nationella kvalitetsregistret BORIS visade att barn med obesitas hade en hög grad av inaktivitet och få barn uppnådde WHO´s rekommendation av fysisk aktivitet. Vilket är en viktig komponent till god fysisk och psykosocial hälsa En barn- och ungdomsmedicinska mottagning i Region Jönköpings län saknade ett strukturerat sätt att tillsammans med barn och familj identifiera förutsättningar och intressen för fysisk aktivitet, som en del i obesitasbehandlingen.  Det övergripande syftet med förbättringsarbetet var öka barn med obesitas fysiska aktivitet genom införande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt tydliggöra målsättning, frekvens och uppföljning av fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell med målsättningen enligt SMART. Resultat och utvärdering visade att FaR var en metod som på ett mer strukturerat sätt definierade målsättning och gav förutsättning till delaktighet i ordinationen av fysisk aktivitet. Ökad vardagsmotion var den vanligaste ordinationen. Efter 12 veckor hade fem av sju barn i ett urval ökat sin fysiska aktivitet. Stor andel föräldrar upplevde att utformningen i FaR hade utgått från barnets förutsättningar och intressen. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva barnsjuksköterskornas erfarenheter av FaR till barn. Datainsamling till studien genomfördes genom fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att FaR upplevdes som ett stöd till barnsjuksköterskorna att initiera, kartlägga förutsättningar och ordinera fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. FaR bidrog till en tyngd i ordinationen, där uppföljningsansvaret inom hälso- och sjukvården förtydligades. Föräldrarnas ansvar och delaktighet beskrevs som viktiga faktorer i barnets förutsättningar att följa ordinationen i FaR. Införandet av FaR har medfört att fysisk aktivitet strukturerat uppmärksammas, definieras och följs upp som en del i barnobesitasbehandlingen på barn- och ungdomsmedicinsk mottagningen. / The World Health organization (WHO) classifies childhood obesity as one of the greatest global health challenges of the 21st century. Internationally, obesity kills more people than starvation.  The Swedish quality register of childhood obesity showed that children with obesity had a high degree of inactivity. Few children reached the recommended level of physical activity, described by WHO. The paediatric and adolescent outpatient medical clinic in Region Jönköping lacked a structured way to identify preconditions and interests for physical activity together with the child and the family in the obesity treatment. The overall purpose of the improvement work was to introduce Physical activity on prescription (FaR) as a part of the treatment of childhood obesity. The improvement work was based on the improvement model and the goal was set in accordance with the SMART model.  Results showed that FaR is a method which in a more structured way defines goals and encourage the children´s participation in physical activity. Increased daily exercise was the most common prescription. Twelve weeks after prescription, five of seven children had increased their physical activity. Most of the parents felt that the prescription was based on the child´s preconditions and interests.  The purpose of the study was to describe the paediatric nurses experiences of FaR. Data collection for the study were collected by a focus group interview and a qualitative content analysis was performed. The results showed that FaR was perceived as a support in the obesity treatment by the paediatric nurses. It initiated physical activity and described the child´s preconditions and interests. The nurses also describe that FaR made the responsibly to follow-up the FaR clearer to them. The parent’s responsibilities and participation was described as an important factor supporting the child follow the prescription.

Sammanfattning Tillgänglighet och väntetid till såväl undersökningar som vård är två stora utmaningar inom svensk hälso-och sjukvård. Bristande tillgänglighet och onödig väntetid är faktorer som kan innebära lidande för patienter, medföra onödiga kostnader för sjukvården och påverka medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I såväl diagnostik som behandling inom hälso- och sjukvården har radiologi en central roll. Detta förbättringsarbete utgår från frågan om ett förbättrat flöde i form av en förberedelseenhet kan minska väntetider för patienter som behöver genomgå en datortomografiundersökning och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö. Förbättringsarbetet visade att en förberedelseenhet kunde startas upp och ta emot fler patienter med samma medarbetarstyrka. Studien av förbättringsarbetet påvisade att arbetsmiljön upplevdes fortsatt positiv från medarbetarnas sida. Medarbetarna förklarade att förberedelseenheten underlättade flödet att de fick en tydligare överblick om flödet vilket gjorde planeringen lättare. Medarbetarna upplevde även att det var positivt att de fick utökade möjligheter till rotation mellan förberedelseenheten och undersökningsrum. De kände att det var tillfredsställande att kunna erbjuda lediga tider till fler patienter samtidigt som de kunde erbjuda lediga tider inom en snar framtid vid eventuella avbokningar.   Förbättringsarbetets slutsats är att produktiviteten och effektiviteten ökade genom införandet av förberedelseenheten. Studiens slutats är att medarbetarnas arbetsmiljö påverkades positivt genom ökad variation av arbetsuppgifter och att mer tid frigörs för patientens frågor och funderingar.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara av en god hygienisk standard. Detta innebär att hela verksamheten är utformad så att risken för att patienter drabbas av infektion och smittspridning är så liten som möjligt. För att åstadkomma det är det centralt att använda ett infektionsförebyggande åtgärdsprogram samt att förhindra smittspridning i vården. Trots att kravet på en god hygienisk standard är lagstadgat så saknades ett verktyg för en god hygienisk standard för primärvård i Region Jönköpings län.Förbättringsarbetet handlade om att ta fram och införa en egenkontroll för god hygienisk standard anpassad för primärvård. Målet var att varje vårdcentral skulle arbeta med egenkontrollen och att antalet områden som uppfyllde hygienkraven skulle öka med minst fem procent per vårdcentral i mars 2023 jämfört med baslinjemätning. Kvantitativ metod och Nolans förbättringsmodell med PGSA användes. Förbättringsaktiviteter skapades med inspiration av COM-B. Alla åtta vårdcentraler uppnådde målet inom tidsramen.Studiens syfte var att utvärdera införandet av egenkontrollen vid deltagande vårdcentraler inom ramen av förbättringsarbetet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och COM-B användes i analysen. Studien identifierade framgångsfaktorer som krävs för att vårdpersonalen ska kunna arbeta med egenkontrollen. Några av dessa var närvarande representant från Vårdhygien vid genomgång av egenkontroll och stöttning av chef för att planera och prioritera arbetet för att lyckas vid tidsbrist.Slutsatsen var att egenkontrollen var ett framgångsrikt sätt att få vårdcentralerna att arbeta mot att säkerställa en god hygienisk standard. Införandet har lett till en ökad patientsäkerhet för patienterna och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonalen. Pilotprojektet ska skalas upp under hösten 2023 och egenkontrollen ska införas på alla 40 vårdcentraler i regionen. / According to the Health Care law, health care must be of a good hygienic standard. This means that the entire health care unit is designed so that the risk of infection is as small as possible. To achieve this, it is central to use a program for infection control. Although the requirement for a good hygienic standard is statutory, the primary care in the region did not have a checklist for this purpose.This improvement work involved introducing a checklist for a good hygienic standard for primary care. The goal was that each primary care unit would use the checklist and the number of areas that met the hygiene requirements should increase by at least five percent in March 2023 compared to the baseline. Quantitative method and Nolan's improvement model with PDSA was used. Improvement activities was created with inspiration from the COM-B model. All eight units achieved the goal.The purpose of the study was to evaluate the introduction of the checklist at the participating health centers within the framework of the improvement work.The study identified success factors that the healthcare staff required to be able to work with the checklist. Some of these were that a representative from the Infection Control unit was present during the review of the checklist and that the manager was supporting in planning and prioritizing the work when there were little time.The conclusion was that the checklist was a successful way to get the primary care units to work towards a good hygienic standard. The introduction of the checklist led to increased patient safety for the patients and increased knowledge and understanding for the health care staff. In the fall of 2023 the checklist will be introduced at all 40 primary care unit in the region.

För att handha patienter drabbade av akut stroke finns inom Region Gävleborg en rutin kallad Rädda hjärnan. Siffror från kvalitetsregistret Riksstroke visade att det på Gävle sjukhus tog längre tid till livsavgörande behandling än genomsnittligt i Sverige. Orsaken var okänd.   Ett förbättringsarbete inleddes enligt Vanguard metoden, som stipulerar att systemet måste granskas innan förändringar kan testas. Det uppdagades att patienterna ofta handhas av läkare under upplärning och att trombolysbehandlingen kunde tidigareläggas i flödet. En studie genomfördes samtidigt med critical incident technique (CIT). Sex intervjuer och fyra observationer utfördes kring personalens agerande och upplevelser.   Syftet med förbättringsarbetet var att förändra rutinen för att göra tiden till trombolys så kort som möjligt samt att höja kompetensen i två steg. Syftet med studien var att finna kritiska händelser som påverkar patienternas väg mot behandling.   Resultatet av förbättringsarbetet visar att det skett en förändring kring kompetensen i läkargruppen som handhade rädda hjärnan flöden. En ny rutin hann delvis införas, men arbetet pausades på grund av den världsomspännande Covid-19 pandemin. Delaktighet och samverkan över klinikgränser var avgörande för att åstadkomma förändring. Studien fann 123 kritiska händelser som påverkade patientens väg mot behandling, vilka bekräftade nyttan av förbättringsarbetets intentioner, samt fann ytterligare förslag till förändringar. / To treat patients suffering from acute stroke, there is a routine in the Gävleborg Region called Save the Brain. However, data showed that the time to life-decisive treatment was longer than average in Sweden. The cause was unknown.   An improvement project was initiated according to the Vanguard method. It was discovered that patients were often handled by physicians during training and that thrombolysis could be moved to the X-ray department. A study was conducted simultaneously using the critical incident technique (CIT), consisting of six interviews and four observations.   The purpose of the improvement work was to implement a new routine and to increase competence in two steps. The purpose of the study was to find critical events that affect patients' path to treatment.   The result showed that there had been a change in the competence of the medical team that handles the patient. A new routine was partially introduced, the work was paused due to a worldwide pandemic. Participation and collaboration across clinic boundaries were crucial in bringing about change. The study found 123 critical events that affected the patient's path to treatment. They confirmed the intentions of the project, and at the same time found new suggestions for change.

Inom specialiserad barnsjukvård finns behov av säkerhetsstrategier utvecklade för komplexa adaptiva system. Tillvägagångssätt från ”Resilience Engineering” kan användas när säkerhetsstrategier utvecklas, men erfarenheten av detta är begränsad inom sjukvården. Masterarbetet genomfördes för att utforska hur ett förbättringsarbete kring att utveckla och använda instrumentet ”Resilient Assessment Grid”, RAG, kunde stödja medarbetarnas förutsättningar att arbeta på ett resilient sätt. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en fallstudie med kvalitativ ansats på en vårdavdelning inom specialiserad barnsjukvård. Studieresultatet visade att arbetet med att utveckla och använda RAG kunde stödja medarbetarnas förutsättningar att arbeta på ett resilient sätt genom att de fick tillgång till ett sätt att mäta förutsättningar för resiliens och genomföra strategiska förbättringsinterventioner. Medvetenheten och kunskapen om patientsäkerhet och resiliens ökade, vilket har lett till en ökad förståelse för verksamheten, och för vad som är viktigt för god patientsäkerhet. Vi har hittills inte kunnat påvisa förbättrade förutsättningar för resiliens genom att använda instrumentet RAG. Innan längre tid förflutit och ytterligare RAG-mätningar gjorts kan vi varken påvisa eller utesluta att förutsättningarna kommer förbättras. Erfarenheterna från masterarbetet kan nyttjas i kommande initiativ, inom komplexa adaptiva system i hälso- och sjukvården, som syftar till att förbättra förutsättningarna för resiliens. / This master´s thesis explores how an improvement work of developing and using the “Resilience Assessment Grid”, RAG, can support the potential for resilient performance on a paediatric ward, in light of the need for new safety strategies developed for complex adaptive systems. A qualitative case study of the improvement work was conducted. The improvement work was done according to the Model for Improvement. The work of developing and using RAG for measuring and managing resilient performance, supported the employees' potential for resilient performance by helping them in implementing strategic improvement interventions. The awareness and knowledge of patient safety and resilience increased, which led to increased understanding of the system and the needs of the system in terms of patient safety. We have not been able to show that the potential for resilient performance has improved by using RAG for measurement. We can neither demonstrate nor exclude that the potential will improve before further measurements have been made. Experience from the present study can be used in future interventions of improving the potential for resilient performance and patient safety in a complex adaptive system in the health care setting.