Background: Obesity’s rapid growth and its serious consequences for public health, is assessed as one of the most serious public health challenges. In Sweden, the number of children with child obesity has duplicated in 15 years. Statistics reveals that approximately 4 to 5% of all children in Sweden suffer of obesity. As families and individuals themselves choose their diet, they need knowledge to make healthy choices for themselves and for their children. Parents are the primary source for communicating health information to their children and adolescents. Hence, there is a demand to improve the targeted information to parents. The risk of a child becoming overweight reduces the sooner parents embrace healthy habits. Purpose: The aim was to examine the experts' experiences and perceptions of how parents get and receive information about children's health with a focus on child obesity. Method: The study design was explorative with a qualitative approach. Ten interviews were conducted and used for qualitative content analysis, and basis for the presented results. Results: The analysis resulted in ten subcategories and four categories presented below. 1. To study the environment around the entire family, 2. That there is a interest by all to promote children’s health, 3. To personalize information, 4. What the information should discuss. The main result of this study reveals that expert´s perceived parents today are getting good information through actors like child health center (BVC) and the school, hence the parents interpreted as positive to information regarding their children's health. However, it stated that the experts' experienced barriers in the treatment of child obesity and lack of information about child obesity. These barriers highlighted to depend on both genetics and environment while lack emphasized to base on ignorance and prejudices from parents and other stakeholders. Conclusion: The experts perceived that parents were positive towards information about children's health, but sometimes less positive towards information regarding child obesity. In contrary, the experts conveyed that there were gaps in the information of child obesity from BVC, due to a lack of knowledge and prejudice of the BVC: s staff. The biggest barrier to treatment and prevention against child obesity mediated as the environment. Society needs to make changes by suggestion to remove extra prices on candy, and instead both offer and send out information about healthier options. Suggested strategies was to organize group meetings to help parents manage information about child obesity. Stakeholders like BVC and school could take healthlitteracy into count when providing information. / Bakgrund: Fetmans snabba ökning och dess allvarliga konsekvenser för folkhälsan, bedöms som en av de allvarligaste folkhälsoutmaningarna. I Sverige har antalet barn med barnobesitas fördubblats på 15 år. Statistik visar att ungefär 4 till 5 % av barn i Sverige lider av obesitas. Eftersom familjer och individer själva väljer sin kost behöver de kunskap att göra hälsosamma val till sig själva och sina barn. Föräldrar är den primära källan för att vidarebefordra hälsorelaterad information till sina barn. Med hänsyn till detta behöver den riktade informationen till föräldrar utvecklas. Risken att ett barn blir överviktig minskar ju tidigare föräldrar anammar hälsosamma vanor. Syfte: Att undersöka experters erfarenheter och upplevelser av hur föräldrar får och tar emot information om barns hälsa med fokus på barnobesitas. Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tio intervjuer genomfördes och med en kvalitativ innehållsanalys som grund, kunde resultat presenteras. Resultat: Analysen resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier som presenteras nedan. 1. Att se över miljön runt hela familjen, 2. Att det finns ett intresse hos alla att främja barns hälsa, 3. Att individanpassa informationen, 4. Vad informationen ska avhandla. Huvudresultatet av föreliggande studie var att experterna uppfattade att föräldrar idag får bra information via aktörer som barnavårdscentralen (BVC) och skolan, samt att föräldrarna upplevdes som positiva till information gällande deras barns hälsa. Dock framkom att experterna upplevde barriärer vid behandling av barnobesitas och brister vid information som handlade om barnobesitas. Dessa barriärer ansågs bero på både arv och miljö. Dessutom ansågs bristerna grundas i okunskap och fördomar hos föräldrar och andra aktörer. Slutsats: Experterna upplevde att föräldrarna var positiva till information gällande barns hälsa, men ibland mindre positiva till information om barnobesitas. Intervjuade parter förmedlade att det fanns brister i informationen om barnobesitas från BVC, beroende på brist på kunskap samt fördomar hos BVC:s personal. Den största barriären för behandling och förebyggande insatser mot barnobesitas ansågs vara miljön. Samhället behöver göra förändringar genom att förslagsvis ta bort extrapriser på godis, och istället både erbjuda och sända ut information om hälsosammare alternativ. Förslag på strategier var att anordna gruppträffar för att hjälpa föräldrar att hantera information om barnobesitas. Aktörer som BVC och skolan behöver ta hänsyn till hälsolitteracitet när de ger information.

: Förekomsten av övervikt och obesitas hos fyraåringar i Region Stockholm är ojämlikt och orättvist fördelat geografiskt. Hälsofrämjande och preventiva insatser behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplevt ett riktat hälsostöd som syftar till att minska hälsoklyftor. Syftet var också att utforska vilket hälsostöd föräldrar skulle önska framöver. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren 2022 med föräldrar som tagit del av hälsostödet. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ innehållsanalys med latent tolkning. Resultat: Ett huvudtema för vartdera syfte identifierades; Empowerment och Behovsanpassning. Empowerment skapades genom att föräldrarna fick kunskap som var värdefull och användbar för dem samt att deras tillit till den egna förmågan ökade. En bidragande faktor var också att hälsostödet gavs med engagemang. Hälsostödet behövde vara behovsanpassat och innehålla komponenter så som; gott om tid för besöken, flexibilitet och tillgänglighet, bildmaterial för att främja hälsosamma vanor samt möjligheter till hälsostöd på familjens första språk. Slutsatser: Hälsostöd kan skapa empowerment hos föräldrarna när det utformas med en förståelse för familjens situation och med flexibilitet i upplägg och kontakt. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Världshälsoorganisationen (WHO) klassar barnobesitas (fetma) som en av tjugohundratalet största hälsoutmaningar, där obesitas och dess följdsjukdomar internationellt dödar fler människor än svält. Det nationella kvalitetsregistret BORIS visade att barn med obesitas hade en hög grad av inaktivitet och få barn uppnådde WHO´s rekommendation av fysisk aktivitet. Vilket är en viktig komponent till god fysisk och psykosocial hälsa En barn- och ungdomsmedicinska mottagning i Region Jönköpings län saknade ett strukturerat sätt att tillsammans med barn och familj identifiera förutsättningar och intressen för fysisk aktivitet, som en del i obesitasbehandlingen.  Det övergripande syftet med förbättringsarbetet var öka barn med obesitas fysiska aktivitet genom införande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt tydliggöra målsättning, frekvens och uppföljning av fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell med målsättningen enligt SMART. Resultat och utvärdering visade att FaR var en metod som på ett mer strukturerat sätt definierade målsättning och gav förutsättning till delaktighet i ordinationen av fysisk aktivitet. Ökad vardagsmotion var den vanligaste ordinationen. Efter 12 veckor hade fem av sju barn i ett urval ökat sin fysiska aktivitet. Stor andel föräldrar upplevde att utformningen i FaR hade utgått från barnets förutsättningar och intressen. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att beskriva barnsjuksköterskornas erfarenheter av FaR till barn. Datainsamling till studien genomfördes genom fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att FaR upplevdes som ett stöd till barnsjuksköterskorna att initiera, kartlägga förutsättningar och ordinera fysisk aktivitet som en del i obesitasbehandlingen. FaR bidrog till en tyngd i ordinationen, där uppföljningsansvaret inom hälso- och sjukvården förtydligades. Föräldrarnas ansvar och delaktighet beskrevs som viktiga faktorer i barnets förutsättningar att följa ordinationen i FaR. Införandet av FaR har medfört att fysisk aktivitet strukturerat uppmärksammas, definieras och följs upp som en del i barnobesitasbehandlingen på barn- och ungdomsmedicinsk mottagningen. / The World Health organization (WHO) classifies childhood obesity as one of the greatest global health challenges of the 21st century. Internationally, obesity kills more people than starvation.  The Swedish quality register of childhood obesity showed that children with obesity had a high degree of inactivity. Few children reached the recommended level of physical activity, described by WHO. The paediatric and adolescent outpatient medical clinic in Region Jönköping lacked a structured way to identify preconditions and interests for physical activity together with the child and the family in the obesity treatment. The overall purpose of the improvement work was to introduce Physical activity on prescription (FaR) as a part of the treatment of childhood obesity. The improvement work was based on the improvement model and the goal was set in accordance with the SMART model.  Results showed that FaR is a method which in a more structured way defines goals and encourage the children´s participation in physical activity. Increased daily exercise was the most common prescription. Twelve weeks after prescription, five of seven children had increased their physical activity. Most of the parents felt that the prescription was based on the child´s preconditions and interests.  The purpose of the study was to describe the paediatric nurses experiences of FaR. Data collection for the study were collected by a focus group interview and a qualitative content analysis was performed. The results showed that FaR was perceived as a support in the obesity treatment by the paediatric nurses. It initiated physical activity and described the child´s preconditions and interests. The nurses also describe that FaR made the responsibly to follow-up the FaR clearer to them. The parent’s responsibilities and participation was described as an important factor supporting the child follow the prescription.

Pediatric obesity is skyrocketing nowadays worldwide. Therefore, helping and supporting clinicians in curing children is needed. As Health IT is soaring thanks to the emergence of a cutting-edge technology, treatments can now be followed closely and daily to give a personalized therapy. Thus, this thesis investigates how to build a clinical decision support tool to address this issue. The study was carried with the company Evira by following the user-centered design thinking method. The user research, carried out with semi-structured interviews at Martina Barnsjukhuset and Capio Vårdcentral Zinkensdamm, provided the users needs. A prototype was developed with considering this user research and requirements. Next, it was tested by experts during task-based and semi-structured interviews. This evaluation phase concluded that the prototype was intuitive and effective. By using different metrics, it allowed clinicians to see the activity of the patients, the irregularities and variation of their weight, their weighting habits, and the gender distribution of the patients. The final tool corrected some of the requests obtained during the evaluation. Thus, the proposed interface could support the decision of clinicians to improve treatment effectiveness and enable better resource planning. Further research can still be carried out in order to fine-tune this tool. / Fetma hos barn ökar kraftigt i dag över hela världen. Därför behövs det hjälp och stöd till kliniker för att behandla barn. Eftersom hälso- och sjukvårdsinformatik är på frammarsch tack vare framväxten av en banbrytande teknik kan behandlingar nu följas noga och dagligen för att ge en personlig behandling. I denna avhandling undersöks värdet av ett kliniskt beslutsstöd för att lösa detta problem. Studien genomfördes tillsammans med företaget Evira genom att följa metoden för användarcentrerat designtänkande. Användar- forskningen, som genomfördes med semistrukturerade intervjuer på Martina Barnsjukhuset och Capio Vårdcentral Zinkensdamm, gav användarnas behov. En prototyp utvecklades med hänsyn till denna användarundersökning och dessa krav. Därefter testades den av experter under uppgiftsbaserade och semistrukturerade intervjuer. I denna utvärderingsfas konstaterades att prototypen var intuitiv och effektiv. Den gjorde det möjligt för kliniker att se patienternas aktivitet och effektiviteten i behandlingen. Det slutliga verktyget korrigerade några av de önskemål som framkom under utvärderingen. Det föreslagna gränssnittet ökade således behandlingseffektiviteten och möjliggjorde bättre resursplanering. Ytterligare forskning kan fortfarande utföras för att finslipa detta verktyg.