Aim The aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual’s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight? Method The study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project. The authors got in contact with those individuals who agreed to take part in the study and they were given a summary of the study and set a time for an interview. A recorder was used during the interviews. The data was transcribed and then analyzed according to a thematical analysis, basis taken from personal factors and environmental factors from SCT. Results The individuals reckon that the project has influenced exercise habits by improving attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise. The awareness created about parameters related to physical activity and the importance for controlling body weight is however limited, according to the individuals. Also, e12 is perceived to have contributed to some increase in the adolescents’ awareness of the importance regarding diet for weight. This impact has mainly been done through teaching the plate model. Those who believe that e12 have affected all of the personal factors and have had environmental support believe to a greater extent than the others that e12 have affected their awareness of nutrition and exercise. Conclusions e12 is considered having an effect on the perception that you should exercise but is not teaching people how to exercise. The long-term effects on exercise habits has been made trough the fact that e12 used SCT and that the job involved both practice and theory.The dimension of the impact caused by e12, in difference from other factors, is however not possible to establish from this data. / Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka långtidseffekterna av e12 på livsstil och medvetenhet om kost och motion. Undersökningen avser att ta reda på effekterna i relation till de påverkande faktorer från Social Cognitive Theory (SCT) som projektet har beaktat. Frågorna löd: Hur anses e12 ha påverkat de personliga faktorerna attityd, förmåga, självförtroende och kunskap i förhållande till motion? Hur anses e12 ha påverkat individernas motionsvanor? Hur anses e12 ha påverkat individernas medvetenhet kring motion och kost i förhållande till kroppsvikt? Metod Studien är i huvudsak bedriven kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Det ingick även ett frågeformulär rörande kost- och motionsvanor. Studien genomfördes på sex ungdomar, 16-18 år, som fullföljt projektet för 4-5 år sedan. De kontaktades inledningsvis av en överläkare som varit ansluten till projektet och efter att individerna hade gett sitt medgivande kontaktades de av författarna. Studien beskrevs och individerna bokades in för intervju. En diktafon användes vid intervjuerna. De transkriberades sedan och analyserades därefter enligt tematisk analys med utgångspunkt i miljö och personliga faktorer ur SCT. Resultat och analys Ungdomarna upplever att e12 har förbättrat attityden, ökat färdigheter, förbättrat självförtroendet och ökat kunskapen när det gäller motion. Denna påverkan upplevs ha varit positiv för nuvarande motionsvanor och anses bero på att träningen var lustfylld, varierande samt hade peppande ledare. Individerna upplever att e12 har bidragit till en viss ökning av medvetenheten om kostens betydelse för vikten, främst tack vare undervisning i tallriksmodellen. Medvetenheten kring specifika parametrar rörande fysisk aktivitet och deras betydelse för vikten upplever de vara mindre påverkad av e12. De som säger att e12 har påverkat medvetenheten om kost och motions betydelse i förhållande till vikt, har haft en stödjande omgivning och anser att e12 har påverkat alla personliga faktorer i frågeställningen. Slutsats e12 anses ha påverkat insikten om att man bör träna för att kontrollera vikten men inte hur ofta, hur länge och hur intensivt. Motionsvanorna har påverkats på längre sikt genom att e12 arbetade utifrån SCT och genom att arbetet innebar både praktik och teori. Hur stor inverkan e12 har haft i relation till andra påverkande faktorer går inte att bedöma utifrån detta material.

Objective: The purpose of this study was to identify the contributing factors for overweight and obesity among children and adolescents based on a treating person perspective. A secondary purpose of this work was to describe the course of events if or when children and adolescents suffer from overweight and obesity are emitted to treatment, and what type of efforts that are deployed   Method: The study utilized a qualitative method. Six interviews were conducted with clinicians who had expertise in treating child and adolescent obesity. The data collection method consisted of semi-structured interviews.   Result: All respondents agreed that treatment of child and adolescent obesity needed to be individualized and adjusted to the child or young person's needs and abilities. The most influencing factors to the obesity problem were deemed to be the heritage and the environment. Half of the respondents feel that it was appropriate for some improvements in treatment, but these may not be implemented in the absence of resources. In order to solve the obesity problem, several efforts must be deployed at different levels in society.   Conclusion: Overweight and obesity among children and adolescents represents a complex public health problem. It is important to prevent and treat obesity among children before its transition to adult obesity when it is more difficult to treat.

Bakgrund Fetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats. Resultat Fem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet. Hinder för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, där omotiverade föräldrar ansågs vara det största hindret för minskning av barnfetma. Slutsats Grundläggande kunskap hos sjuksköterskan om hälsoproblemet är avgörande för preventivt arbete. De mest framgångsrika preventiva åtgärderna är föräldrautbildning,motiverande samtal och interprofessionellt samarbete. Största hindret anses vara omotiverade och/eller förnekande föräldrar.

Syfte och frågeställningar I takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna. Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige? På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma? Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden? Metod Föreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat Inom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast. Inom barnhälsovården sker förebyggande åtgärder genom kost - och hälsosamtal och årskontroller. För att i framtiden utveckla detta krävs politiska åtgärder, evidensbaserade studier och insatser som inkluderar hela familjen. Utökade resurser skulle möjliggöra utbildning av fler aktörer på marknaden som skulle kunna utveckla primär- och sekundärvård. Slutsats Dagens sjukvårdskostnader på tjugo miljarder skulle i framtiden i större utsträckning kunna användas till forskning och prevention mot barnfetma, om effektiva åtgärder vidtas. På längre sikt är de höga sjukvårdskostnaderna som ett resultat av allt fler svenskars ohälsosamma livsstil, ohållbart. För att kostnader i form av sjukfrånvaro och förtidspension inte ska fortsätta att öka krävs en kombination av multifaktoriella åtgärder på samhällsnivå, inom sjukvården och skolhälsovården. Fyra av fem informanter använde sig av en behandlingsmetod utan vetenskaplig förankring. Behandlingsresultaten är för närvarande svaga.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan. Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället. Syfte Syftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma. Metod En litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris. Matrisen fungerade som underlag för resultatet. Resultat I resultatet åskådliggjordes fem huvudområden. Skolsköterskans förutsättningar i sitt arbete, där hennes yrkesroll i skolan, innebar en nyckelposition, Föräldrautbildning, där föräldrar har inverkan på barnens dagliga beteende, Motiverande samtal, som fungerar vägledande och motiverar både barn och föräldrar till ett hälsosammare liv utan att berörda känner sig kritiserade. Skolsköterskans samverkan med andra yrkeskategorier är betydelsefulla när skolsköterskan saknar kunskap inom området. Slutligen sågs svårigheter i skolsköterskans preventiva arbete, påverkat av samhällets, föräldrars och skolsköterskans syn på problemet. Slutsats Skolsköterskans centrala roll i skolan är en informativ och vägledande funktion för en hälsosam livsstil, med rätt kost och motion. Hens preventiva arbete är betydelsefullt då hen kan påverka inte bara individen utan också hela samhällets nästa generation.

Background: Obesity’s rapid growth and its serious consequences for public health, is assessed as one of the most serious public health challenges. In Sweden, the number of children with child obesity has duplicated in 15 years. Statistics reveals that approximately 4 to 5% of all children in Sweden suffer of obesity. As families and individuals themselves choose their diet, they need knowledge to make healthy choices for themselves and for their children. Parents are the primary source for communicating health information to their children and adolescents. Hence, there is a demand to improve the targeted information to parents. The risk of a child becoming overweight reduces the sooner parents embrace healthy habits. Purpose: The aim was to examine the experts' experiences and perceptions of how parents get and receive information about children's health with a focus on child obesity. Method: The study design was explorative with a qualitative approach. Ten interviews were conducted and used for qualitative content analysis, and basis for the presented results. Results: The analysis resulted in ten subcategories and four categories presented below. 1. To study the environment around the entire family, 2. That there is a interest by all to promote children’s health, 3. To personalize information, 4. What the information should discuss. The main result of this study reveals that expert´s perceived parents today are getting good information through actors like child health center (BVC) and the school, hence the parents interpreted as positive to information regarding their children's health. However, it stated that the experts' experienced barriers in the treatment of child obesity and lack of information about child obesity. These barriers highlighted to depend on both genetics and environment while lack emphasized to base on ignorance and prejudices from parents and other stakeholders. Conclusion: The experts perceived that parents were positive towards information about children's health, but sometimes less positive towards information regarding child obesity. In contrary, the experts conveyed that there were gaps in the information of child obesity from BVC, due to a lack of knowledge and prejudice of the BVC: s staff. The biggest barrier to treatment and prevention against child obesity mediated as the environment. Society needs to make changes by suggestion to remove extra prices on candy, and instead both offer and send out information about healthier options. Suggested strategies was to organize group meetings to help parents manage information about child obesity. Stakeholders like BVC and school could take healthlitteracy into count when providing information. / Bakgrund: Fetmans snabba ökning och dess allvarliga konsekvenser för folkhälsan, bedöms som en av de allvarligaste folkhälsoutmaningarna. I Sverige har antalet barn med barnobesitas fördubblats på 15 år. Statistik visar att ungefär 4 till 5 % av barn i Sverige lider av obesitas. Eftersom familjer och individer själva väljer sin kost behöver de kunskap att göra hälsosamma val till sig själva och sina barn. Föräldrar är den primära källan för att vidarebefordra hälsorelaterad information till sina barn. Med hänsyn till detta behöver den riktade informationen till föräldrar utvecklas. Risken att ett barn blir överviktig minskar ju tidigare föräldrar anammar hälsosamma vanor. Syfte: Att undersöka experters erfarenheter och upplevelser av hur föräldrar får och tar emot information om barns hälsa med fokus på barnobesitas. Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tio intervjuer genomfördes och med en kvalitativ innehållsanalys som grund, kunde resultat presenteras. Resultat: Analysen resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier som presenteras nedan. 1. Att se över miljön runt hela familjen, 2. Att det finns ett intresse hos alla att främja barns hälsa, 3. Att individanpassa informationen, 4. Vad informationen ska avhandla. Huvudresultatet av föreliggande studie var att experterna uppfattade att föräldrar idag får bra information via aktörer som barnavårdscentralen (BVC) och skolan, samt att föräldrarna upplevdes som positiva till information gällande deras barns hälsa. Dock framkom att experterna upplevde barriärer vid behandling av barnobesitas och brister vid information som handlade om barnobesitas. Dessa barriärer ansågs bero på både arv och miljö. Dessutom ansågs bristerna grundas i okunskap och fördomar hos föräldrar och andra aktörer. Slutsats: Experterna upplevde att föräldrarna var positiva till information gällande barns hälsa, men ibland mindre positiva till information om barnobesitas. Intervjuade parter förmedlade att det fanns brister i informationen om barnobesitas från BVC, beroende på brist på kunskap samt fördomar hos BVC:s personal. Den största barriären för behandling och förebyggande insatser mot barnobesitas ansågs vara miljön. Samhället behöver göra förändringar genom att förslagsvis ta bort extrapriser på godis, och istället både erbjuda och sända ut information om hälsosammare alternativ. Förslag på strategier var att anordna gruppträffar för att hjälpa föräldrar att hantera information om barnobesitas. Aktörer som BVC och skolan behöver ta hänsyn till hälsolitteracitet när de ger information.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.

Bakgrund: Prevalensen av övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen de senaste årtionden. Primroseprojektet är ett forskningsprojekt som studerar möjligheten att förebygga barnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskans compliance till den interventionsmanual som används förväntas vara viktigt för resultatet. Syfte: Att inom ramen för Primroseprojektet bedöma hur föräldrar och BVC sjuksköterskor, i samband med att barnet genomgår hälsoundersökning vid tolv månaders ålder på barnavårdscentralen, följt Primrosemanualens instruktioner. Metod : Matdagbok och målformuleringsblad granskades utifrån om de var ifyllda enligt manualens instruktioner . Målformuleringsbladet poängsattes också utifrån den detaljnivå målen var formulerade. Resultat: Nästan 75 procent av de inkomna matdagböckerna var ifyllda på ett korrekt sätt. Resultatet av poängbedömningen av målformuleringsbladen visade att sjuksköterskan tillsammans med föräldern inte hade formulerat detaljerade mål i den omfattning som var önskvärd. Slutsats: Instruktionerna för hur matdagböckerna skulle fyllas i var tydliga. Den låga graden av detaljerade mål tror författarna beror på en bristande överensstämmelse mellan hur instruktionerna till sjuksköterskan var formulerade och de kriterier som skulle vara uppfyllda för att få poäng. / Background: The prevalence of childhood overweight and obesity has increased worldwide during the last few decades. The Primrose project studies the potential to prevent child obesity by parental consultation at a child health centre. It is critical that the health visitor complies with the instruction manual for any intervention. Aim : Within the framework of the Primrose project, evaluate to what extent health visitors and parents have followed the instructions in the Primrose manual, during a health control at the age of twelve months. Method: The food diary and the goal formulation sheet were studied in order to evaluate whether they had been completed according to the manual. The latter was graded using a recommended point system related to the level of detail the goals were formulated. Result: Nearly 75% of the food diaries were completed in a correct manner. The evaluation of the points derived from the goal formulation sheets indicates that the health visitor, together with the parents, had not been able to formulate the goals in sufficient detail. Conclusion: The instructions for the completion of the food diaries are clear. The authors consider that the unsatisfactory result with the level of detail the goals were formulated is caused by the lack of agreement between the way the instructions were presented and the demands of the criteria that steer the point system.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Övervikt och fetma är ett stort problem med negativ påverkan på ungdomars psykiska hälsa. Skillnader finns mellan kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Flickor rapporterar lägre självkänsla än pojkar och ungdomar med afroamerikansk etnicitet rapporterar högre självkänsla än ungdomar från andra etniciteter. Slutsats: Övervikt och fetma har ett tydligt samband med låg självkänsla hos ungdomar, speciellt tydligt hos flickor. Därför är det viktigt att börja med insatser i tidig ålder för att motverka övervikt. / Background: Childhood obesity is becoming a major public health issue in the community. 42 million children under the age of five are overweight globally. Good self-esteem is important for mental well-being. Aim: We wanted to investigate if overweight youths were more likely to develop low self-esteem compared with normal weight youths. Method: We did a literature study where we analyzed ten scientific articles. Results: Overweight and obesity is a major problem with a negative impact on adolescent’s mental health. There is a difference between gender, ethnicity and socioeconomic background found in these studies. Girls report lower self-esteem compared to boys and young African-American report higher self-esteem compared to adolescents from other ethnicities. Conclusion: Overweight and obesity is clearly associated with low self-esteem in adolescents, especially evident in female gender. Therefore, it is important to start with interventions at an early age to prevent the problem of obesity.