Aim The aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual’s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight? Method The study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project. The authors got in contact with those individuals who agreed to take part in the study and they were given a summary of the study and set a time for an interview. A recorder was used during the interviews. The data was transcribed and then analyzed according to a thematical analysis, basis taken from personal factors and environmental factors from SCT. Results The individuals reckon that the project has influenced exercise habits by improving attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise. The awareness created about parameters related to physical activity and the importance for controlling body weight is however limited, according to the individuals. Also, e12 is perceived to have contributed to some increase in the adolescents’ awareness of the importance regarding diet for weight. This impact has mainly been done through teaching the plate model. Those who believe that e12 have affected all of the personal factors and have had environmental support believe to a greater extent than the others that e12 have affected their awareness of nutrition and exercise. Conclusions e12 is considered having an effect on the perception that you should exercise but is not teaching people how to exercise. The long-term effects on exercise habits has been made trough the fact that e12 used SCT and that the job involved both practice and theory.The dimension of the impact caused by e12, in difference from other factors, is however not possible to establish from this data. / Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka långtidseffekterna av e12 på livsstil och medvetenhet om kost och motion. Undersökningen avser att ta reda på effekterna i relation till de påverkande faktorer från Social Cognitive Theory (SCT) som projektet har beaktat. Frågorna löd: Hur anses e12 ha påverkat de personliga faktorerna attityd, förmåga, självförtroende och kunskap i förhållande till motion? Hur anses e12 ha påverkat individernas motionsvanor? Hur anses e12 ha påverkat individernas medvetenhet kring motion och kost i förhållande till kroppsvikt? Metod Studien är i huvudsak bedriven kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Det ingick även ett frågeformulär rörande kost- och motionsvanor. Studien genomfördes på sex ungdomar, 16-18 år, som fullföljt projektet för 4-5 år sedan. De kontaktades inledningsvis av en överläkare som varit ansluten till projektet och efter att individerna hade gett sitt medgivande kontaktades de av författarna. Studien beskrevs och individerna bokades in för intervju. En diktafon användes vid intervjuerna. De transkriberades sedan och analyserades därefter enligt tematisk analys med utgångspunkt i miljö och personliga faktorer ur SCT. Resultat och analys Ungdomarna upplever att e12 har förbättrat attityden, ökat färdigheter, förbättrat självförtroendet och ökat kunskapen när det gäller motion. Denna påverkan upplevs ha varit positiv för nuvarande motionsvanor och anses bero på att träningen var lustfylld, varierande samt hade peppande ledare. Individerna upplever att e12 har bidragit till en viss ökning av medvetenheten om kostens betydelse för vikten, främst tack vare undervisning i tallriksmodellen. Medvetenheten kring specifika parametrar rörande fysisk aktivitet och deras betydelse för vikten upplever de vara mindre påverkad av e12. De som säger att e12 har påverkat medvetenheten om kost och motions betydelse i förhållande till vikt, har haft en stödjande omgivning och anser att e12 har påverkat alla personliga faktorer i frågeställningen. Slutsats e12 anses ha påverkat insikten om att man bör träna för att kontrollera vikten men inte hur ofta, hur länge och hur intensivt. Motionsvanorna har påverkats på längre sikt genom att e12 arbetade utifrån SCT och genom att arbetet innebar både praktik och teori. Hur stor inverkan e12 har haft i relation till andra påverkande faktorer går inte att bedöma utifrån detta material.

Bakgrund: Ungefär tre till fyra procent av alla foster ligger i sätesläge i slutet av graviditeten. För att undvika kejsarsnitt kan kvinnan genomgå ett yttre vändningsförsök. I Sverige utförs yttre vändningsförsöket av läkare. Med yttre vändningsförsök kan risken för planerat kejsarsnitt minskas.  Syfte: Att beskriva förekomst av, framgångsfaktorer för och risker med lyckade och misslyckade vändningsförsök i Sverige. Metod: En nationell registerbaserad kohortstudie med data från Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR). Data från åren 1999-2017 sammanställdes. Programmet SPSS användes för att beräkna odds ratio. Resultat: Mellan 1999-2017 var det 1,8 miljoner graviditeter i Sverige. Vändningsförsök gjordes i 3643 (0,2%) av graviditeterna, varav 2189 (60%) lyckades och 1454 misslyckades.. Vändningsförsök har ökat i antal från år 1999 till 2017. Framgångsfaktorer är om kvinnan är omföderska och äldre än 30 år. Det är större chans att föda vaginalt efter ett lyckat vändningsförsök och mindre risk för vakuumextraktion. Efter vändningsförsök ökar risken för låg APGAR och perinatal död. Kvinnans längd, Body Mass Index och födelseland saknar betydelse. Vändningsförsök kan innebära risk för; tidig födsel, prematur vattenavgång, navelsträngsprolaps, uterusruptur, placenta ablatio och akut sectio. Misslyckat vändningsförsök ökar risken för sätesbjudning samt elektivt sectio. Slutsats: I Sverige utförs vändningsförsök i liten utsträckning. Det finns ökad risk för en del komplikationer vid vändningsförsök. Dock är riskerna med vändningsförsök små. Resultatet kan till fördel användas av barnmorskan för att informera kvinnan och stödja henne i beslutet att genomgå ett vändningsförsök.