Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom och är ett stigande folkhälsoproblem internationellt och nationellt. Tidig upptäckt och förbyggande åtgärder har betydelse för deras hälsa. Samverkan mellan BVC-sjuksköterska och skolsköterska för barn med fetma är avgörande för förståelse för barnets livsvärld och utformning av personcentrerad vård. Syftet: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av samverkan med BVC sköterska för barn med fetma. Metod: Kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor från två kommuner i Södra Sverige genomfördes. Detta analyserades med tolkande fenomenologisk analys utifrån Ashworts livsvärldsbegrepp språk, tid, projekt, relation och identitet. Analysen resulterade i två centrala teman; närhet och distans. Resultat: Skolsköterskans upplevelse av närhet eller distans till BVC-sjuksköterskan formar huruvida samverkan upplevs positiv eller negativ. Närhet ger upphov till förståelse för livsvärld och personcentrerad vård. Distans leder till upplevd professionell ensamhet, risk för patientsäkerhet samt utgör hinder för skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Konklusion: För att skolsköterskan ska uppleva närhet till BVC-sjuksköterskan i samverkan för barn med fetma behövs gemensamma rutiner. Samverkan behöver likt en bro förena de två verksamheternas organisation och möjliggöra förståelse för varandras professionella livsvärld. Närheten i samverkan ger en stabil bro som främjar en trygg övergång från BVC till skolan. / Background: Obesity is a chronic disease and obesity in children is a rising public health problem. Early detection and preventive measures are of great importance for the health of these children. Collaboration between nurses at Children's health centre (CHC) and school nurses for children with obesity is crucial for understanding the child’s lifeworld and designing person-centered care. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses’ experience of collaboration with CHC nurses for children with obesity Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews with ten school nurses from two municipalities in Southern Sweden were conducted. The result was analyzed with interpretative phenomenological analysis based on Ashworth’s lifeworld concepts of language, time, project, relationship and identity. The analysis resulted in two central themes: closeness and distance. Result: The school nurse’s experience of closeness or distance to the CHC nurse shapes if the collaboration is perceived as positive or negative. Closeness gives understanding of the lifeworld and personcentered care. Distance leads to professional loneliness, risk of for patient safety and obstacle to the school nurse’s health promotion work. Conclusion: For school nurse to experience closeness to the CHC nurse in collaboration regarding children with obesity, joint routines are needed. The collaboration is to be seen as a bridge that unites the two organizations and enables understanding of each other’s professionals worlds. A close collaboration provides a stable bridge that promotes a safe transition from CHC to School.

No description available.

Sammanfattning   Inledning: Barnfetman ökar i samhället, vilket innebär konsekvenser för folkhälsan. Socker finns tillsatt i både mat och dryck. Tidigare forskning har visat att en hög konsumtion av socker kan leda till en rad följdsjukdomar. Syftet med den här studien är att beskriva kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och fetma hos barn i åldern 6–12 år.   Metod: Artikelsökningen genomfördes i PubMed, som är en sökmotor. 10 vetenskapliga originalartiklar valdes för denna litteraturöversikt. Artiklarna är etiskt granskade. Därefter gjordes en analys av artiklarna, som resulterade i fem olika teman.   Resultat: Resultatet visar att barns ökade sockerkonsumtion leder till fetma som i sin tur kan innebära följdsjukdomar. Det finns kopplingar mellan etnicitet och sockerkonsumtion. Det finns även samband mellan genus och hur sockerkonsumtionen ser ut.   Diskussion: Kostråden bör vara individanpassade och ta hänsyn till såväl etnicitet och genus. Mer information till föräldrar om sockrets negativa påverkan. Mer forskning behövs inom området. / Abstract   Background: Child obesity is on the increase in society, which could mean consequences for public health. Sugar is added to both food and drink. Earlier research has shown that a high consumption of sugar may lead to obesity related diseases. The aim of this study was to describe the association between high sugar consumption and child obesity in 6-12 years old.   Methods: The PubMed search engine was used to conduct the search. 10 ethically approved original articles were selected for this literature review and thereafter an analysis was made of these articles, which resulted in five different themes.   Results: The results show that the increased consumption of sugar in children may lead to obesity which in turn, may lead to other obesity related diseases. There is also an association between ethnicity and consumption of sugar and a connection between gender and how sugar is consumed.   Conclusions: Dietary advice should be personalized. Both ethnicity and gender should be taken into consideration and parents need to be constructively informed about the negative effects of sugar. More research needs to be done in this field.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>

Introduction: Obesity development is one of the most obvious - and at the same time, one of the most neglected - public health problems (WHO, 2018). Objective: The primary purpose was to investigate the understanding of the factors behind childhood obesity in a limited group of participants living in three areas in Viña del Mar, Chile; Reñaca Alto, Santa Inés and Center. The secondary purpose of the study was to elucidate the perception of the authorities' health-promoting efforts among participants in different socio-economic groups in these areas. The two main research questions were: What are the views of the residents of Viña del Mar about the factors behind childhood obesity? What are the opinions of residents of Viña del Mar about measures to counteract the problem? Method: The study is a cross-sectional survey (n = 63) and the data were collected and analysed using SPSS statistical program and an Excel program. The results are presented through descriptive statistics, in the form of tables. Results: The survey was answered by 63 persons, representing 63 families, consisting of a total of 231 persons, divided into 156 adults and 75 children. The results show that 15% of the participants do not know the severity of child obesity. Furthermore, 88% of the participants perceive that the household economy is the main significant risk factor for child obesity, followed by a high consumption of sugar and sugar-containing products. In addition, participants perceive that it is possible to influence the childhood obesity epidemic and 84% of participants feel that the family can have a positive influence on childhood obesity, but more tools are needed in the form of knowledge and support. The results show that only 10% of the participants think that the authorities are making a considerable effort, while 49% (n = 25) think that they are not doing enough. Behaviour-changing measures show a better result in population groups with a high SEP (Socio Economic Position) than in those with a low, since the former are more influenced by the information. However, a multidisciplinary holistic perspective is needed on health promotion work. If the SES gap (Socio Economic Status) is reduced and SEP equated, more people can get advice and be given the opportunity to have a healthy lifestyle. Socioeconomic factors affect the risk of childhood obesity in particular in economic transition processes. If SEP and SES, both individually and socially, change from poor to rich, child obesity in society increases and Chile is an example of this phenomenon. The health promotion efforts in the country are multifaceted and innovative in many ways and there are many actors working with these. However, the question is how effective the efforts are when the work is done in many different forms and often without being anchored to one another. Finally, prevention efforts should be developed and implemented in collaboration with the target groups.

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökning genomfördes i elva olika databaser. Sökningen genererade i 20 resultatartiklar som bearbetades systematiskt. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna kategorier: BVC-sjuksköterskans stödjande faktorer, BVC-sjuksköterskans hindrande faktorer, Föräldrarnas påverkan och BVC-sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet diskuterades utifrån Nola J Penders omvårdnadsteori. Konklusion: BVC-sjuksköterskor påverkas av olika faktorer som har betydelse för det hälsofrämjande arbetet. För att uppnå framgång i det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att föräldrar är involverade och har insikt i barnets rådande överviktsproblematik. BVC-sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning i kommunikation samt mer kunskap om hur övervikt och fetma ska hanteras inom barnhälsovården. För att vidareutveckla BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete för överviktiga och feta barn krävs mer forskning inom området. / Background: Children are entitled to receive support that enables their good health. Support and guidance are fundamental aspects in the child health care. An early identification of weight problems is essential because the measures should be implemented in early childhood. To reduce the development of cardiac diseases and diabetes, it is important that the child health care nurse works actively against children with weight problems and obesity. Various factors can affect the child health care nurse in health promotion. Awareness concerning these factors are important in order to develop and improve health promotion. The aim was to illustrate the factors that may affect the child health care nurse´s health promotion for children with weight problems and obesity. Method: An integrative literature review was performed. Article search was conducted from eleven different databases. The search generated 20 articles that were processed systematically. Result: The results are presented on the basis of the analysis presented originated categories: child health care nurse supportive factors, child health care nurse impeding factors, the influence of parents and child health care nurse approach. The results were discussed according to nursing theorist Nola J. Pender´s theory. Conclusion: Child health care nurses affected by various factors that are important for health promotion. To achieve success in health promotion, it is important that parents are involved and have an insight into their child's current weight problems. Child health care nurses feel they need more training in communication and more knowledge about how weight problems and obesity should be handled within child health care. To help develop the child health care nurse health promotion for children with weight problems and obesity further research is required.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som har ökat i samhället och globalt. Forskningen visar att barnen drabbas av livsstilssjukdomar i vuxen ålder. Distriktssköterskorna har en unik arbetsplats på barnavårdscentral och möter barn med viktproblem. Genom hälsosamtal med föräldrarna får föräldrarna de råd och upplysningar som det behövs för att bekämpa eller förebygga övervikt och fetma hos barn. Genom distriktsköterskornas hälsosamtal stöds föräldrar och barn med råd och information för att förebygga övervikt och framtida livsstilssjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa distriktssköterskors upplevelse av hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd av uppdaterad integrativ granskningsmetod enligt Whittemore och Knafl (2005). Analysen resulterade i tre kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor upplevde olika svårigheter som hindrade de att utföra ett effektivt arbete med övervikt och fetmaproblem hos spädbarn och barn under fem år. Det behövs aktuella riktlinjer och även utbildning till både föräldrar och distriktssjuksköterskor för att spädbarn och barn under fem år får en fetmafri barndom. Diskussion: Låg kunskapsnivå om övervikt och fetma hos föräldrarna kan ökas med hjälp av olika bland annat digitala verktyg. Distriktssjuksköterskorna kan i sina ordinarie arbetstider få regelbundna utbildningar och det är viktigt att organisationer uppdaterar riktlinjer. Slutsats: Samhället förändras och teknologi växer och i och med det, förändras mat- och aktivitetskultur hos samhället. Nya organisationsbestämmelser och riktlinjer behövs. Nya verktyg och uppdaterad kunskap hos distriktssjuksköterskor behövs för att säkerställa samhällets hälsa nu och i framtiden. / Background: Obesity are a health problem that has increased in society and globally. Research shows that children suffer from lifestyle diseases in adulthood. The district nurses have a unique workplace at the child care center and meet children with weight problems. Through health conversations with the parents, the parents receive the advice and information needed to fight or prevent overweight and obesity in children. Through the district nurses' health talks, parents and children are supported with advice and information to prevent obesity and future lifestyle diseases. Aim: The aim of this literature review was to shed light on district nurses' experience of health conversations with parents of overweight and obese children. Method: A literature review was conducted based on 15 original articles. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using an updated integrative review method according to Whittemore and Knafl (2005). The analysis resulted in three categories and twelve subcategories. Results: The results showed that district nurses experienced various difficulties that prevented them from performing effective work with obesity and obesity problems in infants and children under five years of age. Current guidelines and also training for both parents and district nurses are needed for infants and children under the age of five to have an obesityfree childhood. Discussion: Low level of knowledge about overweight and obesity in parents can be increased with the help of various digital tools, among others. The district nurses can receive regular training during their regular working hours and it is important that the organization updates guidelines. Conclusion: Society is changing and technology is growing and with it, food and activity culture in society is changing. New organizational rules and guidelines are needed. New tools and updated knowledge of district nurses are needed to ensure the health of society now and in the future. / <p>Datum för godkännande: 2021-12-06</p>