Främja hälsa är ett av sjuksköterskans grundläggande kompetensområden som bygger på att uppmuntra och stödja patienter till att uppnå hälsa. Vad som är hälsa varierar då det är ett personligt uttryck av kombinationen mellan biologiska och existentiella faktorer. Hälsofrämjande samtal är en stor del i det hälsofrämjande arbetet och syftar till att förebygga hälsorisker och bevara det friska hos individer genom samspelta dialoger. Det kan delas upp i olika nivåer, allt från rådgivning till djupare samtal som motiverar patienten till att själv hitta lösningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det hälsofrämjande samtalet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär. Data analyserades enligt Axelssons (2012) modell för analys av litteraturöversikt. Under analysen framträdde tre huvudteman: förut- sättningar för det hälsofrämjande samtalet, upplevda hinder för det hälsofrämjande samtalet och upplevelsen av att använda strategier i det hälsofrämjande samtalet. Resultatet belyser att kunskap och träning ligger till grund för att kunna genomföra ett hälsofrämjande samtal av god kvalité. Sjuksköterskorna beskriver vikten av att ha en relation med patienten där respekt, empati och förmåga att ha en helhetssyn är viktiga faktorer. Strategier framkommer som viktiga redskap samt att sjuksköterskan gör patienten delaktig. I diskussionen problematiseras prioriteringen av medicinska uppgifter i relation till det hälsofrämjande samtalet där flertalet sjuksköterskor uttrycker missnöje i prioriteringen. Det krävs av sjuksköterskan att ta initiativ till att diskutera känsliga ämnen, men upplevelsen av rädsla och okunskap begränsar initiativtagandet.

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys, vilket mynnade i fem huvudkategorier, sexton underkategorier och ett tema. Analysen av intervjuerna visar att förutsättningarna för att hålla hälsofrämjande samtal påverkas av såväl patientens som distriktssköterskans personliga förutsättningar. Grunden för allt hälsofrämjande arbete är att distriktssköterskan skapar en relation till patienten och är följsam under mötet. Distriktssköterskan är dessutom beroende av samverkan och påverkas av vilken möjlighet till hälsofrämjande arbete och utveckling som organisationen medger. Det framkommer en önskan om en mer strukturerad och gemensam strategi för det hälsofrämjande arbetet. Under kliniska implikationer belyses betydelsen av att i alla möten med patienten arbeta för att skapa en god relation och sedan lägga tonvikt på ett följsamt arbetssätt. Det är vidare viktigt med fortlöpande utbildning. Då en stor del av arbetet handlar om att följa patienten genom förändringsprocessen och motivera densamme bör även pedagogiska utbildningar erbjudas. Utbildningarna som erbjuds skall hålla en hög kvalitet och det bör också finnas en plan för hur de skall implementeras. Vårdcentralerna bör genom gemensamt engagemang och struktur lägga vikt vid att söka finna patienter som är i behov av livsstilsförändringar innan hälsoproblem uppstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som har ökat i samhället och globalt. Forskningen visar att barnen drabbas av livsstilssjukdomar i vuxen ålder. Distriktssköterskorna har en unik arbetsplats på barnavårdscentral och möter barn med viktproblem. Genom hälsosamtal med föräldrarna får föräldrarna de råd och upplysningar som det behövs för att bekämpa eller förebygga övervikt och fetma hos barn. Genom distriktsköterskornas hälsosamtal stöds föräldrar och barn med råd och information för att förebygga övervikt och framtida livsstilssjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa distriktssköterskors upplevelse av hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt och fetma. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd av uppdaterad integrativ granskningsmetod enligt Whittemore och Knafl (2005). Analysen resulterade i tre kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor upplevde olika svårigheter som hindrade de att utföra ett effektivt arbete med övervikt och fetmaproblem hos spädbarn och barn under fem år. Det behövs aktuella riktlinjer och även utbildning till både föräldrar och distriktssjuksköterskor för att spädbarn och barn under fem år får en fetmafri barndom. Diskussion: Låg kunskapsnivå om övervikt och fetma hos föräldrarna kan ökas med hjälp av olika bland annat digitala verktyg. Distriktssjuksköterskorna kan i sina ordinarie arbetstider få regelbundna utbildningar och det är viktigt att organisationer uppdaterar riktlinjer. Slutsats: Samhället förändras och teknologi växer och i och med det, förändras mat- och aktivitetskultur hos samhället. Nya organisationsbestämmelser och riktlinjer behövs. Nya verktyg och uppdaterad kunskap hos distriktssjuksköterskor behövs för att säkerställa samhällets hälsa nu och i framtiden. / Background: Obesity are a health problem that has increased in society and globally. Research shows that children suffer from lifestyle diseases in adulthood. The district nurses have a unique workplace at the child care center and meet children with weight problems. Through health conversations with the parents, the parents receive the advice and information needed to fight or prevent overweight and obesity in children. Through the district nurses' health talks, parents and children are supported with advice and information to prevent obesity and future lifestyle diseases. Aim: The aim of this literature review was to shed light on district nurses' experience of health conversations with parents of overweight and obese children. Method: A literature review was conducted based on 15 original articles. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using an updated integrative review method according to Whittemore and Knafl (2005). The analysis resulted in three categories and twelve subcategories. Results: The results showed that district nurses experienced various difficulties that prevented them from performing effective work with obesity and obesity problems in infants and children under five years of age. Current guidelines and also training for both parents and district nurses are needed for infants and children under the age of five to have an obesityfree childhood. Discussion: Low level of knowledge about overweight and obesity in parents can be increased with the help of various digital tools, among others. The district nurses can receive regular training during their regular working hours and it is important that the organization updates guidelines. Conclusion: Society is changing and technology is growing and with it, food and activity culture in society is changing. New organizational rules and guidelines are needed. New tools and updated knowledge of district nurses are needed to ensure the health of society now and in the future. / <p>Datum för godkännande: 2021-12-06</p>