I Sverige beräknas 20 000 barn ha omfattande ogiltig frånvaro, varav 1700 har en sammanhängande frånvaro om en månad eller längre. Föreliggande studie presenterar en enkätundersökning till föräldrar vars barn har eller har haft hög frånvaro. Resultatet visade att de tre största grupperna av inre faktorer bland barnen var psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk funktionsvariation följt av särskild begåvning. Ett större antal riskfaktorer som påverkade barnet korrelerade inte med en högre frånvaro. De barn som hade ökat sin skolnärvaro hade fått stödåtgärder, anpassningar och utbildning mer utifrån sin nivå, samt hade ett stöd av någon personal på skolan. / In Sweden, 20 000 children are affected by extensive unauthorized absenteeism, where 1700 have a consecutive month or more of absence. General factors concerning the immediate relationship between the child and school is studied with a questionnaire among parents with children whom have excessive non-attendance. Results show that the frequencies of children with mental illness, neuropsychiatric disorders and giftedness among absentees was high. A higher number of risk factors influencing a child did not correlate with the rate of absenteeism. Children who had increased their attendance had received interventions, individualized education and support from school personnel.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem. Barnen har eftersökt människor att prata med samt uttryckt en önskan om att få diskutera sin situation tillsammans med andra barn i samtalsgrupper. Slutligen har det visat sig att skolan kan göra mycket på ett enkelt sätt för att bemöta dessa barn. De kan till exempel presentera skolsjuksköterskor, kuratorer med flera varje termin och förklara vad dessa finns där för, så att barnen är medvetna om att det finns vuxna på skolan att få stöd hos förutom sin lärare.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhetFörfattare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas. Jag har fått ta del av hur skolan har arbetat med det och hur de önskar att de hade kunnat forma utbildningen. I undersökningen visar det sig att skolan begränsas av högre instanser men att de utnyttjar de resurser de har i och med att skolan ligger på landsbygden. Med detta i åtanke kommer jag in på möjligheter och begränsningar i att undervisa om konsumentmedvetenhet, och det tyder på att lärarens personliga erfarenheter, värderingar och åsikter spelar stor roll för hur utbildningen formas. Nyckelord: Hållbar utveckling, konsumentutbildning, medveten konsument, skolans roll

<p>Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet.</p> / <p>This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was</p><p>chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.</p>

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade. En del av de tillfrågade kände en viss frustration inledningsvis, på grund av att de undanhölls information om vad mötet de kallats till skulle handla om. Samtliga respondenter framhöll dock att Ungdomsteamet utförde arbetet på ett professionellt sätt och att teamets personal var både kunskapsmässigt uppdaterade och sakliga i sin framställning av ärendena vid dessa möten. Dessutom visar resultatet att föräldrarna riktar en del kritik mot skolans delaktighet i det drogförebyggande arbetet. / This study aims at examining experiences of parents in connection with their child being requisitioned to a meeting with Ungdomsteamet in Örebro, due to concern regarding drug use. In order to concretize the aim of this study, the following four question formulations have been used: With the aim of this study as a starting point, a qualitative interview approach was chosen, and collection of empirical data was made through semi structured telephone interviews. The construction of the interview manual is based on the question formulations and some literature used in this study. The gathered material from interviews with six persons is the foundation for the results and is being analysed mainly through Hübinette’s literature on drug prevention, the labelling theory and ecological systems theory. The study shows that the majority of the respondents have a positive view on the approach that is used by the Ungdomsteamet, no matter the result of the drug test. Some of the respondents felt a bit frustrated in the beginning since they were not informed about the purpose of the meeting they were summoned to. All respondents stressed though that the Ungdomsteamet accomplished their job in a professional way and that they both had up-to-date knowledge and were unbiased in their way of running the meetings. The study also shows that the parents are partly critical to the way in which the school is acting in this drug prevention work.

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>