Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

Objective: The purpose of this study was to identify the contributing factors for overweight and obesity among children and adolescents based on a treating person perspective. A secondary purpose of this work was to describe the course of events if or when children and adolescents suffer from overweight and obesity are emitted to treatment, and what type of efforts that are deployed   Method: The study utilized a qualitative method. Six interviews were conducted with clinicians who had expertise in treating child and adolescent obesity. The data collection method consisted of semi-structured interviews.   Result: All respondents agreed that treatment of child and adolescent obesity needed to be individualized and adjusted to the child or young person's needs and abilities. The most influencing factors to the obesity problem were deemed to be the heritage and the environment. Half of the respondents feel that it was appropriate for some improvements in treatment, but these may not be implemented in the absence of resources. In order to solve the obesity problem, several efforts must be deployed at different levels in society.   Conclusion: Overweight and obesity among children and adolescents represents a complex public health problem. It is important to prevent and treat obesity among children before its transition to adult obesity when it is more difficult to treat.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.   Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.     Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.   Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

Att handla över internet från utlandet möjliggör lägre priser och större produktutbud. Trots det visar undersökningar att e-handel från utlandet ligger långt ifrån den inhemska e-handeln I Sverige. Statistiken visar på att e-handel från utlandet inte nödvändigtvis poserar någon ytterligare risk jämfört med e-handel som sker inrikes. Dock har konsumenter en uppfattad risk, vilken inte är symmetrisk med den reella risken. Uppsatsen ämnar undersöka hur svenska studenter uppfattar risk vid e-handel från utlandet. Teorin är baserad i konceptet riskperception, och bygger på fyra riskfaktorer som är relevanta i denna kontext. Undersökningen jämför den uppfattade risken mellan de olika riskfaktorerna och olika köpgrupper som valts. Genom en enkätundersökning fann studien att dessa riskfaktorer tydligt skiljer sig åt, där risk med produktprestanda uppfattas som störst. Vi kunde även fastslå att det finns skillnader i riskuppfattning mellan köpgrupper som till exempel att de som handlat billigare produkter upplever en högre risk inom vissa riskfaktorer.

<p><strong>Kurs:</strong> Mälardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomi</p><p>Författare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, Västerås</p><p>Titel: Hantering av riskfaktorer för små och medelstora företag vid IT Outsourcing</p><p>Handledare: Therese Hansen</p><p>Nyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hantering</p><p>Problem: Outsourcing av affärsprocesser såsom IT har funnits länge, men fokus hartidigare varit på stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnå stordriftsfördelarså att deras egna kostnader kunde hållas så låga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in på marknaden för små och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjänster som ansågs vara tillräckligt lockande för SME. Slutligen ansågde flesta SME att de inte hade något att tjäna på att outsourca. Tidernahar dock förändrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite på området. Med tanke på ovanstående anseruppsatsförfattarna att området är såväl relevant som intressant att behandla.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån IT outsourcings tre faser beskrivaoch analysera hanteringen av riskfaktorer för små och medelstora företag(SME) vid IT outsourcing, för att därigenom belysa vad SME börtänka på för att lyckas med IT outsourcing.</p><p>Teori: Den teoretiska referensramen börjar med ett konceptuellt ramverk därkoncept som IT Outsourcing, SME, risk och riskfaktor fastställs. Vidare innehållerteoriavsnittet en sammanställning av de tre faser som ingår i IToutsourcing, där riskfaktorer och hanteringsåtgärder kopplas till respektivefas . Ledande referenser är Chou & Chou, Aubert, Palvia och Bahli & Rivard.</p><p>Metod: Studien utgörs av besöksintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuer hargjorts på företagen Arvid Nordquist, Företag X, Gärdin & Persson och Byggbeslag.</p><p>Resultat: Resultatet av studien visar att det är viktigt för SME att förbereda noggrantoch sedan välja rätt leverantör vid IT outsourcing. Vidare indikerar ocksåstudiens resultat att det är av stor vikt för SME att värdesätta och behålla</p>

<p>The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems. The study finds that not those with the most amounts of risk factors commit the worst crimes, a result that in some aspects is contrary to earlier research.</p>

The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems. The study finds that not those with the most amounts of risk factors commit the worst crimes, a result that in some aspects is contrary to earlier research.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi genomfört intervjuer medfyra elever samt en lärare på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. För attanalysera vår empiri har vi använt oss av systemteori, copingteori samt resiliensperspektivet.Vi ansåg att dessa teorier på ett fullgott sätt belyste såväl helheten som delarna och därmedtydliggör eventuella samband/ samspel vad gäller vilka faktorer som på ett positivt sättpåverkar de ungas studieresultat. Det resultat vi fick i vår empiri samstämde väl med dentidigare forskning inom området som vi tagit del av. I vår empiri framkommer stöd frånföräldrarna som den viktigaste påverkansfaktorn för att elever ska klara nå uppsatta mål förgodkända betyg, följt av individuella förmågor så som en svårdefinierad inre kraft samtlättlärdhet. Vad som blir tydligt för oss, vilket även teorierna stödjer, är att det inte helt enkeltgår att särskilja riskfaktorer från skyddsfaktorer. Huruvida en påverkansfaktor utgör en riskeller ett skydd för en individ avgörs i relation till den sociala omgivning där individenbefinner sig. / The purpose of this paper has been to increase our understanding of the needs of children andyoung adults in order to pass secondary and upper secondary school. We have put emphasizein the factors and elements young adults themselves find of importance, something we believeis highly relevant for social work, not least the school social, as education contributes toprevent social exclusion. To achieve our purpose, we formulated four questions of research;(1) According to the students, what personal skills or traits are useful in order for them to passschool? (2) According to the students, what factors in the family/immediate environment arecentral in order for them to pass school? (3) According to the students, whatfactors/interventions from the institution are central in order for them to pass school? (4)According to the students, what factors have been the most important for their success duringtheir own time in school? We have chosen to use a qualitative method in our paper. We haveconducted interviews with four students and one teacher in a mid-sized Swedish municipality,using a semi-structured interview guide. To analyze our empiric studies, we have used asystem theory coping theory and resilience theory. We believed that these theories wouldfully illustrate both the bigger picture, as well as the details, and thereby make visible anylinks/connections between factors which in a positive way influence study results. The resultswe derived from our empiric studies were concurrent with other research in the same field. Inour empiric research, we can see that support from the parents is the single most importantfactor for students to pass school, followed by individuals skills such as a loosely defined‘inner power’ and an ability to learn quickly. It has become evident to us- and this issupported by the theories- that it is not possible to separate risk factors from protectionfactors. Whether a factor can be classed as a risk or as protective for an individual depends on the social environment of that very individual.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.

Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.