Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola. Resultatet visar att varken socialt arbete i skolan eller skolsocialt arbete i dagsläget är vedertagna begrepp inom svensk skola och lagstiftning. Vad som definieras som socialt arbete i skolan varierar beroende på vilken kontext fenomenet diskuteras i. Skolpersonalen upplevde socialt arbete i skolan som ett brett arbete som går hand i hand med skolans kunskapsförmedlande uppdrag.  I studiens slutsatser diskuteras vikten av relationer i skolan och det sociala arbetets betydelse för elevers mående och studieresultat.

Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet. I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.

<p>Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet.</p><p>I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.</p>

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar som ges till barn med diagnosen ADHD i skolan, med fokus på skolkuratorernas skolsociala arbete. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som baserats på sex intervjuer. Resultatet visade att skolpersonalen har många hjälpmedel och anpassningar vilka används till barnen med en ADHD diagnos. Vad det gäller samverkan var det den med föräldrarna som ansågs viktigast. Brister och svårigheter som fanns berodde på stora klasser, bristen av ekonomiska resurser och bristen på kunskap. Resultatet har sedan kopplats till stämplingsteorin som visade att dessa barn stämplas. Det innebär att de bemöts på fel sätt vilket bidrar till att deras avvikande beteende förstärks. Utifrån det salutogena perspektivet visade det sig att skolan arbetar med att se det som fungerar för barnen men att detta synsätt dock inte efterföljs hela tiden eller på alla skolor.

Som skolkurator är man verksam i en organisation som domineras av andra professioner. Studien syftar till att studera skolkuratorers upplevelser av att vara socionom verksam på pedagogernas fält avseende roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete. Skolkuratorerna arbetar på kommunal grund- eller gymnasieskola. Studien är en fallstudie inom en kommun där skolkuratorerna är verksamma inom samma förvaltning med organisatorisk tillhörighet under elevhälsans verksamhetschef. Det är en kvalitativ undersökning med explorativt och induktivt arbetssätt, med datainsamling via semistrukturerade intervjuer samt innehållsanalys som metod. Resultatet visar att skolkuratorerna ser sig som socionomer verksamma i skolan, där professionstillhörigheten överväger gentemot yrkestiteln. Skolkuratorernas uppdrag är att vara elevens ombud men elevens bästa är överordnat. En skolkurator står bredvid pedagogen men bakom eleven, då de hjälper pedagogen att hjälpa eleven. En skolkurator kan användas till mer än vad som görs idag, som ett komplement till det pedagogiska. De svårigheter som skolkuratorerna möter är utmaningar i form av samarbete med pedagoger men även att få tiden att räcka - till både konsultation och direkt elevarbete samt mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Att involvera skolkuratorerna i diskussioner på organisations- och ledningsnivå samt att ta tillvara på kunskap från individ- till gruppnivå, ser skolkuratorerna som åtgärder som ger möjligheter att utveckla det skolsociala arbetet. Att vara socionom i skolan kräver mod att tro på sin profession och att våga stå upp för elevens rättigheter, då det kan vara tufft att vara ensam på annan professions arena. Slutsatserna visar att skolkuratorernas roll och uppdrag har en komplex ”dubbelsidighet” som får konsekvenser för vad socionomen kan uppnå gällande skolans sociala arbete. Studien visar på behov gällande synliggörande av socionomens kompetens för skolledning och medarbetare, då skolkuratorerna anser att de kan användas till mer. Det finns även ett behov av att systematisera samarbetet mellan professionerna, så att det inte blir upp till professionerna att söka upp varandra.

AbstraktJakobsson, Johan (2014). ”Du och jag, Alfred” – Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant – as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundElevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar.Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet. Vad är det egentligen för problem som elevassistenten ska svara mot och vad förväntas av insatsen?•Vilka är de skolproblem som elevassistenten som insats ska svara mot?•Vilka förväntningar har skolorna på elevassistenten som insats?•Vilka pedagogiska idéer ligger bakom elevassistenten som fenomen?Teori och metodDen teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet som söker sig bakom det vi tar för givet kring ett fenomen för att finna de idéer som skapar den kontext vi lever i. För att förstå diskursen kring elevassistenten som fenomen beskrivs forskning kring elever i behov av särskilt stöd och de insatser som är vanliga i skolan. Vidare görs en översikt kring fenomen som är relaterade till elevassistentens arbete som lärande och hälsa, inkludering och relationers betydelse i det pedagogiska arbetet. I studien görs en diskursanalys av ansökningar om tilläggsbelopp för att kunna anställa elevasistenter för elever i behov av extraordinärt stöd. ResultatDe skolproblem som beskrivs är komplexa och ofta beskrivs en rad olika problem inom ramen för varje insats. Till skillnad från tidigare forskning beskrivs eleverna framför allt ha svårt att hantera den sociala situationen i skolan och svårigheter med den struktur som råder i skolan. De har också vissa svårigheter att leva upp till de kunskaps krav som ställs. Generellt tecknas en bild av relativt bestående svårigheter där beskrivningarna kännetecknas av egenskaper och funktionsnivåer och det medicinska och psykologiska perspektivet är framträdande. Studien visar på att skolorna förväntar sig, av elevassistenten, en insats som i stor utsträckning svarar mot just dessa problem, genom socialt stöd, stöd i att strukturera sina studier samt att anpassa den fysiska undervisningssituationen. Syftet är att undvika misslyckande eller att överbrygga avståndet mellan elevens förmåga och skolans krav. Fram träder en bild av elevassistenten som fenomen. Elevassistenten är i mångt och mycket en elevhälsoinsats som framför allt är stödjande till sin karaktär. Fokus ligger på stöd runt omkring inlärningssituationen med syftet att undanröja hinder för inkludering och för kunskapsutveckling. Studien visar på behovet av vidare forskning kring elevassistenten som insats. Sådan forskning måste riktas mot insatsens olika delar, vilka särskilda skolproblem som just den insatsen ska svara mot samt vilket syfte insatsen har. Vidare visar studien på behovet av skolsocialt arbete, vilken roll elevassistenten kan ha i detta elevhälsoarbete samt vilka risker som ligger i detta uppdrag.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi genomfört intervjuer medfyra elever samt en lärare på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. För attanalysera vår empiri har vi använt oss av systemteori, copingteori samt resiliensperspektivet.Vi ansåg att dessa teorier på ett fullgott sätt belyste såväl helheten som delarna och därmedtydliggör eventuella samband/ samspel vad gäller vilka faktorer som på ett positivt sättpåverkar de ungas studieresultat. Det resultat vi fick i vår empiri samstämde väl med dentidigare forskning inom området som vi tagit del av. I vår empiri framkommer stöd frånföräldrarna som den viktigaste påverkansfaktorn för att elever ska klara nå uppsatta mål förgodkända betyg, följt av individuella förmågor så som en svårdefinierad inre kraft samtlättlärdhet. Vad som blir tydligt för oss, vilket även teorierna stödjer, är att det inte helt enkeltgår att särskilja riskfaktorer från skyddsfaktorer. Huruvida en påverkansfaktor utgör en riskeller ett skydd för en individ avgörs i relation till den sociala omgivning där individenbefinner sig. / The purpose of this paper has been to increase our understanding of the needs of children andyoung adults in order to pass secondary and upper secondary school. We have put emphasizein the factors and elements young adults themselves find of importance, something we believeis highly relevant for social work, not least the school social, as education contributes toprevent social exclusion. To achieve our purpose, we formulated four questions of research;(1) According to the students, what personal skills or traits are useful in order for them to passschool? (2) According to the students, what factors in the family/immediate environment arecentral in order for them to pass school? (3) According to the students, whatfactors/interventions from the institution are central in order for them to pass school? (4)According to the students, what factors have been the most important for their success duringtheir own time in school? We have chosen to use a qualitative method in our paper. We haveconducted interviews with four students and one teacher in a mid-sized Swedish municipality,using a semi-structured interview guide. To analyze our empiric studies, we have used asystem theory coping theory and resilience theory. We believed that these theories wouldfully illustrate both the bigger picture, as well as the details, and thereby make visible anylinks/connections between factors which in a positive way influence study results. The resultswe derived from our empiric studies were concurrent with other research in the same field. Inour empiric research, we can see that support from the parents is the single most importantfactor for students to pass school, followed by individuals skills such as a loosely defined‘inner power’ and an ability to learn quickly. It has become evident to us- and this issupported by the theories- that it is not possible to separate risk factors from protectionfactors. Whether a factor can be classed as a risk or as protective for an individual depends on the social environment of that very individual.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta är viktigt att studera då elevers skolproblematik har ökat både pedagogiskt och socialt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med rektorer från både kommunala och fristående skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de såg på det skolsociala arbetet. Studien omfattade även hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt någon förändring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som låg till grund för denna uppsats framställdes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrävande. Studiens huvudresultat och slutsats är att skolsocialt arbete idag omfattar en större del socialt arbete än tidigare, vilket tar tid och ekonomiska resurser från det pedagogiska arbetet. Vi frågar oss om detta kan vara en bidragande orsak till att kunskapsresultaten bland svenska elever har minskat. / Title: The future starts in school – Principals’ experience of managing school social work in elementary schools.The aim of this essay was to examine how five principals described their experiences of managing the school social work in elementary schools. This is important to study since student educational and social failure in school has increased. Using qualitative interviews with principals from both municipal and privately owned schools we examined how the principals’ experiences influenced the school social work. The study included how the principals described their complex professional role and if the principals had experienced any changes in the school social work over time. In the literature on which this essay was based on, school social work was described as complex and time consuming. The essay’s conclusion is that school social work today includes a lot of social work, which takes time and financial resources from the educational process. We question if this can be a contributing reason to the decrease in knowledge results among Swedish students.

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.