Undersökningen är en kvalitativ studie som studerar vad skolorna anser behövs för yrket elevassistent och dess uppdrag. I uppsatsen lyfts 40 annonser fram från skolor som söker elevassistenter. Rådata, vilka kvalifikationskrav som skolorna formulerar i sina annonser, sorteras, kategoriseras och bearbetas med en innehållsanalytisk metod. Skolorna i studien förstås som rationella aktörer utifrån teorin om rationella val. Annonserna reflekterar vad den anställdas kompetens bör vara för att utgöra maximal nytta enligt skolan och studeras med ett perspektiv analytiskt förhållningssätt som symptom över vad skolorna anser är nödvändigt för att klara av yrkets uppdrag. Resultatet av undersökningen visar att drygt en fjärdedel av skolorna inte hade krav på utbildning. Ungefär hälften av skolorna begärde specifik eller övergripande erfarenhet/kunskap hos den sökande. Utifrån resultatet i denna studie anges det att en del svenska skolor idag har olika syn på behörighetsbehovet hos yrket elevassistent och verkar behöva tydligare ramar för yrkesrollen samt uppdraget.

Studien behandlar frågan om huruvida en elevassistent påverkar fritidshemmets verksamhet och undervisning, samt om utbildad och outbildad personal har samma uppfattning. Studien behandlar också om personalen i fritidshemmet upplever att de får stöttning från ledningen. I studien nyttjades systemteorin som analytiskt verktyg. Syftet med studien härstammar från läroplanen för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket 2019) där alla elevers rätt till stöttning utifrån sina egna förutsättningar nämns. Syftet är att undersöka och analysera hur verksamheten och undervisningen påverkas av att det finns eller inte finns en elevassistent i fritidshemmet. I studien användes en kvantitativ metod och studien utfördes genom en webbenkät. Metodvalet baserades på positivismen som är en vetenskapsteoretisk ansats. Vi utgick därefter från bl.a. ett strategiskt urval där den valda populationen bestod av alla som är anställda på fritidshem i Sverige. I studien togs hänsyn till de forskningsetiska reglerna och studien genomfördes på ett tillförlitligt och giltigt sätt. Resultatet av studien visar att informanterna som deltagit ansåg att avsaknaden av en elevassistent påverkar fritidshemmets undervisning och verksamhet negativt. Ett exempel är att flertalet aktiviteter måste avstås. Ändå ansåg en stor del av informanterna att de lyckats uppfylla fritidshemmets uppdrag och har möjligheten att bemöta eleverna i behov av särskilt stöd. Svaren visar också att outbildad och utbildad personal hade en samsyn kring hur elevassistenten påverkar. Avslutningsvis klargör informanterna att ledningen inte gav skyndsam stöttning trots att informanterna ansåg att de hade ett behov av en elevassistent på fritidshemmet.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2005Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsättning. (Teaching assistents. Factors which support or prevent schools from using assistents.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka faktorer som är avgörande då skolledare väljer att anställa elevassistenter. Följande frågeområden ligger till grund för intervjuerna:Vilka behov som styr. Synen på elevassistentens yrkesroll och arbetsuppgifterUppfattning om specialpedagogik.Vår undersökning baserar sig i huvudsak på kvalitativa data som samlats in med hjälp av intervjuer med skolledare och lärare. Vi har valt en systemteoretisk utgångspunkt som förklaringsmodell för vår studie som belyser intervjupersonernas idéer och hur de påverkar besluten.Sammanfattningsvis visar vår undersökning på att stödåtgärd i form av elevassistent i huvudsak väljs då eleven har behov av stöd i sin sociala utveckling. Dessutom kan vi konstatera en skillnad i kraven på utbildning beroende på om det är elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling som avses. I studien framkommer andra faktorer som påverkar och kan bli avgörande. De främsta är; omgivningens krav och behov samt ekonomi.Nyckelord: behov, elevassistent, specialpedagogik, systemteori, yrkesrollGunilla PerssonCatarina L Stenlo Handledare: Lotta AndersonExaminator: Lars Berglund / Teaching assistentsFactors which support or prevent schools from using teaching assistents

Syftet med studien var att undersöka hur inkluderande undervisning fungerar i praktiken. För att finna information om begrepp och arbetssätt kring inkludering granskades riktlinjer i skolans styrdokument. Vidare genomfördes en kvalitativ intervjustudie som metod för att undersöka skolpersonalens egna definitioner av begreppet inkludering samt deras upplevelser och erfarenheter av inkluderande undervisning. Sex stycken intervjuer genomfördes med sju personer ur personalen på en skola i Uppsala som arbetar i årskurs F-3. Resultaten visar att inkludering är svårt att genomföra då det kräver mycket resurser i form av utbildad personal. Inkludering fungerar bra när en elev i behov av särskilt stöd får sina bristande förmågor kompenserade. Svårigheterna av inkludering varierar beroende på elevens behov och det stöd eleven får. Utan rätt stöd kan utåtagerande elever som inkluderas i klassen istället bli exkluderade. Övriga elever i klassen blir lidande genom att de får en försämrad undervisning och en minskad känsla av trygghet. Slutsatsen är att utåtagerande elever behöver en elevassistent som har rätt kompetens och personkemi med eleven. Först när elevassistenten kan förutse och hantera olika situationer som kan uppstå är inkluderingen gynnsam.

Neuropsykiatriska diagnoser blir allt vanligare i dagens samhälle. Elever i skolan och på fritidshemmet kan behöva särskilt stöd för att klara av sin vistelse vid dessa instutitioner. Under vår verksamhetsförlagda utbildeng har vi sett att elever med diagnosen ADHD ofta för stöd i form av elevassistent under skoltid, men inte under fritidstiden. I denna studien undersöker vi hur resursfördelningen mellan skolan och fritidshemmet ser ut på en skola. Vi har intervjuat rektorn, samt utformat två fokusgrupper med tre fritidspedagoger och tre grundlärare, med syftet att få fram vad de olika yrkeskategorierna upplever vilket stöd som erbjuds för att kunna bemöta elever med ADHD. Studien har en fenomenologisk ansats och analysen bygger på sociokulturell och relationell teori.  Resultatet av vår fallstudie visade att behovet får styra vilket stöd fritidspedagoger och grundlärare får för att bemöta elever med ADHD. Både grundlärare och pedagoger belyser vikten av en lyhörd ledning för att få det stöd som behövs i de olika verksamheterna. De uttrycker även en önskan om fortbildning, för att kunna bemöta elever med ADHD på bästa sätt, samt utbildade elevassistenter.

Studiens syfte är att undersöka vilket stöd elever i behov av särskilt stöd får på fritidshemmet. Fokus läggs på att undersöka vad rektorer har att förhålla sig till i frågan samt om fritidslärare upplever att dessa elever får sina behov tillgodosedda. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer med två rektorer och tre fritidslärare har genomförts. De valdes dels utifrån ett bekvämlighetsurval men också utifrån ett målstyrt urval med kravet att elever i behov av särskilt stöd skulle finnas på deras respektive enheter. Resultatet visar att det svåraste rektorerna brottas med är den ekonomiska fördelningen inom sina verksamheter, vilket i stor utsträckning påverkar elever i behov av särskilt stöd. Fritidslärarna har olika uppfattningar gällande om dessa elever får det stöd de är i behov av på fritidshemmet. De alla är dock samstämmiga och tror att den ekonomiska frågan är avgörande för om stöd sätts in eller inte.

No description available.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor.   Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning. Kraven baseras på personlig lämplighet och kraven på utbildningskompetens är låga. Slutsatsen av denna studie är att elevassistentens arbete bör regleras i skolans styrdokument samt att otydligheten i assistentens yrkesroll till viss del skulle kunna vägas upp med tydliga arbetsbeskrivningar och högre krav på utbildningskompetens.

Denna studie behandlar textillärares och elevassistenters syn på sitt arbete med inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tre textillärare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebär att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan få. Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebär att människors egenskaper skapas i möten med andra och därmed varierar beroende på kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lärare/elevassistent är för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen. Resultatet av studien visar att textillärarna är positiva till inkludering så länge elevgrupperna inte är alltför stora alternativt att det finns tillgång till elevassistent. De ser även att elever kan påverkas negativt i viss mån av inkludering. Textillärarna anser att elevassistenten är en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen. Elevassistenterna är inte överlag lika positiva till inkludering, de tror att eleverna ibland far illa av inkludering då de inte hänger med sina klasskamrater och därmed får sämre självföretroende. Elevassistenterna anser att elevernas kunskapsutveckling kan stagnera av inkluderande undervisning. Den sociala utvecklingen är något alla studiens respondenter ser som en viktig del av inkludering och en positiv effekt av den. Då omvärlden består av människor med olika behov är det viktigt att elever får möta detta även i skolan anser flera av studiens respondenter.

Detta examensarbete undersöker hur det praktiska arbetet med särskilt stöd i förskoleklass till årskurs 4 ser ut under den samlade skoldagen och hur detta arbete ställer sig mot de lagar, riktlinjer samt övriga styrdokument. Den insamlade empirin grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta elevassistenter som arbetar mot elever med särskilt stöd på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna har gjorts på skolor med olika upptagningsområden och personalen vi intervjuat har haft olika typer av utbildning samt arbetslivserfarenhet. Undersökningen visar på att personalen som arbetar som elevassistenter saknar utbildning inom det specialpedagogiska spektrat samt att styrning och struktur från rektor och elevhälsan är bristfällig. Detta resulterar i ett arbete som är godtyckligt, saknar en långsiktig plan och inte utgår från de lagar, riktlinjer samt styrdokument som gäller för skolans arbete.