Syftet med studien var att bidra med kunskap om elevassistenternas uppdrag inom särskolan, genom att lyssna till, jämföra och analysera speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenters utsagor kring undervisningen inom gymnasiesärskolan. Drivkraften bakom studiens inriktning utgår från forskarens upplevelser inom såväl lärar-, som elevassistentrollen. Elevassistentrollen är komplex, men samtidigt viktig. Forskaren var nyfiken på hur samarbetet mellan professionerna såg ut i gymnasiesärskolan. Arbetet har utgått från tidigare nationell och internationell forskning kring bland annat elevassistenters roll, utbildning och funktion i undervisningen. Studien utgick från kvalitativa metoder, där forskaren genom kvalitativa forskningsintervjuer sökte olika aspekter av informanternas bild av omgivningen kring elevassistenters uppdrag, vad elevassistenter bidrog med till undervisningen samt hur samarbetet mellan speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenter ser ut. Det teoretiska ramverk som studiens resultat har tolkats utifrån är Säljös (2016) beskrivning av sociokulturellt perspektiv, med betoning på begreppen mediering och situerat. Resultatet av studien visade att uppdraget för elevassistenter var mångfacetterat och handlade om både omsorgsuppgifter och pedagogiska uppgifter. Resultatet visade även att elevassistenten bidrog med teckenstöd, förflyttningar mellan aktiviteter och genom att stötta eleverna vid pedagogiska uppgifter. Även samarbetets förutsättningar belystes i resultatet och det beskrivs att god personkemi professionerna emellan var avhängigt för att samarbete skulle fungera optimalt. Resultatet påvisade också att det skilde sig markant åt mellan elevassistenter och speciallärare vad gällde uppskattning av kollegor. Samtliga speciallärare kände uppskattning i någon utsträckning, medan ingen av elevassistenterna upplevde uppskattning på sin arbetsplats. Resultatet från studien beräknas inte bidra med generell kunskap eller allmänglitliga slutsatser, men kan ge en fingervisning kring hur det kan se ut i gymnasiesärskolan.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån en hermeneutisk ansats öka kunskapen om elevassistenters och lärares uppfattning om vilken roll elevassistenter på högstadiet har, och på vilka sätt elevassistans som särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning har visat att såväl elevassistenters roll som ansvarsfördelningen mellan elevassistenter och lärare är otydlig och att elevassistenter inte sällan har arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. I uppsatsen sätts elevassistenter in i ett organisatoriskt ramverk med hjälp av Gunnar Bergs teori om skolan som institution och organisation, och deras arbetsuppgifter analyseras utifrån Claes Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elevassistenter och lärare. Att ansatsen är hermeneutisk innebär att det är informanternas uppfattningar om elevassistenters roll och elevassistans som särskilt stöd som är i fokus. Resultatet visar att elevassistenter utför en mängd olika arbetsuppgifter, från enkla och okvalificerade till avancerade och komplexa. I arbetet med den elev assistenten är särskilt stöd för kan elevassistenten fungera som ställföreträdande elev, som tillrättaläggare och/eller som lärare. Stödets utformning är framför allt kompensatoriskt och åtgärdande på individnivå. Elevassistans som särskilt stöd, så som det framstår i studien, kan även förstås som ett sätt för den enskilda skolan att utnyttja sitt organisatoriska frirum och stödets utformning blir då ett sätt att hantera till exempel dilemmat att alla elever ska uppnå samma kunskapskrav på en given tid samtidigt som undervisningen ska anpassas till elevernas olika förutsättningar.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur några elevassistenter upplever sina arbetsvillkor och hur deras uppdrag på skolan ser ut. Studien belyser även om och hur mycket elevassistenterna har fått vidareutbildning inom sin yrkesroll och om de upplever att de elever de stöttar uppfattar skolan meningsfull. De forskningsfrågor som jag har besvarat i min studie handlar om vad som utgör elevassistentens uppdrag på skolan och inom vilka utvecklingsområden elevassistenten anser sig behöva för att förbättra deras uppdrag som elevassistent. Respondenterna i studien svarar även på om elevassistenterna upplever att de har rätt förutsättning att arbetar för en inkluderande verksamhet och i slutet frågar jag vilken form av stöttning som efterfrågas av elevassistenterna. För att genomföra denna studie har jag använt mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod där både enkätfrågor och intervjuer har använts. Jag har fått in enkätsvar från 18 respondenter och intervjuat två elevassistenter där samtliga är fördelade mellan fem olika grundskolor inom årskurs 7–9. Resultatet skiljer sig åt beroende på vilken skola man arbetar på. Det visar även på att behovet av mer stöttning och förståelse från övrig personal inom verksamheten gentemot elevassistenterna är stort.

Syftet med denna studie var att få en bättre bild av hur lärare ser på sina erfarenheter av att använda det särskilda stödet elevassistenter i lågstadiet. Lärares attityder till stödet, hur läraren uppfattar elevens undervisning och hur skolorna använde sig av elevassistenter enligt lärarna var centrala frågor i undersökningen. Detta undersöktes med semistrukturerade intervjuer av sex lärare i lågstadiet om deras erfarenheter och bild kring arbetet med elevassistent som särskilt stöd. Vi använde oss av en intervjuguide som var skapad för att få svar på våra frågeställningar. Datan analyserades med tematisk analys. De teoretiska utgångspunkter vi använde oss av var ramfaktorteorin och Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade att lärarna var positiva till användandet av elevassistent till elever i behov av särskilt stöd. Skolans organisering av elevassistentens arbete varierade mycket mellan skolorna när det kom till planeringstid och vilken typ av arbetsuppgifter elevassistenterna hade. Resultatet visade också att majoriteten av elevassistenterna saknade pedagogisk utbildning. Det visade också att elevassisterna används både i klassrummet som stöd för eleven och lärare samt som primär undervisare som får ta egna pedagogiska beslut utanför klassrummet vilket ledde till att vissa elever inte fick ta del av samma undervisning som sina klasskamrater. I de fall läraren inte var den primära undervisaren framstod det som att eleven i behov av särskilt stöd inte fick en likvärdig utbildning.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa speciallärares och specialpedagogers syn på samverkan med elevassistenter i grund- och gymnasiesärskola. Studiens empiriska material utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grund- och gymnasiesärskola och som alla har en påbyggnadsutbildning antingen till specialpedagog eller speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och inspiration av hermeneutik, genomförs en analys med startpunkt i kartläggningsmetoden för vidare tolkningsarbete med stöd i den hermeneutiska spiralen med ambitionen att besvara studiens centrala forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare i grund- och gymnasiesärskola beskriver en arbetssituation där lärare förväntas planera och leda undervisning utifrån elevernas enskilda behov samt att leda och involvera elevassistenter i det pedagogiska uppdraget. Speciallärarnas beskrivningar av samverkan har tolkats och presenteras utifrån kategorierna: Intentionella förutsättningar, Organisatoriska förutsättningar, Interpersonella förutsättningar och Kompetensbaserade förutsättningar. Avslutningsvis diskuteras bland annat lärares funktion som länk mellan teoretiskt formulerade kunskapsmål och undervisningsaktiviteter. Huruvida skolans kunskapsuppdrag uppfylls tolkas vila på lärares förmåga att handleda elevassistenter vilket problematiseras i och med att lärares specialpedagogiska kompetens då medieras via elevassistenter innan den når eleven i undervisningsaktiviteter.

AbstraktJakobsson, Johan (2014). ”Du och jag, Alfred” – Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant – as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundElevassistenten som insats för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det är ett komplext pedagogiskt fenomen som förväntas svara mot mångfacetterade problembeskrivningar.Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet. Vad är det egentligen för problem som elevassistenten ska svara mot och vad förväntas av insatsen?•Vilka är de skolproblem som elevassistenten som insats ska svara mot?•Vilka förväntningar har skolorna på elevassistenten som insats?•Vilka pedagogiska idéer ligger bakom elevassistenten som fenomen?Teori och metodDen teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet som söker sig bakom det vi tar för givet kring ett fenomen för att finna de idéer som skapar den kontext vi lever i. För att förstå diskursen kring elevassistenten som fenomen beskrivs forskning kring elever i behov av särskilt stöd och de insatser som är vanliga i skolan. Vidare görs en översikt kring fenomen som är relaterade till elevassistentens arbete som lärande och hälsa, inkludering och relationers betydelse i det pedagogiska arbetet. I studien görs en diskursanalys av ansökningar om tilläggsbelopp för att kunna anställa elevasistenter för elever i behov av extraordinärt stöd. ResultatDe skolproblem som beskrivs är komplexa och ofta beskrivs en rad olika problem inom ramen för varje insats. Till skillnad från tidigare forskning beskrivs eleverna framför allt ha svårt att hantera den sociala situationen i skolan och svårigheter med den struktur som råder i skolan. De har också vissa svårigheter att leva upp till de kunskaps krav som ställs. Generellt tecknas en bild av relativt bestående svårigheter där beskrivningarna kännetecknas av egenskaper och funktionsnivåer och det medicinska och psykologiska perspektivet är framträdande. Studien visar på att skolorna förväntar sig, av elevassistenten, en insats som i stor utsträckning svarar mot just dessa problem, genom socialt stöd, stöd i att strukturera sina studier samt att anpassa den fysiska undervisningssituationen. Syftet är att undvika misslyckande eller att överbrygga avståndet mellan elevens förmåga och skolans krav. Fram träder en bild av elevassistenten som fenomen. Elevassistenten är i mångt och mycket en elevhälsoinsats som framför allt är stödjande till sin karaktär. Fokus ligger på stöd runt omkring inlärningssituationen med syftet att undanröja hinder för inkludering och för kunskapsutveckling. Studien visar på behovet av vidare forskning kring elevassistenten som insats. Sådan forskning måste riktas mot insatsens olika delar, vilka särskilda skolproblem som just den insatsen ska svara mot samt vilket syfte insatsen har. Vidare visar studien på behovet av skolsocialt arbete, vilken roll elevassistenten kan ha i detta elevhälsoarbete samt vilka risker som ligger i detta uppdrag.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? Hur genomförs uppdraget? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen?Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori. Antonovskys KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt teorin behöver individen känna balans mellan dessa tre för att utveckla en stark KASAM. Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är att tänka i nivåer, något som är aktuellt då vi studerar skolans verksamhet, där vi talar om individ- grupp och organisationsnivå. En grundtanke inom systemteorin är att grupper kan ses som ett system. En förändring i någon del av systemet påverkar helheten. I vår analys utgår vi även från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell.Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Genom att kombinera två metoder, intervjuer och observationer, täcker vi flera olika infallsvinklar och får en mer fullständig bild. Vi gjorde halvstrukturerade intervjuer med tre elevassistenter och tre specialpedagoger. Dessa kompletterades sedan med observationer av elevassistenterna i verksamheten.Vår studie visar att elevassistentens uppdrag i skolan är otydligt. I praktiken utför elevassistenterna en mängd implicita (ej uttalade/underförstådda/outsagda) rutinuppgifter som att dela ut papper och kontrollera närvaro. De utför även uppgifter av pedagogisk art, såsom att ge instruktioner och leda lektioner, vilka inte nämns när de själva beskriver sitt uppdrag. Uppdraget försvåras av att tid ofta saknas för planering och utvärdering med kollegor. Studien visar även att synen på uppdraget skiljer sig åt. Specialpedagogerna ser på uppdraget ur ett helhetsperspektiv, medan elevassistenterna är mer inriktade på eleven och ibland på elevgruppen. Vi sökte en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och fann att den finns, men är svag. Samarbete och stöd ges spontant, vid behov och i mån av tid. Resultaten visar också att detta inte är ett regelbundet inslag utan att det åligger på elevassistenterna själva att söka samarbete och stöd vid behov.

Sammanfattning Britta Kaleta (2014)Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö HögskolaBakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ”vanlig klass”. Elevassistenter och lärare ställs inför ”här och nu” situationer. Vidolika incidenter inom verksamheten kan både lärare och elevassistenter utsättas för slag, spark, skallning, rivning, bett, kastande föremål av elever med exempelvis utvecklingsstörning och autism.Syfte: Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskaper om elevassistenternas roll och arbete i gymnasiesärskolans individuella program som riktar sig till elever med autism. Vad innebär deras yrkesroll? Hur upplever elevassistenterna utmaningen i skolmiljön? Studien har haft som syfte att undersöka elevassistenters arbetsuppgifter, teoretiska kunskaper, faktiska metoder samt om elevassistenters fritid påverkas av deras arbetsdag. Att arbeta som elevassistent innebär en yrkesroll som kan var väldigt varierande beroende på vilken skolform de arbetar i. De intervjuade elevassistenterna arbetar inom gymnasiesärskolans värld med elever som har autism och utvecklingsstörning. Elevgruppen som helhet är en heterogen grupp och verksamheten har inslag av utmanande beteende i form av utagerande beteende mot personal samt destruktivt beteende. Att ha utvecklingsstörning och autism har en korrelationsfaktor med just tendens till utmanande beteende. Metod: Studien är en kvalitativ studie som har ett hermeneutiskt förhållningsätt i samspel med systemteoretiskt perspektiv. Som metod har halvstrukturerad intervjuform använts. Totalt åtta intervjuer genomfördes varav en intervju var pilotintervju. Pilotintervjun ingår inte i studien. Resultat: Elevassistenter som ingått i studien visar att samtliga har blivit utsatta för bland annat sparkar och slag vid flera tillfällen. Det framkommer även i studien att elev¬assistenter påvisar kunskaper över de metoder som finns att tillgå för personal som arbetar i en utmanande miljö. Elevassistenternas utsagor visar på kunskaper inom affektsmitta och låg-affektivt bemötande samt att elevassistenter förstår betydelsen av elevens aktuella dagsform och behov av att vid en del tillfällen ändra elevens schema. I studien framkommer även elevassistenters kunskaper till elevens målutveckling samt kunskaper om att det finns handlingsplaner. I studien framtonas elevassistenters arbetsuppgifter vara av två olika karaktärer. En del moment av elevassistenters arbetsuppgifter var skolrelaterade medan andra moment av elevassistentens arbetsuppgifter var mer omsorgspräglad med bland annat hjälp till elever i olika hygiensituationer. Elevassistenter har fått tillgång till kurs inom Studio III som är en tredagarskurs där man både får teoretisk samt praktiska kunskaper med sig för arbete i en ut¬manande miljö. Det framkom i studien att elevassistenters fritid påverkats och detta berodde på hur dagen på arbetet varit samt vilken elev de arbetat med just den aktuella dagen. Resultat och analys: Elevassistentes yrkesroll har växt fram sedan 1960-talet och blivit en allt mer en växande och betydande yrkesgrupp och som ingår yrkesgrupp inom skolans organisation. Gadler (1997) definierade en elevassistent som en individ med olika personliga egenskaper, värderinga och attityder med varierande teoretiska och praktiska kunskaper. En definition som gör gällande även idag och som även tonade sig fram i denna studie. Att som elevassistent arbeta inom en utmanande skolmiljö med elever som har utmanande beteende ställer stora krav på empati och förståelse för den personalgrupp som arbetar inom verksamheten. I förlängningen borde detta leda till att kommuner ser över sin rekryteringshantering så att elevassistentyrkets kvalifikationskrav överensstämmer med de kvalifikationer som den aktuella verksamheten behöver. Nyckelord: Autism, elevassistent utmanande beteende, utmanande miljö, samt utvecklings-störning.

Resultatet visar på att elevassistenten utgör en heterogen yrkesgrupp utan krav på formell kompetens. Yrkesrollen är oklar och medför varierande arbetsuppgifter mycket beroende på den enskilde elevens behov och skolans organisation. Framträdande är relationen till eleven och dess föräldrar, klasslärare och arbetslag.