Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet. I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.

<p>Syftet med denna studie är att få förståelse för hur skolkuratorer ser på sitt arbete och sin yrkesroll. Vi har därför valt en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Nio skolkuratorer har blivit intervjuade. Frågorna har utformats utifrån en låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonernas svar har bearbetats och därefter analyserats med två teorier. Teorierna är J. Richard Hackmans och Greg R. Oldhams motivationsteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, som vi har använt för att få svar på dels hur människor upplever sitt arbete och dels vilket handlingsutrymme de har i arbetet.</p><p>I rollen som den enda sociala experten bland pedagogerna anser sig de flesta av skolkuratorerna kunna hävda sitt synsätt och därmed sin professionalitet. Ett fåtal av dem menar ändå att de har svårt att stå emot pedagogernas önskemål. De anser trots det att deras primära uppgift är att stötta eleverna i skolan. I vår studie har det visat sig att kuratorerna enligt sitt sätt att se det har stort handlingsutrymme i sin yrkesroll. Majoriteten av dem menar att de har stora möjligheter att själva bestämma över sitt arbete både när det gäller metodval, insatser och planering.</p>

In this essay we aimed to find how economic scarcity among children and youth presents itself in school, according to how school staff experience it. We have conducted interviews with student welfare staff to hear their experiences of this subject and how the schools try to help these pupils. We have used interpretative phenomenology as a base for our work. We have also used some of this traditions most important notions along with notions of Erving Goffman and Sara Ahmed during our processing off the material.  With help from these, we report our most interesting results. We have seen that a lack of resources exists among youth today and that everyone not has easy access to things many of us might take for granted. Also, we have seen examples of how these circumstances can be mentally perceived. In the interviews we have been given examples of how schools try to support these pupils through free activities and through advices about and contact with helping agents in society. Some quotes and information from our interviewees has inspired us to discuss how the attitude and the relation we have to the subject may influence our work with it and the results that we reach. / Målet var i denna uppsats att se hur ekonomisk utsatthet bland barn och ungdomar yttrar sig i skolan berättat utifrån skolpersonals upplevelser.  Vi har genomfört intervjuer med elevvårdspersonal för att få höra om deras erfarenheter av detta ämne och hur skolorna arbetar för att hjälpa dessa elever.  Som bas för arbetet har vi använt oss av tolkande fenomenologi.  Några av denna traditions centrala begrepp har vi också använt tillsammans med begrepp från Erving Goffman och Sara Ahmed i vår bearbetning av materialet.  Med viss hjälp av dessa redovisar vi de mest intressanta resultaten. Vi har funnit att brist på resurser existerar hos unga i skolorna vi har undersökt och att alla inte med lätthet kan få det som många tar för givet. Vidare har vi fått höra exempel på hur sådana förhållanden kan upplevas mentalt.  Det har i intervjuerna kommit fram olika exempel på hur skolor försöker ge stöd, genom aktiviteter och kontakt med hjälpinsatser. Med utgångspunkt i intervjuerna vill vi också diskutera inställningen och förhållandet till ämnet och hur det eventuellt kan påverka arbetet och resultatet.

<p>The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized.</p><p>The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. </p><p>School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process. </p>

The aim of the thesis is to describe and analyse the organization, resources and practice of pupil welfare work in municipal compulsory schools. In one study, telephone interviews with head masters from a random sample of 100 municipal compulsory schools have been carried out. A second study is based on material from two case studies, where the work of the pupil welfare team members and the everyday organizing of pupil welfare, are scrutinized. The distribution of special pupil welfare resources varied considerably. Almost one-third of the variation could be explained by organizational and structural variables included in a regression analysis. Practically all schools in the sample had a school nurse, while school social workers and in particular school psychologists, were available to a lesser extent. Regarding the latter two professions, the results indicate that these resources are allocated to pupils of different age groups. The involvement of different kinds of municipal service in pupil welfare work is becoming a common form of organization. The case studies show that these service units can become influential actors in the organizing of local pupil welfare work. School nurses appear to be an institutionalized resource, with regard to their presence in schools and the content of their work. The school social worker lacks a specific technology of her own that distinguishes her work from other professions. School social work is performed by several professions and for some tasks domain conflicts can arouse. These conflicts can to a certain degree be rooted in the enhanced consultative role of the pupil welfare specialists, which affects the division of labour between the actors. The pupil welfare meetings studied in the case studies where characterized by asymmetrical relationships, where little space were given for pupils and their parents to be actively involved in the decision-making process.