Diss. Linköping : Univ., 2001.

Datortomografi (DT) undersökningen ger en tydlig anatomisk bild och är ett bra tillvägagångsätt för att upptäcka patologier. Joniserande strålning påverkar kroppen och därför är det viktigt att använda så liten stråldos som möjligt men ändå ge en bra diagnostisk bild. Syftet med litteraturstudien är att hitta olika sätt vid datortomografin som röntgensjuksköterskan kan använda sig av, för att minska stråldos till patienten. Studien innehåller 15 vetenskapliga artiklar, som inte är mer än 5 år gamla. Artiklarna har sökts på Jönköpings högskolebibliotek med olika databaser. Artiklarna kvalitetsgranskats för att de ska vara av hög kvalitet och ge ett trovärdigt resultat. Resultatet av studien presenteras som fyra olika åtgärder: rätt centrering, kV protokoll, mAs protokoll och stråldosanpassning efter Body Mass Index (BMI). Genom dessa åtgärder kan röntgensjuksköterskan anpassa undersökningen efter individen vilket leder till minskad stråldos till patienten.

Studiens syfte kan härledas till det lagstadgade arbetssättet inom bild-och funktionsmedicin där ALARA-principen ska tillämpas vilket innebär att så låg stråldos som möjligt ska användas med hänsyn till undersökningens kvalitet. Där av intresset för lungembolidiagnostik och valet mellan DT och skintigrafi som undersökningsmetod då stråldoserna skiljer sig. Syftet med studien var att ta reda på faktorer och skillnader mellan de patienter som undersöktes akut för lungemboli vid ett universitetssjukhus med antingen DT eller lungskintigrafi. Utifrån detta ville författarna dra slutsatser om valet av undersökningsmetod hade kunnat se annorlunda ut. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en granskningsmall som utformades för remissgranskning i RIS där information om bland annat frågeställning, anamnes och slutsvar hämtades. Antalet patienter var begränsat till 50 per undersökningsmodalitet och valdes ut från granskningsdatumet och bakåt i tiden till antalet uppnåtts. Endast akuta undersökningar inkluderades. Resultatet påvisar skillnader mellan patienterna med avseende på kreatininvärde, hur länge de haft symptom, vilket D-dimervärde de har samt specificiteten i remissens frågeställningar.

No description available.

Sammanfattning I Sverige drabbas ca 10000 personer årligen av lungemboli (LE). En vanlig bakomliggande orsak till LE är djup ventrombos. Tromboserna brukar vanligen sitta i benets eller bäckenets djupa vener. För att påvisa LE krävs att patienten genomgår olika radiologiska metoder såsom t.ex. datortomografi (DT) eller lungscintigrafi. Syftet med denna studie är att beskriva radiologiska metodval vid utredning av LE, för- och nackdelar med de olika metoderna och i vilka fall respektive metod föredras.  I databasen Pubmed söktes vetenskapliga artiklar som analyserar vilken av de radiologiska metoderna som föredras vid LE. Åtta artiklar valdes ut. Båda metoderna, DT och lungscintigrafi, är viktiga för att ställa diagnos vid misstänkt LE.  DT är den metod som väljs som förstahandsmetod, detta på grund av stor tillgänglighet och snabbhet, vilket är en stor fördel. Lungscintigrafiteknik bör dock inte uteslutas eftersom de båda metoderna kan komplettera varandra.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär.  Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.

Datortomografiundersökning är en effektiv radiologisk metod eftersom den går snabbt och ger en tydlig detaljrikedom om kroppens anatomi. Undersökningarna har ökat vilket bidrar till en högre kollektiv stråldos till befolkningen. Det kan öka riskerna med strålningsinducerad cancer. Det finns en mängd olika tekniker som reducerar stråldosen till patienten på datortomografer där röntgensjuksköterskans val av undersökningsmetodik spelar stor roll för att minska stråldosen. Det ingår i röntgensjuksköterskans profession att undersökningarna ska ske med minsta möjliga stråldos och bästa diagnostiska bildkvalitet.

Titel: Åldersbedömningar baserat på undersökningar med datortomografi och magnetisk resonanstomografi av mediala nyckelbensepifysen. Bakgrund: Barn och ungdomar som flytt från krig saknar ofta offentliga handlingar. Dessa individer kan därför erbjudas en medicinsk åldersbedömning. I asylprocesser spelar åldern 18 år en stor roll och vid åldersbedömningar av dessa individer rekommenderar Study Group on Forensic Age Diagnostics en röntgenundersökning av nyckelbenen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva åldersvariationerna inom nyckelbenets olika utvecklingssteg vid undersökning med datortomografi respektive magnetisk resonanstomografi vid åldersbedömmande processer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 11 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Åldersvariationerna inom utvecklingsstegen varierade i större och mindre grad dock tycktes det inte föreligga några större skillnader mellan modaliteterna. Överlappen mellan utvecklingsstegen tenderade att vara större för MRT än för DT. Resultaten visade ett positivt samband mellan kronologisk ålder och utvecklingsstegen samt att medelåldern generellt ökade med utvecklingsstegen. Konklusion: Det förekom stora åldersvariationer inom utvecklingsstegen samt stora överlapp mellan utvecklingsstegen vilket indikerade på precisionsproblem och osäkerheter, för både DT och MRT. Sett till den kliniska tillgängligheten, kostnader, tid, smidighet och upplevelser för patienten tyder DT på att vara en bättre metod än MRT.

Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten. / Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.

No description available.