• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • 2
  • Tagged with
  • 17
  • 10
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Optimering av bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan vid Norrlands universitetssjukhus : -en Monte Carlo studie

Mähler, Emma January 2011 (has links)
Inom nuklearmedicinsk diagnostik används radioaktiva läkemedel för att utvärdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att använda en scintillationskamera kan strålningen som erhålls när det administrerade läkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhålls. En tredimensionell bildvolym kan erhållas om gammakameran får rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet är av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstånd. Kvaliteten begränsas av en mängd faktorer och en av dem är Comptonspridda fotoner. I denna studie optimerades bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Optimeringen gjordes med avseende på detektion av små tumörer vid visuell inspektion av 111In-Octreoscan-bilder. Monte Carlo simuleringar användes för att utvärdera tre olika parallellhålskollimatorer med fyra olika fönsterinställningar. Rekonstruktion av bilder gjordes med den iterativa tekniken OSEM (Ordered Subset Expectation Maximization) med olika antal iterationer. Bilderna postfiltrerades med två olika filter med tre kritiska frekvenser vardera. Den lämpligaste inställningen för NUS visade sig vara MEGP-kollimatorn (Medium Energy General Purpose) tillsammans med en fönsterinställning med två huvudfönster centrerade kring 171 respektive 245 keV utan spridningskorrektion. Mest optimal rekonstruktion visade sig vara med två OSEM-iterationer (10 subsets) och postfiltrering med ett Butterworth-filter med kritisk frekvens 0.40 cm-1 och powerfaktor 8. I övrigt visade sig ELEGP-kollimatorn (Extended Low Energy General Purpose) vara den kollimator som optimerar bildkvaliteten mest med avseende på detektion av små tumörer, men den finns ännu inte på NUS. / Optimization of image quality for SPECT imaging with 111In-Octreoscan at the University Hospital of Umeå – a Monte Carlo study In nuclear medicine diagnostics, radiopharmaceuticals are used for evaluating metabolism and physiological behavior of various organs. By using a scintillation camera, radiation can be detected when the administered drug decays in the body, and the result is a functional image of the activity distribution within the patient. A three-dimensional image volume can be obtained by letting the gamma camera rotate around the patient. This method is called SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Image quality is very important to make an accurate assessment of various pathological conditions. The quality is limited by many factors and one of them is the Compton scattered photons. In this study image quality of SPECT-examinations with 111In-Octreoscan were optimized for an Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system at the University Hospital of Umeå (NUS). The optimization was made with respect to detecting small tumors for visual inspection of 111In-Octreoscan images. Monte Carlo simulations were used to evaluate three different parallel hole collimators with four different window settings. Reconstruction of images was performed with the iterative technique OSEM (Ordered Subset Expectation Maximization) with different numbers of iterations. The images were post-filtered with two different filters with three critical frequencies each. The most appropriate setting for the SPECT-system at NUS is the MEGP-collimator (Medium Energy General Purpose) with a window setting of two main windows centered around 171 and 245 keV, without scatter correction. The most optimal reconstruction is obtained by using two OSEM-iterations (10 subsets) and post-filtering with a Butterworth-filter with critical frequency 0.40 cm-1 and power factor 8. The ELEGP-collimator (Extended Low Energy General Purpose) proved however to be the most optimal collimator for detecting small tumors, but this collimator is currently not available at NUS.
2

Hur stråldos kan reduceras och bildkvalitet bibehållas vid datortomografisk undersökning av barn : En litteraturöversikt / How to lower radiation dose and maintain image quality when examining children with computed tomography : A literature review

Karlsson, Ida January 2019 (has links)
No description available.
3

En jämförelse mellan svenska mammografer med film-skärm system och nivåer satta av europeiska kommissionen

Durke, Anna, Lindfors, Lina January 2005 (has links)
<p>För att ta reda på hur svenska mammografiavdelningar står sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjälp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor använts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskåpen och filmens egenskaper har undersökts och jämförts med kraven i europeiska protokollet. Avgränsningar har gjorts då koncentreringen ligger på mammografer som använder sig av film-skärm system.</p><p>Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjälpmedel. Efter bedömning och poängsättning av bilderna på CDMAM-fantomet har värdena förts in i ett Excel-program där värdena presenteras i grafer. Från graferna utvärderas om bildkvaliteten ligger inom</p><p>gränserna som anges för bra bildkvalitet. Det är endast ett av sjukhusen som ligger inom gränsen för bra bildkvalitet.</p><p>Jämförelser har gjorts för att undersöka hur filmens egenskaper påverkar bildkvaliteten och om stråldosen har betydelse för bildkvaliteten. Samma sjukhus som har den högsta stråldosen har också den bästa bildkvaliteten.</p>
4

Bildupplösning inom digitaltryck : - Var går gränsen för en fullgod bildkvalitet?

Nilsson, Sandra, Lundmark, Camilla January 2007 (has links)
Examensarbetet har gjorts utifrån Arkitektkopia AB:s vägnar för att undersöka gränsvärden för bildupplösning inom digi-taltryck med bibehållen bildkvalitet. Detta för att om möjligt höja produktionshastigheten då en lägre bildupplösning ger en mindre filstorlek som går fortare att cmykseparera i RIP:en. Dessutom behövde Arkitektkopia AB en korrigering och uppdatering av sin dåvarande tabell för kundrekommendationer beträffande bildupplösning för olika format och betrakt-ningsavstånd. En visuell undersökning med Arkitektkopias kunder och privatpersoner har gjorts för att kunna fastställa riktvärden för bildupplösning och utröna toleransen för en godtagbar bildkvalitet. Resultaten utifrån kundundersökningen har legat till grund för den nya tabellen med kundrekommendationer som examensarbetet resulterat i. Undersökningen omfattade tre provgrupper i formaten A4, 70x100cm och 70x100cm (motsv. 135x180cm) med betrakt-ningsavstånden 30cm, 2m och 5m. Dessutom innefattade de tre provgrupperna två olika typer av bildmotiv. Endast färg-bilder ingick i undersökningen.Resultaten utifrån undersökningen visar på att bildupplösningen kan sänkas avsevärt jämfört med tidigare kundrekommen-dationer. Störst variationer återfanns för formatet A4 med ett betraktningsavstånd på 30cm (läsavstånd). Där var toleransen för en godtagbar bildkvalitet något högre för privatpersonerna än för kundgruppen.
5

En jämförelse mellan svenska mammografer med film-skärm system och nivåer satta av europeiska kommissionen

Durke, Anna, Lindfors, Lina January 2005 (has links)
För att ta reda på hur svenska mammografiavdelningar står sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjälp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor använts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskåpen och filmens egenskaper har undersökts och jämförts med kraven i europeiska protokollet. Avgränsningar har gjorts då koncentreringen ligger på mammografer som använder sig av film-skärm system. Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjälpmedel. Efter bedömning och poängsättning av bilderna på CDMAM-fantomet har värdena förts in i ett Excel-program där värdena presenteras i grafer. Från graferna utvärderas om bildkvaliteten ligger inom gränserna som anges för bra bildkvalitet. Det är endast ett av sjukhusen som ligger inom gränsen för bra bildkvalitet. Jämförelser har gjorts för att undersöka hur filmens egenskaper påverkar bildkvaliteten och om stråldosen har betydelse för bildkvaliteten. Samma sjukhus som har den högsta stråldosen har också den bästa bildkvaliteten.
6

Utvärdering av bildkvalitet i digitala panoramaröntgenbilder, med och utan bildbehandling

Gross, Heidi January 2013 (has links)
Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna.500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes.Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel. Att patienterna ej höll tungan mot gommen påverkade i hög grad synbarheten av strukturer i maxilla. 80.5% (70 bilder) av alla bilder med horisontella positioneringsfel var till vänster, varav 8.6% (6 bilder) resulterade i en icke avbildad vänster käkled. Den mest effektiva kombinationen vid bildbehandling i studien visade sig vara en ökad kontrast och en minskad ljusstyrka vilket förbättrade bilder tagna utan tungan i gommen. Bilder med positioneringsfel var dock opåverkade av bildbehandling.
7

Åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning : -En litteraturstudie

Larsson, Evelina, Hillergren, Veronica January 2017 (has links)
BAKGRUND: En datortomograf (DT) är uppbyggd av ett röntgenrör och flertalet detektorer, röntgenröret sänder ut joniserande strålning. Barn som utsätts för joniserande strålning under en datortomografiundersökning har en förhöjd risk för strålningsinducerad cancer under en livstid. Det är nödvändigt för röntgensjuksköterskan att ha god kännedom om åtgärder som kan reducera stråldos utan att riskera bildkvaliteten.  SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder för att reducera stråldos med diagnostiskt accepterad bildkvalitet för barn som genomgår datortomografiundersökning.  METOD: Nio kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien. Studierna kvalitetsgranskades och resultaten sammanställdes enligt en modell av Friberg. Databaser som användes för sökningen var Pubmed och Scopus.  RESULTAT: Iterativa rekonstruktioner upprätthåller övergripande bildkvalitet utan att full dos används. En väl avvägd positionering och centring samt automatisk exponeringskontroll, minskning av kilovolt och milliampere*sekunder kan reducera stråldosen till barnet med diagnostisk accepterad bildkvalitet. Åtgärderna i relation med varandra påverkar bildkvaliteten och stråldosen.  KONKLUSION: Röntgensjuksköterskan kan reducera stråldosen till barnet och bidra till minskad risk för strålinducerad cancer. Att ändra parametrarna påverkar bildkvaliteten vilket gör att detta ej kan göras oaktsamt.
8

För och nackdelar med CT lågdos protokoll : En kvalitativ litteraturstudie

Ange Marie, Ingabire, Mina, Narmashiri January 2017 (has links)
Bakgrund: Antal röntgenundersökningar som utförs med Computer Tomografi (CT) ökar ständigt i sjukvården, vilket har lett till en ökad mängd farlig strålning som patienter och vårdpersonal utsätts för och därmed följer en rad risker. Därför är det eftersträvansvärt att minimera denna stråldos men även bibehålla bildkvalité och diagnostisk säkerhet. Detta kommer dock med en mängd utmaningar som kräver nya tekniker och protokoll. För att dessa ska appliceras korrekt krävs även att den ansvariga vårdpersonalen besitter god kunskap inom området.  Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva fördelar och nackdelar med lågdos CT (LDCT) vid buk undersökningar. Metod: Den systematiska litteraturstudien sammanställer vetenskapliga artiklar från bland annat PubMed vars kvantitativa eller kvalitativa svar anses kunna besvara den kvalitativa frågeställningen.  Resultat: Lågdosprotokoll för CT ger i många fall en liknande diagnostisk säkerhet som konventionell CT samtidigt som dosen sänks kraftigt. Dock begränsas effektiviteten av lågdosprotokollen för bukundersökningar i fall där patienten är överviktig och kan ibland inte appliceras alls om de patologiska fenomenen är för små. Överlag överväger fördelarna med lågdos CT dess nackdelar i de flesta fall. Slutsats: Resultatet har visat att lågdos CT kan uppnå samma diagnostiska säkerhet som CT undersökningar med standarddos. Vårdpersonal bör dock vara medveten om begränsningarna med lågdosprotokollen för att undvika risken för upprepning av undersökningar. Mer forskning kring ämnet kan potentiellt driva ner stråldosen ytterligare och med bättre kunskap bland personalen kan diagnoser ställas korrekt och risken för strålskador med CT kan minimeras.
9

Färgåtergivning i katalogproduktion / Color Reproduction in Catalogue Production

Johansson, Linda January 2002 (has links)
<p>Målsättningen med färgåtergivning i katalogproduktion är att färgen på produkten i katalogen ska upplevas samma som färgen på själva produkten. ICSAB (IKEA Catalogue Services) producerar varje år IKEA-katalogen som innehåller ca 15000 olika produktbilder. Att reproducera dessa bilder är ett komplext problem som ställer höga krav på färghanteringssystemet, färgspecificering av produktfärger, färgverifieringsmetoder samt den visuella bedömningen av produktbilderna. </p><p>Rapporten beskriver produktionsflödet på ICSAB från fotografering av produkterna i fotostudion till utmatning av förprovtryck. Utifrån detta arbetsflöde analyseras de faktorer som påverkar färgreproduktionen. </p><p>Rapporten ger förslag på hur färghanteringen kan optimeras genom ICC-baserat färghanteringssystem med anpassade profiler för alla olika enheter i produktionen, vilka konverteringsmetoder som bör användas mellan de aktuella färgrymderna samt färghanteringsmodulens inverkan på färgreproduktionen. </p><p>Rapporten ger även förslag på hur färgerna skall specificeras med uppmätta spektralfördelningar och LAB-värden för respektive produktfärg. Samt verifieras med hjälp av kvantitativa toleransmetoder så som CIELAB och eventuellt även elliptiska toleransmetoden CIE94 eller CIEDE2000. </p><p>För att förbättra den visuella bedömningen av färgåtergivningen rekommenderas standardiserade betraktningsvillkor. Dessa bör omfatta belysningsvillkor med olika intensitetsnivåer, omgivningsförhållanden, betraktningsgeometri samt hur själva bedömningen bör utföras. </p><p>De tester som utförts på ICSAB, för att se hur det nuvarande systemet reproducerar ett antal produktfärger, visar att gråtonerna reproduceras med mindre färgdifferens än färgtonerna. </p><p>För att förbättra färgstyrningen och minska skillnaderna mellan original och reproduktion rekommenderas följande: </p><p>- Att anpassade profiler för samtliga enheter i produktionen </p><p>- Ett ICC-baserat färghanteringssystem för ökad kontroll över systemet Standardiserade betraktningsvillkor för den visuella färgbedömningen</p><p>- Verifieringsmetoder för att kvantitativt kontrollera de reproducerade produktfärgerna</p>
10

Färgåtergivning i katalogproduktion / Color Reproduction in Catalogue Production

Johansson, Linda January 2002 (has links)
Målsättningen med färgåtergivning i katalogproduktion är att färgen på produkten i katalogen ska upplevas samma som färgen på själva produkten. ICSAB (IKEA Catalogue Services) producerar varje år IKEA-katalogen som innehåller ca 15000 olika produktbilder. Att reproducera dessa bilder är ett komplext problem som ställer höga krav på färghanteringssystemet, färgspecificering av produktfärger, färgverifieringsmetoder samt den visuella bedömningen av produktbilderna. Rapporten beskriver produktionsflödet på ICSAB från fotografering av produkterna i fotostudion till utmatning av förprovtryck. Utifrån detta arbetsflöde analyseras de faktorer som påverkar färgreproduktionen. Rapporten ger förslag på hur färghanteringen kan optimeras genom ICC-baserat färghanteringssystem med anpassade profiler för alla olika enheter i produktionen, vilka konverteringsmetoder som bör användas mellan de aktuella färgrymderna samt färghanteringsmodulens inverkan på färgreproduktionen. Rapporten ger även förslag på hur färgerna skall specificeras med uppmätta spektralfördelningar och LAB-värden för respektive produktfärg. Samt verifieras med hjälp av kvantitativa toleransmetoder så som CIELAB och eventuellt även elliptiska toleransmetoden CIE94 eller CIEDE2000. För att förbättra den visuella bedömningen av färgåtergivningen rekommenderas standardiserade betraktningsvillkor. Dessa bör omfatta belysningsvillkor med olika intensitetsnivåer, omgivningsförhållanden, betraktningsgeometri samt hur själva bedömningen bör utföras. De tester som utförts på ICSAB, för att se hur det nuvarande systemet reproducerar ett antal produktfärger, visar att gråtonerna reproduceras med mindre färgdifferens än färgtonerna. För att förbättra färgstyrningen och minska skillnaderna mellan original och reproduktion rekommenderas följande: - Att anpassade profiler för samtliga enheter i produktionen - Ett ICC-baserat färghanteringssystem för ökad kontroll över systemet Standardiserade betraktningsvillkor för den visuella färgbedömningen - Verifieringsmetoder för att kvantitativt kontrollera de reproducerade produktfärgerna

Page generated in 0.0492 seconds