Detta är en studie som undersöker lärares inställningar kring området joniserande strålning samt hur de upplever arbetsförutsättningarna inom detta område. Studien tar även upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och läromedel i fysik och biologi analyseras.      I studien intervjuades sju gymnasielärare och sex läroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) använts, vilket är en vetenskapsteori som förespråkar att man erkänner och tillåter utomstående aktörer och andra discipliner än sin egna komma in i diskussionen. PNS kräver att man ser på saker från flera olika synvinklar och ämnesområden för att få en helhet. PNS brukar tillämpas när fakta är osäkra, värdena omtvistade och insatserna höga samt när problemet innehåller lika mycket politik och värdering som vetenskap.      Resultatet av studien visade att lärarna hade en ganska avspänd inställning till joniserande strålning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och åsikter. Studien visade också på att undervisningens utformning inte gav eleverna en mångfacetterad bild av strålningsområdet. Detta eftersom lärarna arbetade isolerat i sitt ämne utan något samarbete med lärare i andra ämnen. Till sist visade studien att det inte fanns några tydigt uttryckta skillnader mellan den gamla och nya kursplanen och läromedel kring fältet joniserande strålning, trots att lärarna upplevde vissa skillnader.      För att eleverna ska kunna få en helhetsbild kring ett område tror jag att det krävs att lärarna och skolan arbetar med att ge eleverna verktyg för att koppla samman olika ämnessynsätt.

Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten. / Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.

Bakgrund: För att barn inte ska behöva känna oro vid tumörterapi blir de nedsövda med anestetikum. Vid behandling av tumörer används joniserande strålning. Dock har tidigare studier funnit att exponering av joniserande strålning hos barn kan vara en bidragande faktor till kognitiva dysfunktioner. Man har också sett en synergistisk effekt mellan anestetikum och joniserande strålning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samverkanseffekten mellan olika anestetika och joniserande strålning. Metod: NMRI möss exponerades på postnatal dag 10. Totalt var det 6 exponeringsgrupper. Mössen exponerades antingen med ketamin (7,5 mg/kg) eller propofol (20 mg/kg). Individerna som exponerades för strålning (200 mGy) fick detta 1 timme efter administration av singeldos anestetikum. Provtagningen skedde 24 timmar efter exponering. Metoden qPCR användes för att undersöka uppregleringen och nedregleringen av gener. Resultat: En korrelation kunde observeras för generna Keap1 & Nrf2, BDNF & Grin2b och Jagged-1 & Hes5 genom att studera Spearmans korrelationskonstant. Inga signifikanta resultat erhölls för generna som studerades (p <0,05). Medelvärdena visade ingen signifikant förändring i relativ FC. Slutsats: Kombinationsbehandling med anestetikum + joniserande strålning visade inga större skillnader mellan exponeringsgrupperna i motsats till tidigare genomförda studier. Detta kan bero på tiden mellan exponering och provtagning. Det finns en korrelation mellan gener som har en teoretisk sammankoppling.

No description available.

<p>This diploma work was performed at the department for radiation physics at the Health University in Linköping. Its aim was to develop a method to retrospectively quantify the absorbed dose in coral. Coral is a material which suites well as a retrospective dosimeter because when exposed to radioactivity its induced free radicals are stable in time. The number of radicals is proportional to the accumulated dose so the dose can be calculated by quantifying the radicals. Therefore, coral can tell us something about the past environment and also be used in dating purposes.</p><p>A young, modern coral from the Red Sea was studied and also a fossil one which I was given from the Natural History Museum in Stockholm. It was estimated to be originated from the Tertiary period, i.e. 2-65 million years old.</p><p>To accurately calculate the corals’ accumulated doses I had to gain knowledge in a number of separate areas. The radicals were analyzed using electron spin resonance. This was possible because of the fact that free radicals contain unpaired electrons. Initially, the main goal was to study how to prepare the coral without neither mechanically inducing new radicals nor destroying the radiation induced radicals. When the preparation method was considered optimal the dose response was then crucial, i.e. how the number of radicals corresponded to radiation. To accurately quantify the absorbed doses the spectra needed to be modified and elaborated with signal analyses. By adding artificial irradiations to the samples the initial doses could be calculated. To estimate the age of a coral an assessment of the natural dose rate must be done. This was done by measure the disintegration activity of the samples. It was found that its main contributor was the ²³⁸U-series. The fossil’s minimum age was estimated to 3 million years whereas the ESR-noise made it impossible to calculate the dose in the modern coral. The detectable dose limit of the method was approximately 0.5 Gy, i.e. a minimum age of about 500 years. However, the modern coral was determined as an Elkhorn coral (family Acropora) which is a species with a fast growth rate. The coral’s size implicated its age to be about 100 years old. In addition, the method was put to the test by irradiating the young coral with an unknown dose. After modifying the method the absorbed dose was calculated to be 1.3 ± 0.3 Gy. The real dose was 1.2 Gy. Thus, the method exhibited large scales of uncertainties but it did nevertheless work sufficiently enough.</p>

This diploma work was performed at the department for radiation physics at the Health University in Linköping. Its aim was to develop a method to retrospectively quantify the absorbed dose in coral. Coral is a material which suites well as a retrospective dosimeter because when exposed to radioactivity its induced free radicals are stable in time. The number of radicals is proportional to the accumulated dose so the dose can be calculated by quantifying the radicals. Therefore, coral can tell us something about the past environment and also be used in dating purposes. A young, modern coral from the Red Sea was studied and also a fossil one which I was given from the Natural History Museum in Stockholm. It was estimated to be originated from the Tertiary period, i.e. 2-65 million years old. To accurately calculate the corals’ accumulated doses I had to gain knowledge in a number of separate areas. The radicals were analyzed using electron spin resonance. This was possible because of the fact that free radicals contain unpaired electrons. Initially, the main goal was to study how to prepare the coral without neither mechanically inducing new radicals nor destroying the radiation induced radicals. When the preparation method was considered optimal the dose response was then crucial, i.e. how the number of radicals corresponded to radiation. To accurately quantify the absorbed doses the spectra needed to be modified and elaborated with signal analyses. By adding artificial irradiations to the samples the initial doses could be calculated. To estimate the age of a coral an assessment of the natural dose rate must be done. This was done by measure the disintegration activity of the samples. It was found that its main contributor was the 238U-series. The fossil’s minimum age was estimated to 3 million years whereas the ESR-noise made it impossible to calculate the dose in the modern coral. The detectable dose limit of the method was approximately 0.5 Gy, i.e. a minimum age of about 500 years. However, the modern coral was determined as an Elkhorn coral (family Acropora) which is a species with a fast growth rate. The coral’s size implicated its age to be about 100 years old. In addition, the method was put to the test by irradiating the young coral with an unknown dose. After modifying the method the absorbed dose was calculated to be 1.3 ± 0.3 Gy. The real dose was 1.2 Gy. Thus, the method exhibited large scales of uncertainties but it did nevertheless work sufficiently enough.

Antalet datortomografiundersökningar (DT) ökar i Sverige och hela världen. En nackdel med denna undersökning är höga stråldoser som kan orsaka stokastiska skador (cancer) på patienter. Mest strålkänsliga patienter är barn. De har snabbare celldelning och längre livstid kvar vilket innebär att cancer har större möjlighet att utvecklas i framtiden. Syfte: Syfte med denna studie är att belysa hälsorisker som kan förekomma vid joniserande strålning inom DT med fokus på barn samt unga vuxna. Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklarna valdes från två databaser PubMed och CINAHL. 10 artiklar kvalitetsgranskades och resultaten av de utvalda artiklarna analyserades. Resultat:  Resultaten visade att DT-undersökning som genomförs under barndomen kan leda till ökad risk för malignitet och deterministiska skador. Det finns ett direkt samband mellan mängden av stråldos, ålder och kön vid exponering av joniserande strålning av DT och risken att drabbas av cancer. Ju högre dos och desto yngre patienten är, samt hos flickor överlag, finns större risk att drabbas av cancersjukdom. Slutsatser: På grund av hälsorisker som förekommer efter exponering med joniserande strålning krävs ett stort ansvar både hos radiologer och röntgensjuksköterskor, för att minimera skadorna hos barn. Därför är det även av stor vikt att alla undersökningar som utförs inom DT är berättigade och optimerade för att nyttan av att utföra undersökningen ska bli större än skadan. / The number of computed tomography (CT) examinations is increasing in Sweden and worldwide. A disadvantage of this method is high radiation doses that can cause stochastic effects (cancer) on patients. The most radiation-sensitive patients are children. They have faster cell division and longer life, which means that cancer has a greater chance of developing in the future. Aim: The aim of this study is to elucidate health risks that can occur in ionizing radiation in CT with focus on children and young adults. Method: A literature review was conducted where the articles were selected from the two databases PubMed and CINAHL. Ten articles were quality checked and the results of the selected articles were analyzed.Results: The results showed that CT examination conducted during childhood could lead to an increased risk of malignancy and deterministic injuries. There is a direct correlation between the amount of radiation dose, age and sex, when exposed to ionizing radiation from CT and the risk of cancer. The higher the dose and the younger the patient, and in girls overall, there is a greater risk of suffering from cancer. Conclusions: Due to health risks that occur after exposure to ionizing radiation, a great responsibility is required of both radiologists and X-ray nurses, to minimize the damage in children. Therefore, it is also of great importance that all investigations carried out within CT are justified and optimized so that the benefit of carrying out the investigation should be greater than the damage.