Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.

Inledning: När en höftfraktur är ockult betyder det att den inte syns på en konventionell röntgenbild. Cirka fem procent av alla cervikala höftfrakturer är ockulta. För att diagnostisera en ockult höftfraktur behöver patienten undersökas vidare med en annan modalitet. En sådan potentionell modalitet är datortomografin, som på ett detaljrikt sätt återger patientens anatomi. Fördröjning till operation ökar risken för dödlighet under tiden patienten är hospitaliserad och det är därför viktigt att patienten får sin diagnos så snabbt som möjligt. Syfte: Att skapa en översikt om kunskapsläget gällande datortomografi vid diagnostisering av ockulta höftfrakturer som inte detekterats på konventionell röntgen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod inkluderades. Resultat: Modaliteten datortomografi detekterade inte alla ockulta höftfrakturer utan patienter fick i flera fall genomgå ytterligare undersökning. Det gemensamma medelvärdet av sensitiviteten hos fyra av de vetenskapliga studierna var 83,3 % och det gemensamma medelvärdet för specificiteten var 99,15 %. Vidare visade sex studier att datortomografi tillsammans missat totalt 15 ockulta höftfrakturer hos 595 patienter. Tiden efter första undersökning med konventionell röntgen till dess att patienten fått genomgå en datortomografiundersökning skiljde sig mellan patienterna och de olika studierna. Det snabbaste medelvärdet för tiden mellan konventionell röntgen och undersökning med datortomografi var 3 timmar och 42 minuter. Slutsats: Datortomografi detekterar inte alla ockulta höftfrakturer och patienter behöver i många fall genomgå ytterligare undersökning för att rätt diagnos ska ställas. / Background: A hip fracture is occult when it is not visible on plain x-rays. About five percent of all cervical hip fractures are occult. To diagnose the occult hip fracture, the patient must undergo further examination with another modality. Computed tomography can be such a potential examination since it gives a clear picture of the patient’s anatomy. Delay to surgery increases the risk of mortality while the patient is hospitalized, and it is therefore important that the patient get the diagnosis as quickly as possible. Purpose: To create an overview of the knowledge situation regarding computed tomography in the diagnosis of occult hip fractures not detected by plain x-rays. Method: The study was conducted as a general literature review. Ten scientific articles of quantitative method were included. Results: Computed tomography did not detect all occult hip fractures and in many cases patients had to undergo further examination. The common meantime of the sensitivity based on four of the scientific articles was 83.3 % and the common specificity was 99.15 %. Of the remaining six articles computed tomography missed a total of 15 occult hip fractures in 595 patients. The meantime after the first examination with plain x-ray until the patient received a computed tomography differed between the patients and studies. The fastest meantime was 3 hours and 42 minutes. Conclusion: Computed tomography does not detect all occult hip fractures, and in many cases patients need to undergo further examination for the correct diagnosis.

I bakgrunden beskrivs begreppet multitrauma och detta är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i åldrarna 18–45 år. Vid multitraumasituationer samarbetar yrkeskategorier inom sjukvården för ett snabbt omhändertagande av patienten och för att skyndsamt ställa diagnos används datortomografi. Syftet var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av psykosocial och fysisk arbetsmiljö vid multitraumasituationer. Metoden var en empirisk studie med mixad metod där tolv röntgensjuksköterskor från olika sjukhus deltog i en webenkät. Resultatet visade att multitraumasituationer hos vissa röntgensjuksköterskor upplevs leda till ökad stress och störd koncentration i arbetet samt att rutinerna till stor del fungerade bra, det ergonomiska arbetssättet upplevdes både som fungerande men även bortprioriterat och i den fysiska miljön upplevdes utrymmesbrist. Konklusionen var att resultatet påvisar förbättringsutrymmen för röntgensjuksköterskors arbetsmiljö vid multitraumasituationer avseende psykosocial och fysisk arbetsmiljö. / In the background the concept of multi-trauma is described and this is the most common cause of death in Sweden between the ages of 18–45. In multi-trauma situations occupational categories within the health care system work together for the rapid care of the patient and for the urgent diagnosis computed tomography is used. The purpose was to investigate radiographers’ experiences of the psychosocial and physical working environment in multi-trauma situations. The method was an empirical study based on mixed methods in which twelve radiographers from different hospitals participated in a web survey. The result showed that the working environment in multi-trauma situations is perceived to lead to increased stress and disturbed concentration at work, while the routines largely worked well. The ergonomic way of working was perceived as well-functioning but also not prioritized among the radiographers and in the physical environment space was lacking. The conclusion is that there is room for improvement for radiographers’ work environment in multi-trauma situations regarding psychosocial and physical work environment.

Introduktion: Datortomografi är en effektiv och snabb undersökningsmetod och skapar en detaljrik bild. Antal datortomografi undersökningar ökar varje år och relativt högstråldoser som kan bli skadligt är oroväckande. Det finns metoder som kan sänka och/eller förebygga joniserande strålning. Artificiell intelligens kan uppfylla uppgifter som kräver mänsklig intelligens. I dagsläget pågår forskningar gällande stråldosreduktion med hjälp av artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att reducera stråldosen med hjälp av AI vid DT-undersökningar. Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Efter en litteratursökning i Pubmed, Cinahl och Web of science valdes 13 artiklar. Artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet baserades på analys av 13 vetenskapliga artiklar. I analysen av artiklarna framkom två kategorier: Patientförberedelser (innan undersökningen) och Bildbehandling (efter undersökningen). Bildbehandling består av två under kategorier: Fantom- och patientstudier. Enligt resultaten visade automatisk patientplacering (AP) mer noggrann patient placering än manuell patientplacering (MP) och AP reducerade stråldosen redan innan undersökningen genom rätt val av vertikal placering och scanlängd. Djupinlärning bildrekonstruktion algoritmen (DLIR) reducerade stråldosen cirka 72% och gav jämförbart bildkvalitet till standarddosbilder. Slutsatser: Stråldosen kunde reduceras både genom att använda AI vid patientplacering och med hjälp av olika rekonstruktionstekniker efter att bilderna har tagits. I dagsläget finns det begränsat antal studier utförda inom området och det behövs vidare studier.

Computed tomography (CT) is a medical imaging technique used to create cross-section images of human bodies based on x-rays. The emerging photon-counting CT detector shows several advantages compared with the traditional energy integrating detector. This thesis is based on the new generation deep silicon photon-counting CT detector developed by KTH Medical Imaging group, with a 12×500μm^2 pixel size. A method is proposed to achieve high spatial resolution with low computation resource consumption.A Monte Carlo simulation has been done to simulate the photon interaction along with the charge transport process in the detector. The charge cloud distribution and induced current are used to make a precise estimation of the interaction position in the direction along the collecting electrodes. The feasibility of such a method under estimated electronic noise and other detector geometries has been checked. By having a high spatial resolution of around 1μm in one direction, it could be beneficial in phase contrast imaging.Besides the small pixel geometry, simulations on current photon-counting detector geometry, similar to what is used in clinics, have also been carried out, with a study of the charge carrier transport behavior and charge sharing possibility. The result shows that although the charge sharing event could be used to help estimate interaction position, its low proportion among total events leads to little resolution improvement. Another study on the induced current as a function of time has been presented. By reducing the electrode width while keeping the same pixel width, the induced current signal peak appears to be sharper. / Datortomografi (CT) är en medicinsk bildteknik som används för att skapa tvärsnittsbilder av människokroppen med hjälp av röntgenstrålar. Den nya CT-detektorn med fotonräkning har flera fördelar jämfört med den traditionella energiintegrerande detektorn. Den här avhandlingen bygger på den nya generationen av den djupa kiseldetektorn för CT-detektorn med fotonträkning i kisel som utvecklats av KTH:s grupp för medicinsk avbildning, med en pixelstorlek på 12×500μm^2. En metod föreslås för att uppnå hög spatial upplösning med begränsad kapacitet för beräkningar.En Monte Carlo-simulering har gjorts för att simulera fotoninteraktionen tillsammans med laddningstransportprocessen i detektorn. Laddningsmolnets fördelning och den inducerade strömmen används för att göra en exakt uppskattning av interaktionspositionen i riktningen längs de uppsamlande elektroderna. Genomförbarheten av en sådan metod med beräknat elektroniskt brus och andra detektorgeometrier har kontrollerats. Genom att ha en hög rumslig upplösning på cirka 1 μm i en riktning kan detta vara fördelaktigt vid faskontrastbildtagning.Förutom den lilla pixelgeometrin har simuleringar av den nuvarande geometrin för detektorer som räknar fotoner, liknande den som används på kliniker, också utförts, med en studie av transportbeteendet för laddningsbärare och möjligheten till laddningsdelning. Resultatet visar att även om laddningsdelningshändelsen kan användas för att hjälpa till att uppskatta interaktionspositionen, leder dess låga andel av de totala händelserna till en liten förbättring av upplösningen. En annan studie av den inducerade strömmen som en funktion av tiden har presenterats. Genom att minska elektrodbredden samtidigt som man behåller samma pixelbredd verkar den inducerade signaltoppen bli skarpare.

Background: Computed tomography (CT), is commonly used imaging technique in cancer patients. In CT performed for tumour staging to detect the spread of tumours, the liver is a common place for metastases. There are two types of metastases in the liver, hypo- and hyper vascularised, which generally are best seen in the venous phase and the late arterial phase. Therefore, CT of the liver often includes a triple phase contrast-enhancement protocol.   Purpose: The aim of this study was to qualitatively and quantitatively examine, through image review and attenuation measurements, respectively, the overall image quality of CT examinations performed in conjunction with positron emission tomography, (PET)/CT and as separate, stand-alone CT-studies, at the Department of Nuclear Medicine and PET centre, Uppsala University Hospital.   Method: A retrospective cross-sectional patient records review was undertaken with a descriptive approach of the qualitatively and quantitative data. 286 examinations were included in the study.     Result: The examinations were of high-quality in terms of contrast-enhancement technique, 183/190 (96,3%) of late arterial phases and 211/286 (74%) of venous phases. Some characteristic differences in the contrast-enhancement of the liver and the metastases were found in the different CT phases, allowing for division into four separate categories based on their respective characteristics.   Conclusion: In summary, the performed CT examinations were in majority performed in the right phase. The image quality of Contrast-to-noise, (CNR) and Signal-to-noise (SNR) were satisfactory even if the CNR could be higher for a better distinguish and detected small structures in the images. / Bakgrund: Datortomografi (DT), är den vanligaste avbildningstekniken för cancerpatienter. Vid DT för utredning av tumörspridning är levern en vanlig plats för metastaser. Det finns två typer av metastaser i levern, hypo- och hypervaskulära, som vanligen ses bäst i venfas respektive i sen artärfas. DT-undersökningarna av levern inkluderar därför ofta ett trippelfas-undersöknings-protokoll. Syfte: Syftet med denna studie var att kvalitativt och kvantitativt undersöka, genom bildgranskning respektive attenueringsmätningar, den totala bildkvaliteten för DT-undersökningar utförda i samband med positronemissionstomografi (PET) / DT och som separata, fristående CT-studier, vid Institutionen för nuklearmedicin och PET-center, Uppsala universitetssjukhus.   Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med patientjournaler där en beskrivande metod användes för att beskriva den kvalitativt och kvantitativt datan. 286 DT-undersökningar granskades och inkluderades i studien. Resultat: Undersökningarna utfördes med DT i samband med PET/ DT, och även som separata DT undersökningar, var av hög kvalité vad gäller kontrastförstärkningsteknik varav 183/190 (96,3%) av sena artärfasundersökningarna och 211/286 (74%) av venfasundersökningarna erhöll maximal kvalitetspoäng. Vissa karakteristiska skillnader i kontrastförstärkningen av levern gentemot metastaserna hittades för de mycket och dåligt vaskulariserade metastaserna i de olika CT-faserna, vilket möjliggjorde uppdelning i fyra separata kategorier baserat på deras respektive egenskaper.   Slutsats: Sammanfattningsvis utfördes de utförda DT-undersökningarna i majoritet i rätt fas. Bildkvaliteten på Kontrast-till-brus, (CNR) och Signal-till-brus (SNR) var tillfredsställande även om CNR kunde vara högre för att bättre skilja och upptäcka små strukturer i bilderna.

Introduktion: Dagens strålskyddsprinciper om gonadskydd är i grunden baserade på ALARA principen utöver de olika lagar och författningar som implementeras med tidens gång. Att uppnå diagnostisk kvalitet på bilden utan att ta bort vital information är därför av intresse för röntgensjuksköterskan. Felaktig placering av gonadskyddet kan leda till ökad stråldos samt informationsbortfall, eventuellt även omtag av bilden. Ökande stråldos ger högre risk för genetiska skador på arvsmaterialet samt risken att utveckla cancer. Syfte: Att undersöka förekomsten, mängden felplacerade gonadskydd samt effekten av felplacerade gonadskydd. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på kvantitativa artiklar genomfördes där elvavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Resultat: Resultat visar att felplacerade gonadskydd leder till omtag av röntgenbilder och patienter utsätts för mer stråldos. Det ökar risken för strålskador. Detta går emot ALARA-principen som ska tillämpas av röntgensjuksköterskor. Slutsats: Mycket av nyligt utkommen forskning pekar på att gonadskydd används ofta felaktigt och skapar då förutsättningar för ökad stråldos för patienten. Huruvida gonadskydd bör avskaffas är något som kräver mer forskning för att avgöra

Computed Tomography (CT) is a non-invasive x-ray imaging method capable of reconstructing highly detailed cross-sectional interior maps of an object. CT is used in a range of medical applications such as detection of skeletal fractures, organ trauma and artery calcification. Reconstructing CT images requires the use of a forward operator, which is essentially a simulation of the scanning process. Photon-Counting CT is a rapidly developing alternative to conventional CT that promises higher spatial resolution, more accurate material separation and more robust reconstructions. A major difficulty in Photon-Counting CT is to model cross-talk between detectors. One way is to incorporate a wide point-spread function into the forward operator. Although this method works, it drastically slows down the reconstruction process.  In this thesis, we accelerate image reconstruction tasks for photon-counting CT by approximating the cross-talk component of the forward operator with a deep neural network, resulting in a learned forward operator. The learned operator reduces reconstruction error by an order of magnitude at the cost of a 20% increase in computation time, compared to ignoring cross-talk altogether. Furthermore, it generalises well to both unseen data and unseen detector settings. Our results indicate that a learned forward operator is a suitable way of approximating the forward operator in photon-counting CT. / Datortomografi (CT) är en icke-invasiv röntgenmetod som kan skapa högupplösta tvärsnittsbilder av objekt. CT används i en stor mängd tillämpningar, exempelvis vid detektion av frakturer, mjukvävnadstrauma och åderförkalkning. När man rekonstuerar tvärsnitt i CT krävs en simuleringsmodell som kallas framåtoperatorn. Fotonräknande CT är ett alternativ till konventionell CT som utlovar högre upplösning, mer precis uppdelning av material och högre robusthet i rekonstruktionerna. I fotonräknande CT är det viktigt att ta hänsyn till överhörning mellan detektorerna. Ett sätt är att inkorporera en punktspridningsfunktion i framåtoperatorn, vilket dessvärre saktar ned rekonstruktionsprocessen drastiskt.  I detta examensarbete approximerar vi överhörningseffekten mellan detektorer med ett djupt neuralt nätverk, med syfte att accelerera rekonstruktionsprocessen för fotonräknande spektral CT. Den inlärda framåtoperatorn reducerar rekonstruktionsfelet med en faktor tio på bekostnad av en 20-procentig ökning i beräkningstid, jämfört med en framåtoperator som inte modellerar överhörning. Vi visar att den inlärda framåtoperatorn generaliserar väl till data som den inte är tränad på, men även detektorinställningar den inte är van vid. Våra resultat tyder på att den inlärda framåtoperatorn är en lämplig approximationsmetod för framåtoperatorn i fotonräknande CT.

Metformin är förstahandsvalet för behandling av diabetes mellitus typ 2. Genom att öka känsligheten för insulin och minska leverns produktion av glukos har läkemedlet en framgångsrik effekt att sänka blodsockret hos diabetespatienter. Dosen metformin bör på grund av dess utsöndring via njuren anpassas efter patientens njurfunktion. Risken att drabbas av en njurskada efter tillförd jodkontrast administrerad i blodbanan har länge övervärderats och laktatacidos sekundärt till metforminbehandling och kontrastmedel är ovanlig. Därför har Svensk uroradiologisk förening (SURF) kommit med nya rekommendationer för rådande behandlingssituationer gällande metformin i samband med jodkontrastundersökningar. Syfte med studien är att kartlägga hur röntgenkliniker i Sverige arbetar med njurstatus och utsättande av metformin i samband med jodkontrastadministrerade DT-undersökningar med utgångspunkt i SURFs rekommendationer gällande metformin och jodkontrast. Studien är en enkätstudie med kvantitativ ansats som baseras på data från universitetssjukhus och medelstora sjukhus i Sverige. Resultat baseras på 34 klinikers svar och redovisas utifrån varje fråga. Resultatet visar klinikernas svarsfördelning och följsamhet i rekommendationerna. Slutsatsen av studien visar att klinikerna följer rekommendationerna övervägande bra. De flesta klinikerna värderar diabetes mellitus typ 2 patienters njurfunktion i samband med jodkontrastundersökningar.

Antalet datortomografiundersökningar (DT) ökar i Sverige och hela världen. En nackdel med denna undersökning är höga stråldoser som kan orsaka stokastiska skador (cancer) på patienter. Mest strålkänsliga patienter är barn. De har snabbare celldelning och längre livstid kvar vilket innebär att cancer har större möjlighet att utvecklas i framtiden. Syfte: Syfte med denna studie är att belysa hälsorisker som kan förekomma vid joniserande strålning inom DT med fokus på barn samt unga vuxna. Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklarna valdes från två databaser PubMed och CINAHL. 10 artiklar kvalitetsgranskades och resultaten av de utvalda artiklarna analyserades. Resultat:  Resultaten visade att DT-undersökning som genomförs under barndomen kan leda till ökad risk för malignitet och deterministiska skador. Det finns ett direkt samband mellan mängden av stråldos, ålder och kön vid exponering av joniserande strålning av DT och risken att drabbas av cancer. Ju högre dos och desto yngre patienten är, samt hos flickor överlag, finns större risk att drabbas av cancersjukdom. Slutsatser: På grund av hälsorisker som förekommer efter exponering med joniserande strålning krävs ett stort ansvar både hos radiologer och röntgensjuksköterskor, för att minimera skadorna hos barn. Därför är det även av stor vikt att alla undersökningar som utförs inom DT är berättigade och optimerade för att nyttan av att utföra undersökningen ska bli större än skadan. / The number of computed tomography (CT) examinations is increasing in Sweden and worldwide. A disadvantage of this method is high radiation doses that can cause stochastic effects (cancer) on patients. The most radiation-sensitive patients are children. They have faster cell division and longer life, which means that cancer has a greater chance of developing in the future. Aim: The aim of this study is to elucidate health risks that can occur in ionizing radiation in CT with focus on children and young adults. Method: A literature review was conducted where the articles were selected from the two databases PubMed and CINAHL. Ten articles were quality checked and the results of the selected articles were analyzed.Results: The results showed that CT examination conducted during childhood could lead to an increased risk of malignancy and deterministic injuries. There is a direct correlation between the amount of radiation dose, age and sex, when exposed to ionizing radiation from CT and the risk of cancer. The higher the dose and the younger the patient, and in girls overall, there is a greater risk of suffering from cancer. Conclusions: Due to health risks that occur after exposure to ionizing radiation, a great responsibility is required of both radiologists and X-ray nurses, to minimize the damage in children. Therefore, it is also of great importance that all investigations carried out within CT are justified and optimized so that the benefit of carrying out the investigation should be greater than the damage.