Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att se om ett vertikalhopp eller ett trippelhopp uppvisade större känslighet att identifiera skillnader mellan opererat och icke-opererat ben i jämförelse med ett horisontalhopp hos individer som genomgått främre korsbands(ACL)-rekonstruktion. Studien syftade även till att undersöka om individens kön påverkade resultatet och om prestationen på de olika hoppen hade ett samband med isokinetisk benstyrka respektive det knäspecifika instrumentet KOOS, The Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score. Metod 17 försökspersoner, 9 män och 8 kvinnor (medelålder 28 år) deltog i studien. De hade alla genomgått primär unilateral ACL-rekonstruktion i genomsnitt 7 månader tidigare. Vid ett och samma mättillfälle utfördes ett isokinetiskt styrketest samt tre funktionella hopp: vertikalhopp (”Jump and Reach”), trippelhopp samt horisontalhopp. KOOS fylldes i av försökspersonerna runt samma tidpunkt (nätbaserat frågeformulär för utvärdering av patientens upplevelse av sitt knä och knärelaterade besvär). Resultat Vertikalhoppet uppvisade en högre sensitivitet i jämförelse med horisontalhoppet vid test 7 månader efter ACL-rekonstruktion. Gällande de absoluta värdena (opererat ben) uppvisade både vertikalhoppet som trippelhoppet ett statistiskt samband med explosiv quadricepsstyrka (240grader/sekund), r=0,75 respektive r=0,73. Inget samband kunde ses mellan hopp och resultatet på KOOS. Inga könsskillnader hittades. Slutsats Resultaten visar att vertikalhoppet är ett mer sensitivt test för att identifiera funktionella nedsättningar i ACL-rekonstruerat knä i jämförelse med horisontalhoppet som ofta används som ”gold standard” i forskning och i den kliniska vardagen. En enkel och billig testmetod för vertikalhoppet, ”Jump and Reach” som användes i denna studie visar liknande resultat på sensitiviteten i jämförelse med datoriserade mätmetoder som är dyra och ofta inte tillgängliga i sjukgymnastens kliniska vardag.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok.  Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV). Sensitivitet (SE) och specificitet (SP) beräknades på de olika skärningspunkterna.  Resultat: FR och EV var de som stämde bäst överrens med CARS vid alla 4 intensitetsnivåerna men inte tillräckligt för att säga att accelerometern mäter det den avser att mäta vid de här skärningspunkterna. De andra FR, PU och TR klassificerade stillasittande som stillasittande men precis som de två skärningspunkterna ovan var de sämre på att klassificera de andra 3 intensitetsnivåerna.   Konklusion: Accelerometern är bra på att klassificera intensitetsnivån stillasittande men vad gällande de andra intensitetsnivåerna; stående med rörelse, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet var accelerometern sämre på att klassificera det som rätt beteende vid 5 sekunders epok i förhållande till CARS-protokollet. Accelerometern och CARS är inte två metoder som fungerar att använda tillsammans utifrån valda skärningspunkter.

Typ 1 diabetes (T1D) är en autoimmunsjukdom som ökar för varje år och är den vanligaste typen avdiabetes bland barn och unga (98 %). Vid T1D bildar kroppen autoantikroppar mot beta celler som finns i bukspottskörteln. Betacellerna förstörs i en immunologisk process och då kan inte cellerna producera hormonet insulin. Följderna blir att individen inte kan tillgodogöra glukos i blodet. De autoantikroppar som har identifierats är mot de Langerhanska ö-cellerna är följande: ö-cellantikroppar (Islet Cell Antibodies, ICA), insulinantikroppar (Insulin Auto Antibody, IAA), glutaminsyradekarboxylas-antikroppar (glutamic acid decarboxylase antibodies, GADA), tyrosinfosfatas-liknande proteinet IA-2 antikroppar (tyrosine phosphatase-related islet antigen 2 antibodies, IA-2A) samt zinktransportör 8 antikroppar (zinc transporter 8 autoantibody, ZnT8A). I den här studien jämfördes två kommersiella ELISA kit för detektion av autoantikroppar i serum. RSR-2screen islet cell autoantibody (ELISA-kit, RSR, Cardiff, UK) identifierar IA-2 och GAD antikroppar och RSR-3screen islet cell autoantibody identifierar (ELISA-kit, RSR,) IA-2, GAD och ZnT8 antikroppar. I studien deltog en kontrollgrupp (n=100) och en grupp av nyligen diagnostiserade T1D-patienter (n=50). Resultaten för studien behandlades statistiskt för att bestämma ett positivt tröskelvärde för båda kiten (RSR-2screen: 2,7 Units/mL och RSR-3screen:15 Units/mL). Vid specificiteten 97,5% gav RSR-2screen sensitivitet 92 % och RSR-3screen sensitiviteten 94 %. Eftersom RSR-3screen gav högre sensitivitet drogs slutsatsen att den rekommenderas i första hand för screening i en frisk population samt bland individer som löper ökad risk att utveckla T1D.

Kontorslandskap är en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sådan miljö är oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hälsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av känslighet i förhållande till kontorslandskap, hälsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkät. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspänning av arbete och arbetstillfredsställelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket är delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsställelse och lägre anspänning av arbetet. Att ha en hög grad av sensitivitet kunde även kopplas till sämre mental hälsa och välbefinnande. Slutsatsen som drogs var att kontorslandskap tycks gynna individer i vissa typer av arbetsprocesser, men att det krävs vidare forskning för vad som ligger bakom upplevelsen av kontorslandskap.

Bakgrund Akut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp.   Syfte Att jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit.   Metod En litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits.   Resultat Sensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier. Nackdelen med CT är bl.a. dess strålning. Fördelar med ultraljud är bl.a. att den är bättre på att påvisa vätska runt appendix samt att den kan ställa alternativa diagnoser. En väsentlig nackdel med ultraljud är att den är påtagligt undersökarberoende samt att metoden är mer svårbedömd på överviktiga personer.   Konklusion Ultraljud och CT har liknande specificitet, men CT har högre sensitivitet än ultraljud. Fördelarna med undersökningsmetoderna är att de kan ställa alternativa diagnoser samt hjälpa till att minska negativa appendektomier. Den främsta fördelen med CT är att den i fler fall än ultraljud kan lokalisera appendix.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff. Studien är entotalundersökning, vilket innebär att allt resultat är signifikant för den arbetsgrupp som medverkat.Resultatet visar att det finns variationer utifrån klientens etnicitet i bedömningarna, men även att desociodemografiska faktorerna hos respondenterna har betydelse för bedömningarna gällandeförsörjningsstöd. Svårigheter med att isolera endast en faktor leder till hinder i att dra slutsatser övervilka faktorer som har mest betydelse för bedömningen. Klienter med samma behov kan få olikahjälp som påverkas av både deras bakgrund, men även utifrån vilken handläggare som beslutarärendet. / The purpose of this study was to investigate whether the assessments a social worker carries outwhen a client claims income support is influenced by the client’s ethnicity. Focus is placed upon theeffect social workers' background factors, such as age, qualifications and professional experiencemay have when assessing welfare claims as regarding to the client's ethnicity. The method used toachieve the objective was a quantitative vignette study in which data was collected via aquestionnaire. By comparing how the income support assessment social workers does regarding anidentical case, in which the only difference is the ethnicity of the client, variations can be madevisible and significant factors in assessing captured. The study was conducted in a medium sizedcouncil in Sweden, where 40 out of 48 social workers responded to the survey during a workplacemeeting. The study is exhaustive, which means that all results are significant for the working groupthat participated. The results show that there are variations based on the client’s ethnicity inassessments, but the socio-demographic factors among the respondents are also important forassessments regarding income support. Difficulties in isolating factors impede conclusions as towhich issues are most significant. Clients with identical needs may get different verdicts because oftheir ethnic backgrounds or according to which social worker assessed the case.

MAIDA ASANI Asani M. Granskning av svar från arbetsprov gällande ischemi och arytmi. Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för biomedicinsk vetenskap, 2020. Den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland män och kvinnor är hjärtkärlsjukdomar. Många upplever inga symtom i vila men i samband med ansträngning eller stress kan besvären uppkomma. Elektrokardiografi (EKG) innebär att elektriska impulser från hjärtat registreras med hjälp av elektroder placerade på bröstkorgen och extremiteterna. Ett arbetsprov, som är EKG-registrering under arbete, kan göras för att påvisa eller utesluta sjukdomar som ger symtom under arbete. Ischemi och arytmi är vanliga frågeställningar för patienter som utför arbetsprov. Syftet med studien var att undersöka andelen undersökningar som bekräftar remissfrågeställnigen samt att undersöka hur många som rekommenderas vidare undersökning. Studien utfördes retrospektivt på klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus genom granskning av remisser och remissvar i Sectra RIS. Studien inkluderade 219 patienter varav 164 hade frågeställning ischemi, 32 hade frågeställning arytmi och 23 patienter hade både ischemi och arytmi som frågeställning. Studien visade att en liten del av patienter med ischemifrågeställning fick ett icke-konklusivt svar och rekommenderades vidare undersökning. Majoriteten fick dock konklusivt negativt svar. Gällande patienter med arytmifrågeställning visade studien att alla fick ett konklusivt svar, dock är även dessa övergripande negativa. För patienter med kombinerad frågeställning visade studien liknande svar som för de patienter med endast en frågeställning. Nyckelord: Arbetsprov, arytmi, EKG, ischemi, sensitivitet. / MAIDA ASANI Asani M. Reviewing answers of exercise test regarding ischemia and arrhythmias. Degree project in Biomedical Science, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2020. The most common cause of death among men and women in Sweden are cardiovascular diseases. When at rest, many do not experience any symptoms, however, associated with stress or exertion the symptoms can arise. Electrocardiography (ECG) is recording of the electrical impulses from the heart using electrodes placed on the chest and extremities. Exercise in combination with ECG, also called exercise test, can be done to exclude or detect diseases that give symptoms during exercise. Ischemia and arrhythmias are both common diseases to be diagnosed with an exercise test. The purpose of this study was to investigate the percentage of examinations that confirms the referral question. This was a retrospective study performed at the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study was executed by reviewing referrals and responses to the tests in Sectra RIS. The study included 219 patients, of whom 164 had a question of ischemia, 32 of arrhythmia and 23 patients had both. Regarding patients with a question of ischemia the study showed that only a small proportion received a non-conclusive answer. These patients were recommended to do further investigation. The majority of the patients that where given conclusive answers got negative results. For patients with a question of arrhythmia the study showed that all of the patients received conclusive answers which where all negative. Regarding the group of patients with both questions, the study showed similar results to those patients that only had one of the given questions. Keywords: Arrhythmias, ECG, exercise test, ischemia, sensitivity.

Introduktion Lumbago-ischias definieras som ländryggssmärta med utstrålande smärta från skinkan ut i ett ben och kan till 85 % förklaras av nervrotspåverkan såsom diskbråck och diskbuktningar. Urvalet för kirurgi vid symptomgivande nervrotspåverkan omfattar en sammanvägning av en noggrann anamnes, en radiologisk undersökning och en klinisk undersökning. Den kliniska undersökningen består vanligen av ett testbatteri som anses vara betydelsefullt vid värdering av symtom. Enskilda tester har visat dålig förmåga att diagnostisera symptomgivande nervrotspåverkan, men kombinationer av tester har ökat diskriminativa förmågan. Det saknas tidigare studier som undersöker urvalet till kirurgi vid symptomgivande nervrotspåverkan. Syfte Analysera urvalsprocessen till ryggkirurgi vid unilateral symptomgivande nervrotspåverkan även ur ett könsperspektiv. Metod Detta är en pragmatisk pilotstudie med könsperspektiv. Trettio forskningspersoner, nitton kvinnor och elva män mellan 19 och 77 år, med MRT-verifierad symptomgivande lumbal nervrotspåverkan ingick i studien. En klinisk undersökning med tolv allmänt vedertagna tester genomfördes och nedtecknades i ett protokoll. Sensitivitet, specificitet och area under the curve (AUC) beräknades på enskilda samt grupperingar av test utifrån vilka som operationsanmäldes, även könsskillnader analyserades. Resultat SLR och Foraminatest visade hög sensitivitet för urval till kirurgi, men medelvärden på AUC. Endast en kombination av SLR, Slumptest, Foraminatest och nedsatt kraft, med minst 3 av 4 test positiva, gav hög AUC. Subgruppsanalyser gick inte att genomföra p.g.a. för få deltagare. Slutsats En kombination av test, SLR, Slumptest, Foraminatest och nedsatt kraft visade sig ha bäst diskriminativ förmåga i urvalet till ryggkirurgi. / Introduction Sciatica is defined as lumbal back pain with radiating pain from the gluteus and leg and can be explained by 85% of a nerve root affection caused by for example herniated disc or a bulging disc. The selection for surgery is an aggregate of medical history, a radiologic investigation and a clinical investigation. The clinical examination often consists of a group of tests that is considered important in valuation of symptoms. There is a lack of previous studies that examines the selection for surgery in symptomatic nerve root affection. Aims Analyze the selection process for backsurgery in unilateral nerve root affection also by gender. Methods This is a pragmatic pilotstudie with a gender perspective. Thirty research persons with MRI-verified symptomatic nerve root affection participated in the study. A clinical examination with twelve generally accepted tests was performed and recorded in a protocol. Sensitivity, specificity and area under the curve (AUC) was calculated on single as well as in groups of tests of those selected for surgery, gender differences were also analyzed. Results SLR and foraminatest showed high sensitivity, but average AUC. Only a combination of SLR, Slumptest, Kempstest and impairment in strength showed high AUC. Subgroup analysis was not possible due to few participants. Conclusions A combination of tests, SLR, Slumptest, Kempstest and impairment in strength, showed best accuracy in the selection for backsurgery.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sensitiviteten och specificiteten hos BMI vid klassificering av övervikt, samt att jämföra gränsvärdena för övervikt mätt med BMI med gränsvärdena för övervikt mätt i fettprocent med BodPod. Metod Urvalet i studien bestod av 359 deltagare mellan 30-50 år (medelvärde – 39,7 år). Av dessa 359 var 192 kvinnor och 167 män. Deltagarna var indelade i fyra aktivitetsnivåer – stillasittande, lågaktiva, aktiva och mycket aktiva. Dessa delades in i två grupper där stillasittande och lågaktiva slogs ihop och aktiva och mycket aktiva slogs ihop. Därefter har gränsvärden för övervikt jämförts, mätt med två olika mätinstrument – BMI (body mass index) och ADP (air displacement plethysmography) samt givit nya förslag på gräns för övervikt med BMI som mätinstrument. Sensitiviteten och specificiteten för BMI för män och kvinnor och olika aktivitetsnivåer har uppmäts. Resultat Resultatet visade att gränsvärdena för övervikt hos kvinnor bör fortfarande ligga runt 25, oavsett aktivitetsnivå, men för män bör gränsvärdena ligga mellan 26-27, beroende på aktivitetsgrad. Sensitiviteten för kvinnor ligger mellan 69-76% beroende på aktivitetsgrad och specificiteten är 83-91%. För män ligger sensitiviteten mellan 76-88% beroende på aktivitetsgrad och specificiteten är 56-68%. Med föreslagna nya BMI-gränser minskar sensitiviteten för män, men specificiteten ökar. Ingen större förändring hos kvinnor. Slutsats Då sensitiviteten och specificiteten är relativt låg för BMI kan det vara bra för en lärare i idrott och hälsa att känna till BMI:s begränsningar. Idrottslärare ska utveckla elevens färdigheter och kunskap inom hälsa och bör lyfta BMI:s styrkor och svagheter i undervisningen eftersom det är ett mått de flesta känner till. BMI är inte ett perfekt mått utan bör kompletteras med andra enkla mätmetoder. Om olika BMI gränsvärden för olika aktivitetsnivåer ska användas bör denna mätning vara mer ingående och inkludera träning på fritiden, vilket inte gjorts i denna studie. / Aim The aim of this study was to examine the sensitivity and specificity of BMI for classification of overweight, as well compared the cutoffs for overweight measured with BMI with the cutoffs for overweight measured in %FM with BodPod. Method The selection of the study consisted of 359 participants between 30-50 years of age (mean age – 39,7 years). Of these 359, 192 were women and 167 were men. The participants were divided into four activity levels – sedentary, low active, active, very active. These were divided into two groups – sedentary and low active into one group and active and very active into another. Then cutoffs for overweight were measured, with two different methods – BMI (body mass index) and ADP (air displacement plethysmography), as well given new suggestions for cutoff levels for overweight measured with BMI. The sensitivity and specificity, for BMI, for men and women and different levels of activity were calculated. Result The result showed that the cutoffs for overweight in women still should be around 25, no matter the level of activity, but for men cutoffs should be between 26-27, considering level of activity. Sensitivity for women is between 69-76% depending on level of activity and specificity 83-91%. For men the sensitivity is between 76-88% depending on level of activity and the specificity 56-68%. With suggested new BMI cutoffs the sensitivity for men decreases, but the specificity increases. No larger change for women. Conclusion As the sensitivity and specificity is relatively low for BMI it could be good for teachers in physical education to know of BMI limitations. PE teachers are supposed to develop the pupils’ skills and knowledge in health and should inform about BMI strengths and weaknesses in education since it is a measure known by most. BMI is not a perfect measurement but should be accompanied by other simple measurements. If BMI cutoffs should take activity into account, this measurement should be more detailed and include physical activity in their leisure time, which was not done in this study.

Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor. De bakteriestammar som växte fram artidentifierades med IVD Maldi Biotyper och resistensbestämdes med VITEK. Den totala sensitiviteten för ESBL, med ett 95 % konfidensintervall, efter 16 timmars aerob inkubering i 37° C var 96,7 % (KI 95% 81,0 – 99,9 %) för de tre agarplattorna. Specificiteten var 94,0 % (KI 95%  86,9 – 97,5%) för CHROMagar ESBL, 93,1 % (KI 95%  85,6– 96,9%) för ChromID ESBL och 73,0 % (KI 95% 63, 0- 81,2 %) för CHROMagar C3GR. De tre agarplattor uppvisade jämförbar sensitivitet men skillnaden i specificitet där ansåg CHROMagar ESBL och ChromID ESBL erhöll likvärdiga resultat. / Bacteria that produce enzymes with extended spectrum, Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBLs), have a major role in a clinical perspective since they became resistant to most antibiotics, leading to limited treatment options. In order to detect the bacteria, chromogenic agar plates were used for culture in order to inhibit growth of yeast and gram positive bacteria and enables the detection of ESBL-positive strains. The aim of this study was to compare three chromogenic agar plates CHROMagar ESBL, ChromID ESBL and CHROMagar C3GR regarding their specificity and sensitivity. A total of 130 different samples from faeces, blood, wounds and urine were randomly selected for the routine diagnosis. The samples were grown on the three chromogenic agar plates and were species identified by IVD Maldi biotypes and resistance determined with VITEK. The overall sensitivity for ESBLs with 95% confidence interval, after 16 hours of aerobic incubation at 37° C was 96.7 % (CI 81.0-99.9 %) for the three agar plates. The specificity showed 94.0 % (CI 86.9-97.5 %) for CHROMagar ESBL, 93.1 % (CI 85,6- 96.9 %) for ChromID ESBL and 73.0 % (CI 63, 0- 81 , 2 %) for CHROMagar C3GR. All three chromogenic agar plates were equally sensitive but the specificity differed. CHROMagar ESBL and ESBL ChromID were considered equivalent.