Objective: The aim of this study was to study the prevalence of depression among patients with arrhythmia, and to investigate if there was any gender difference in the study population regarding depression. Furthermore, differences considering depressive symptoms between patients with arrhythmia and the general population were to be investigated. Method: The self-rating scale MADRS-S was distributed during two weeks to 24 patients with arrhythmia. Twenty-one patients completed the study. Results: 28.5 % of the participants showed symptoms of some level of depression. No one was considered as severe depressed. No significant difference was seen between genders. Comparison between participants and the general population was not possible to investigate. Conclusion: The results of this study show that depressive symptoms appears in 28.5 % of the patients with arrhythmia. More research is needed regarding gender differences and differences between this patient group and the general population in this subject. / Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av depression bland patienter med arytmiproblem på en vårdavdelning, samt att se om det förelåg någon skillnad mellan män och kvinnor i studiepopulationen gällande depression. Vidare avsågs även skillnader gällande depression mellan studiepopulationen och normalbefolkningen att undersökas. Metod: Självskattningsformuläret MADRS-S delades ut under två veckor  till 24 patienter med arytmi på en kardiologisk vårdavdelning. Tjugoen patienter fullföljde studien. Resultat: 28,5 % av deltagarna uppvisade symtom på någon grad av depression. Ingen av deltagarna ansågs dock ha svår depression. Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan könen. Jämförelse mellan studiepopulationen och normalbefolkningen gällande depression gick inte att utföra. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att depressiva symtom förekommer hos 28,5 % av patienter med arytmi på avdelning. Mer forskning behövs gällande skillnad mellan män och kvinnor samt mellan studiepopulationen och normalbefolkningen i denna fråga.

MAIDA ASANI Asani M. Granskning av svar från arbetsprov gällande ischemi och arytmi. Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för biomedicinsk vetenskap, 2020. Den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland män och kvinnor är hjärtkärlsjukdomar. Många upplever inga symtom i vila men i samband med ansträngning eller stress kan besvären uppkomma. Elektrokardiografi (EKG) innebär att elektriska impulser från hjärtat registreras med hjälp av elektroder placerade på bröstkorgen och extremiteterna. Ett arbetsprov, som är EKG-registrering under arbete, kan göras för att påvisa eller utesluta sjukdomar som ger symtom under arbete. Ischemi och arytmi är vanliga frågeställningar för patienter som utför arbetsprov. Syftet med studien var att undersöka andelen undersökningar som bekräftar remissfrågeställnigen samt att undersöka hur många som rekommenderas vidare undersökning. Studien utfördes retrospektivt på klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus genom granskning av remisser och remissvar i Sectra RIS. Studien inkluderade 219 patienter varav 164 hade frågeställning ischemi, 32 hade frågeställning arytmi och 23 patienter hade både ischemi och arytmi som frågeställning. Studien visade att en liten del av patienter med ischemifrågeställning fick ett icke-konklusivt svar och rekommenderades vidare undersökning. Majoriteten fick dock konklusivt negativt svar. Gällande patienter med arytmifrågeställning visade studien att alla fick ett konklusivt svar, dock är även dessa övergripande negativa. För patienter med kombinerad frågeställning visade studien liknande svar som för de patienter med endast en frågeställning. Nyckelord: Arbetsprov, arytmi, EKG, ischemi, sensitivitet. / MAIDA ASANI Asani M. Reviewing answers of exercise test regarding ischemia and arrhythmias. Degree project in Biomedical Science, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2020. The most common cause of death among men and women in Sweden are cardiovascular diseases. When at rest, many do not experience any symptoms, however, associated with stress or exertion the symptoms can arise. Electrocardiography (ECG) is recording of the electrical impulses from the heart using electrodes placed on the chest and extremities. Exercise in combination with ECG, also called exercise test, can be done to exclude or detect diseases that give symptoms during exercise. Ischemia and arrhythmias are both common diseases to be diagnosed with an exercise test. The purpose of this study was to investigate the percentage of examinations that confirms the referral question. This was a retrospective study performed at the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study was executed by reviewing referrals and responses to the tests in Sectra RIS. The study included 219 patients, of whom 164 had a question of ischemia, 32 of arrhythmia and 23 patients had both. Regarding patients with a question of ischemia the study showed that only a small proportion received a non-conclusive answer. These patients were recommended to do further investigation. The majority of the patients that where given conclusive answers got negative results. For patients with a question of arrhythmia the study showed that all of the patients received conclusive answers which where all negative. Regarding the group of patients with both questions, the study showed similar results to those patients that only had one of the given questions. Keywords: Arrhythmias, ECG, exercise test, ischemia, sensitivity.

Bakgrund: Arytmi innebär en avvikande rytm hos hjärtat, alltså att det uppstått en avvikelse i impulsbildning och/eller impulsfortledning. Det kan inverka negativt på livskvalitén, orsaka följdsjukdomar eller leda till livshotande tillstånd. Utöver den konventionella behandlingen finns det behov av ytterligare alternativ. Magnesium är ett essentiellt mineralämne som är viktigt för hjärtats elektrofysiologi. Det har i tidigare studier visat sig att magnesium har haft effekt på postoperativt uppkomna arytmier och att låga nivåer av magnesium hos en frisk population har ökat risken för utvecklandet av olika arytmier. Magnesiums föreslagna antiarytmiska egenskaper är därför av intresse att studera vidare.  Syfte: Syftet med studien är att studera om magnesium har någon antiarytmisk effekt hos individer med arytmi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes avseende relevanta artiklar publicerade i databasen PubMed från år 2000 och framåt. En relevansbedömning och kvalitetsgranskning genomfördes med utgångspunkt från Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) metodbok.  Resultat: Tolv artiklar inkluderades i litteraturstudien varav sju uppvisade en antiarytmisk effekt av magnesium. En antiarytmisk effekt vid förmaksflimmer uppvisades i samtliga studier där det administrerades mer än 4 gram intravenöst magnesium. Eftersom magnesium i olika former har olika biotillgänglighet skulle formen eventuellt också kunna vara en bidragande faktor till effekten men studiematerialet var för litet gällande olika magnesiumformer. Vidare går det inte att särskilja om magnesium har olika effekt på olika arytmier då representationen av respektive arytmi var för liten. Slutsats: Magnesium har en antiarytmisk effekt vid administrering över 4 gram intravenöst. Huruvida detta gäller för fler arytmier än förmaksflimmer framkommer inte av denna litteraturstudie. Det finns ett behov av fler studier för att dels undersöka vilken som är den eventuella optimala formen och dosen av magnesium, dels för att utreda vilka typer av arytmier som verkar mottagliga för magnesium som behandlingsalternativ. / Background: Arrhythmia means a deviating rhythm in the heart, either in impulse formation and/or impulse conduction. It can adversely affect the quality of life, cause sequelae or lead to life-threatening conditions. In addition to the conventional treatment, there is a need for alternatives. Magnesium is an essential mineral that is important for the electrophysiology of the heart. Previous studies have shown that magnesium has had an effect on postoperative arrhythmias and that low levels of magnesium in a healthy population have increased the risk of developing various arrhythmias. The proposed antiarrhythmic properties of magnesium are therefore of interest for further study.  Aim: The aim of the study is to investigate whether magnesium has any antiarrhythmic effect in individuals with arrhythmias.  Methods: A literature study was conducted regarding relevant articles published in the PubMed database from the year 2000 and until today. Relevance assessment and quality review were carried out on the basis of  Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) method book.  Results: Twelve articles were included in the literature study, seven of which showed an antiarrhythmic effect. An antiarrhythmic effect in atrial fibrillation was shown in all studies where more than 4 grams of intravenous magnesium was administered. Since magnesium in different forms has different bioavailability, the form could possibly also be a contributing factor to the effect, but the study material was too small for different forms of magnesium. Furthermore, it is not possible to distinguish whether magnesium has different effects on different arrhythmias as the representation of each arrhythmia was too small.  Conclusions: Magnesium has antiarrhythmic effect when administrated in excess of 4 gram intravenously. Whether this applies to more arrhythmias than atrial fibrillation does not emerge from this literature study. There is a need for more studies to investigate the possible optimal form and dose of magnesium, and to investigate which types of arrhythmias seem susceptible to magnesium as a treatment alternative.

Background: Arrhythmias are a collection of heart conditions that affect almost half of the world’s population and accounted for roughly 32.1% of all deaths in 2015. More importantly, early detection of arrhythmia through electrocardiogram analysis can prevent up to 90% of deaths. Neural networks are a modern and increasingly popular tool of choice for classifying arrhythmias hidden within ECG-data. In the pursuit of achieving increased classification accuracy, some of these neural networks can become quite complex which can result in overfitting. To combat this phenomena, a technique called regularization is typically used. Thesis’ Problem Statement: Practically all of today’s research on utilizing neural networks for arrhythmia detection incorporates some form of regularization. However, most of this research has chosen not to focus on, and experiment with, regularization. In this thesis we measured and compared different regularization techniques in order to improve arrhythmia classification accuracy. Objectives: The main objective of this thesis is to expand upon a baseline neural network model by incorporating various regularization techniques and compare how these new models perform in relation to the baseline model. The regularization techniques used are L1, L2, L1 + L2, and Dropout. Methods: The study used quantitative experimentation in order to gather metrics from all of the models. Information regarding related works and relevant scientific articles were collected from Summon and Google Scholar. Results: The study shows that Dropout generally produces the best results, on average improving performance across all parameters and metrics. The Dropout model with a regularization parameter of 0.1 performed particularly well. Conclusions: The study concludes that there are multiple models which can be considered to have the greatest positive impact on the baseline model. Depending on how much one values the consequences of False Negatives vs. False Positives, there are multiple candidates which can be considered to be the best model. For example, is it worth choosing a model which misses 11 people suffering from arrhythmia but simultaneously catches 1651 mistakenly classified arrhythmia cases? / Bakgrund: Arytmier är en samling hjärt-kärlsjukdomar som drabbar nästan hälften av världens befolkning och stod för ungefär 32,1% av alla dödsfall 2015. 90% av dödsfallen som arytmi orsakar kan förhindras om arytmin identifieras tidigare. Neurala nätverk har blivit ett populärt verktyg för att detektera arytmi baserat på ECG-data. I strävan på att uppnå bättre klassificeringsnogrannhet kan dessa nätverk råka ut för problemet ’overfitting’. Overfitting kan dock förebyggas med regulariseringstekniker. Problemställning: Praktiskt taget all forskning som utnyttjar neurala nätverk för att klassifiera arytmi innehåller någon form av regularisering. Dock har majoriteten av denna forsknings inte valt att fokusera och experimentera med regularisering. I den här avhandlingen kommer vi att testa olika regulariseringstekniker för att jämföra hur de förbättrar grundmodellens arytmiklassificeringsförmåga. Mål: Huvudmålet med denna avhandling är att modifiera ett neuralt nätverk som utnyttjar transfer learning för att klassificera arytmi baserat på två-dimensionell ECG-data. Grundmodellen utökades med olika regulariseringstekniker i mån om att jämföra dessa och därmed komma fram till vilken teknik som har störst positiv påverkan. De tekniker som jämfördes är L1, L2, L1 + L2, och Dropout. Metod: Kvantitativa experiment användes för att samla in data kring teknikernas olika prestationer och denna data analyserades och presenterades sedan. En litteraturstudie genomfördes med hjälp av Summon och Google Scholar för att hitta information från relevanta artiklar. Resultat: Forskningen tyder på att generellt sett presterar Dropout bättre än de andra teknikerna. Dropout med parametern 0.1 förbättrade mätvärderna mest. Slutsatser: I specifikt denna kontext presterade Dropout(0.1) bäst. Dock anser vi att falska negativ och falska positiv inte är ekvivalenta. Vissa modeller presterar bättre än andra beroende på hur mycket dessa variabler värderas, och därmed är den bästa modellen subjektiv. Är det till exempel värt att låta 11 personer dö om det innebär att 1651 personer inte kommer att vidare testas i onödan?

Abstract Approximately 1-2 percent of the world population lives with various heart rhythm disorders of supraventricular nature. These arrhythmias can alter the patient's lifestyle and negatively affect the balance between the demands of daily life and functional abilities. To diagnose paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT) can be difficult due to spontaneity of the episodes and the transience nature of the symptoms. Finding the right treatment can also pose a challenge because some of the medicines used are associated with increased toxic risks and requires close monitoring of the patient through regular blood tests. Some patients experience recurrence of symptoms despite optimal treatment measures and adherence to treatment and self-care recommendations.  Studies have shown that patients’ prior knowledge regarding these diagnoses is low. The nurse has a crucial role of informing and making sure that patients receive education in among other things self-care as well as information regarding disease and drugs related complications etc. There is a mutual interaction between daily life and functional health status where daily life makes demands on functional abilities at the same time as these affect how an individual lives their daily lives. In order to experience quality of life and health, the balance between these two must be maintained. The nurse has a pivot role in assisting the patient maintain the balance.  The study’s aim was to highlight the effects of living with supraventricular tachycardia (SVT) on the patient's daily life. The method chosen was literature review. Original articles were obtained from established databases such as PubMed and CINAHL, and the results from 17 articles were analyzed using content analysis. This means that the text was read several times in order to familiarize with the content. Different units were identified and the categories as well as sub-categories were coded. These formed the basis of the headings and subheading used to present the results. Four categories and ten sub-categories were identified from the studies.  Studies show that SVT has negative effects on the patients’ daily life. Symptoms cause anxieties and uncertainties that lead to mental and emotional stress. Some patients withdraw from participating in the social activities for fear of provoking the attacks whereas others are forced to give up participation due to among other things fatigue that results from symptoms attacks. Family life is sometimes disrupted since the symptoms can lead to fatigue that negatively affects family life in that patients do not have the energy to participate in activities in their home or to live up to other requirements of their daily lives.  The diagnosis can even affect economy since patients are forced to cut down on working hours or go into early retirement. Other patients lost their employment due to frequent hos-pital visits or inability to fulfill their duties. Physical activities as well as well-being are negatively affected too in that some patients show signs of impaired physical activities. Patients use different coping strategies such as planning their daily lives around the symp-tomatic periods. In conclusion it is suffice to state that SVT has negative effects on the patients’ daily life. The Patients would benefit from a well-structured and person centered patient education.