Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet. Dessutom framgick det att de upplevde sin hälsa och livskvalitet som sämre än den övriga befolkningen. Förekomsten av symtom som påverkade det dagliga livet var väldigt varierande och unikt för varje enskild individ. De symtom som var vanligast förekommande och som påverkade livskvaliteten var fatigue, smärta, nedsatt rörlighet, kognitiva förändringar, sociala förändringar, samlevnads- och inkontinensproblem. Den slutsats som framkom var att ett flertal symtom var vanligt förekommande och alla sågs påverka personens välbefinnande negativt. / The aim of this study was to describe how people suffering from Multiple Sclerosis (MS) feel that the disease affects their daily lives. The method was a descriptive literature study. Eighteen scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed. The articles were found by using Medline by PubMed and Cinahl. The main finding of this study is that MS persons feel that their illness and its symptoms have a major impact on their daily lives. Moreover, it appears that they perceive their general health and quality of life to be worse than that of the general population. The presence of symptoms that affect their daily lives is very varied and unique to each individual. The most common symptoms, which affected the quality of life, was fatigue, pain, reduced mobility, cognitive changes, social changes, sexual problems and incontinence. The conclusion of the study was that a number of symptoms were common, and that they all had a negative effect on the well-being.

No description available.

Abstract Approximately 1-2 percent of the world population lives with various heart rhythm disorders of supraventricular nature. These arrhythmias can alter the patient's lifestyle and negatively affect the balance between the demands of daily life and functional abilities. To diagnose paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT) can be difficult due to spontaneity of the episodes and the transience nature of the symptoms. Finding the right treatment can also pose a challenge because some of the medicines used are associated with increased toxic risks and requires close monitoring of the patient through regular blood tests. Some patients experience recurrence of symptoms despite optimal treatment measures and adherence to treatment and self-care recommendations.  Studies have shown that patients’ prior knowledge regarding these diagnoses is low. The nurse has a crucial role of informing and making sure that patients receive education in among other things self-care as well as information regarding disease and drugs related complications etc. There is a mutual interaction between daily life and functional health status where daily life makes demands on functional abilities at the same time as these affect how an individual lives their daily lives. In order to experience quality of life and health, the balance between these two must be maintained. The nurse has a pivot role in assisting the patient maintain the balance.  The study’s aim was to highlight the effects of living with supraventricular tachycardia (SVT) on the patient's daily life. The method chosen was literature review. Original articles were obtained from established databases such as PubMed and CINAHL, and the results from 17 articles were analyzed using content analysis. This means that the text was read several times in order to familiarize with the content. Different units were identified and the categories as well as sub-categories were coded. These formed the basis of the headings and subheading used to present the results. Four categories and ten sub-categories were identified from the studies.  Studies show that SVT has negative effects on the patients’ daily life. Symptoms cause anxieties and uncertainties that lead to mental and emotional stress. Some patients withdraw from participating in the social activities for fear of provoking the attacks whereas others are forced to give up participation due to among other things fatigue that results from symptoms attacks. Family life is sometimes disrupted since the symptoms can lead to fatigue that negatively affects family life in that patients do not have the energy to participate in activities in their home or to live up to other requirements of their daily lives.  The diagnosis can even affect economy since patients are forced to cut down on working hours or go into early retirement. Other patients lost their employment due to frequent hos-pital visits or inability to fulfill their duties. Physical activities as well as well-being are negatively affected too in that some patients show signs of impaired physical activities. Patients use different coping strategies such as planning their daily lives around the symp-tomatic periods. In conclusion it is suffice to state that SVT has negative effects on the patients’ daily life. The Patients would benefit from a well-structured and person centered patient education.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en komplex psykiatrisk sjukdom som inte endast drabbar individen utan även många i personens närhet. Tillståndet kännetecknas av en ohälsosam fokusering på kropp, vikt och mat. Det är ett påtagligt problem i samhället med ett stort mörkertal där många inte har tillgång till en korrekt behandling, vilket kan öka lidandet för personerna. Sjuksköterskans arbetsuppgift inkluderar att motverka ohälsa och lidande, vilket kräver större kompentens kring AN för att kunna vara ett stöd i individens väg tillbaka till en god hälsa. Det enda sättet att besitta kunskapen är att lyssna på patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med anorexia nervosa från ett patientperspektiv.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 orginalartiklar, varav 13 är kvalitativa och 2 är kvantitativa. Artiklarna är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultatets artiklar analyserades och kategoriserades i tre huvudkategorier samt sju underkategorier.  Resultat: I huvudkategorin relationen till sjukdomen urskildes det att kontroll, inre konflikt, kroppsbild och återhämtningpåverkades av sjukdomen. I den andra huvudkategorin påverkan på identiteten kunde underkategorierna stigma och isolering urskiljas som bidragande faktorer till en påverkad självbild. I den sista huvudkategorin bli fri från sjukdomen identifierades vårdupplevelse vilket visade på hur processen till tillfrisknande upplevs.  Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt visade att individens tillvaro och identitet påverkades negativt på grund av AN. Individen är ansvarig att starta tillfriskningsprocessen, där sjukvårdens roll är att motivera, stötta och hjälpa längs en komplex och jobbig process. Ökad kunskap och förståelse kring individens upplevelser av AN, möjliggör att en holistisk vård kan ges som är bättre anpassad till att möta personens behov. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a complex psychiatric disorder that affects not only the individual but also many people closest to the person. The condition is characterized by an unhealthy focus on the body, weight and food. It is a significant problem in society with a large number of people that are living in the dark with the AN and never treated, where many do not have access to proper treatment, which can increase the suffering of the people. The nurse's task includes preventing ill health and suffering, which requires greater knowledge around AN in order to assist in restoring the individual's health. The only way to possess the knowledge is to listen to the patient's subjective experiences and experiences.   Aim: The purpose was to describe what it is like to live with anorexia nervosa from a patient perspective.  Method: This non-systematic literature review is based on 15 original articles, of which 13 are qualitative and 2 are quantitative. The articles are taken from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment basis. The article's articles were analyzed and categorized into three main categories and seven subcategories.  Results: In the main category the relationship to the disease, it was distinguished that control, internal conflict, body image and recovery were affected by the disease. In the second main category influence on identity, the subcategories of stigma and isolation could be distinguished as contributing factors to an affected self-image. In the last main category of being free from the disease, care experience was identified, which showed how the process of recovery is experienced.  Conclusions: The current literature review showed that the individual's existence and identity were negatively affected due to AN. The individual is responsible for starting the recovery process, where the role of healthcare is to motivate, support and help along a complex and difficult process. Greater knowledge and understanding of the individual's experiences of AN, enables holistic care to be provided that is better adapted to meet the individual's needs.