MAIDA ASANI Asani M. Granskning av svar från arbetsprov gällande ischemi och arytmi. Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för biomedicinsk vetenskap, 2020. Den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland män och kvinnor är hjärtkärlsjukdomar. Många upplever inga symtom i vila men i samband med ansträngning eller stress kan besvären uppkomma. Elektrokardiografi (EKG) innebär att elektriska impulser från hjärtat registreras med hjälp av elektroder placerade på bröstkorgen och extremiteterna. Ett arbetsprov, som är EKG-registrering under arbete, kan göras för att påvisa eller utesluta sjukdomar som ger symtom under arbete. Ischemi och arytmi är vanliga frågeställningar för patienter som utför arbetsprov. Syftet med studien var att undersöka andelen undersökningar som bekräftar remissfrågeställnigen samt att undersöka hur många som rekommenderas vidare undersökning. Studien utfördes retrospektivt på klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus genom granskning av remisser och remissvar i Sectra RIS. Studien inkluderade 219 patienter varav 164 hade frågeställning ischemi, 32 hade frågeställning arytmi och 23 patienter hade både ischemi och arytmi som frågeställning. Studien visade att en liten del av patienter med ischemifrågeställning fick ett icke-konklusivt svar och rekommenderades vidare undersökning. Majoriteten fick dock konklusivt negativt svar. Gällande patienter med arytmifrågeställning visade studien att alla fick ett konklusivt svar, dock är även dessa övergripande negativa. För patienter med kombinerad frågeställning visade studien liknande svar som för de patienter med endast en frågeställning. Nyckelord: Arbetsprov, arytmi, EKG, ischemi, sensitivitet. / MAIDA ASANI Asani M. Reviewing answers of exercise test regarding ischemia and arrhythmias. Degree project in Biomedical Science, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2020. The most common cause of death among men and women in Sweden are cardiovascular diseases. When at rest, many do not experience any symptoms, however, associated with stress or exertion the symptoms can arise. Electrocardiography (ECG) is recording of the electrical impulses from the heart using electrodes placed on the chest and extremities. Exercise in combination with ECG, also called exercise test, can be done to exclude or detect diseases that give symptoms during exercise. Ischemia and arrhythmias are both common diseases to be diagnosed with an exercise test. The purpose of this study was to investigate the percentage of examinations that confirms the referral question. This was a retrospective study performed at the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study was executed by reviewing referrals and responses to the tests in Sectra RIS. The study included 219 patients, of whom 164 had a question of ischemia, 32 of arrhythmia and 23 patients had both. Regarding patients with a question of ischemia the study showed that only a small proportion received a non-conclusive answer. These patients were recommended to do further investigation. The majority of the patients that where given conclusive answers got negative results. For patients with a question of arrhythmia the study showed that all of the patients received conclusive answers which where all negative. Regarding the group of patients with both questions, the study showed similar results to those patients that only had one of the given questions. Keywords: Arrhythmias, ECG, exercise test, ischemia, sensitivity.

Hjärt-/kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter inom intensivvården antingen har eller löper en ökad risk för att utveckla hjärtsjukdomar. Ischemimonitorering innebär att genom övervakning med kontinuerligt elektrokardiogram (EKG) monitorera eventuell ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Intensivvårdspatienten är inte sällan oförmögen att kommunicera besvär och symtom såsom bröstsmärta. Detta i kombination med sitt kritiska tillstånd kan exponera patienten för skada såsom syrebrist i hjärtmuskeln och i förlängningen ge ökat lidande. Intensivvårdssjuksköterskan har ett etiskt och yrkesmässigt ansvar gentemot patienten att kunna uppfatta vad hen kommunicerar via den övervakningsutrustning som används. Syftet med studien var att utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv, belysa rutiner och erfarenheter av ischemimonitorering inom intensivvården. För att nå ut till så många deltagare som möjligt valdes en kvantitativ metod med webbenkät som skickades ut till kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor. Ungefär fyra hundra intensivvårdssjuksköterskor fick enkäten till sin e-post och femtionio (n=59) valde att svara. Resultatet visade att det fanns brister i de lokala rutinerna men också brister i följsamheten till dem. Deltagarna upplevde att för få patienter ischemimonitorerades inom intensivvården och att hindren främst var bristande kunskap om korrekt användning och bristande intresse för ischemimonitorering hos behandlande läkare. Ischemimonitorering kan skydda intensivvårdspatienten från lidande, både på kort och lång sikt. Konkreta och välskrivna rutiner och riktlinjer som får genomslag i personalgruppen kan säkra kvaliteten på vårdverksamheten. Intensivvårdssjuksköterskan bör erbjudas utbildning och repetitionsutbildning inom ischemimonitorering för att minska den upplevda kunskapsluckan.

Bjerndell R & Viamore C. Ett liv med smärta. Patientupplevelsen av perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Benartärsjukdom (BAS) är en följd av ateroskleros – ett systemiskt sjukdomstillstånd med hög risk för stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död. Benartärsjukdomen kan grovt delas in i symtomklasserna claudicatio intermittens och kritisk ischemi, tillstånd som innebär olika symtom och behandlingar. Patientgruppen lider ofta av läkemedelsresistenta smärtor och vården består till stor del av egenvårdsråd. BAS påverkar många aspekter av livet och patienterna är ofta äldre och multisjuka med svårigheter att förmedla sina intressen. Syfte: Att undersöka hur patienter med benartärsjukdom upplever livet med sin sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio intervjustudier publicerade mellan 2002–2017. Resultat: BAS påverkade alla områden i livet. Livskvaliteten sjönk som följd av de komplikationer sjukdomen medförde inom fysiska, psykiska och sociala områden. Patientgruppen var heterogen, med många olika utgångslägen, symtom och problematik och krävde därför olika insatser från vården. Konklusion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll för patientupplevelsen genom att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt och med ett holistiskt perspektiv som möjliggör för patienten att komma till tals och inverka på den vård som bedrivs. Ett multidisciplinärt team bör finnas runt patienten för att adressera de många aspekter som påverkas av sjukdomen så att personcentrerad vård kan upprättas. Nyckelord: Arteriell insufficiens, benartärsjukdom, claudicatio intermittens, kritisk ischemi, patientupplevelser. / Bjerndell R & Viamore C. Living with pain. Patients’ experiences of living with peripheral arterial disease. A literature review. Bachelor thesis in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Peripheral Arterial Disease (PAD) is a result of a systemic atherosclerotic disease, which implies high risks of stroke, myocardial infarction and cardiovascular death. The disease can roughly be classified into Intermittent Claudication and critical limb ischemia based on symptomology, both conditions with varying areas of concern and treatment. Patients typically suffer from drug-resistant pain and health care interventions often consist of self-care counseling. PAD affects several aspects of life and the patients are often elderly and suffer from multiple illnesses, with difficulties mediating their interests. Aim: To investigate how PAD-patients experience life with their illness. Method: A literature study with a qualitative approach, based on ten interview studies published in 2002-2017. Result: PAD entails a complex situation for the patients and the disease affects all aspects of life. Quality of life decreased as a result of the physical, mental and social complications caused by the PAD. The patient group was heterogenic and there were many different preconditions, symptoms and problems to address for health care professionals. Conclusion: By working with a person-centered work approach and holistic perspective where the patient can influence care, nurses play an important role in the patient experience. There should be a multidisciplinary team around the patient addressing the many aspects of life affected by the disease, in order to establish successful person-centered care.Keywords: Arterial insufficiency, critical limb ischemia, Intermittent Claudication, patient experience, peripheral arterial disease (PAD).

Elektroencefalografi (EEG) är en viktig metod för att upptäcka specifika avvikelser från homeostatiskt tillstånd. Sensitivitet och specificitet är av stor betydelse vid bedömning av den diagnostiska tillförlitligheten hos EEG metoden. Syftet med studien var att ge en övergripande översikt kring faktorer som påverkar sensitivitet och specificitet vid tre typfall med olika karaktär på EEG mönstret. De tre typfallen är sömndeprivering (låg aktivitet), epilepsi (hög aktivitet) och hjärtstopp (metabolisk aktivitet). Metoden som användes i studien var baserad på vetenskapliga artiklar som uppsöktes via databaserna Medline och PubMed. Inklusionskriterierna omfattade artiklar på engelska samt publicerad år 2010–2020. Sensitiviteten och specificiteten spelar stor roll vid prognosbedömningen efter ett hjärtstopp då patienten kan drabbas av ischemi och hjärnvävnaden skadas. Det finns flera olika metoder som genomförs vid EEG undersökningen. Dessa metoder är ambulatoriskt EEG, kontinuerlig EEG, Video EEG samt mobila EEG. Det gjordes en jämförelse mellan sensitiviteten och specificiteten för att se hur dessa påverkas och förändras vid de olika typfallen. Den viktiga slutsatsen var att metodiken spelade också en roll över hur sensitiviteten och specificiteten påverkades. / Electroencephalography (EEG) is an important method for detecting specific deviations from homeostatic status. Sensitivity and specificity are of great importance in assessing the diagnostic reliability of the EEG method. The purpose of the study was to provide an overall overview of the factors that affect sensitivity and specificity in three typical cases with different character of the EEG pattern. The three typical cases are sleep deprivation (low activity), epilepsy (high activity) and cardiac arrest (metabolic activity). The method used in the study was based on scientific articles that were searched via databases Medline and PubMed. The inclusion criteria included articles in English and published in 2010–2020. Sensitivity and specificity play a major role in the prognosis assessment after a cardiac arrest as the patient may suffer from ischemia and the brain tissue is damaged. There are several different methods used in the EEG survey. These methods are ambulatory EEG, continuous EEG, Video EEG and mobile EEG. A comparison was made between the sensitivity and the specificity to see how these are affected and changed in the different typical cases. The important conclusion was that the methodology also played a role in how the sensitivity and specificity were affected.