<p>Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektiv</p><p>fokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetet</p><p>med att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys i</p><p>organisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).</p><p>Observationsstudier har visat att feedback och monitorering är</p><p>beteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentella</p><p>studier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,</p><p>samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftet</p><p>med studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkade</p><p>ledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendet</p><p>för deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikanta</p><p>förändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tre</p><p>månader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte heller</p><p>signifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser med</p><p>referensvärden. Regressionsanalys visade att feedback och</p><p>monitoreringsbeteenden är mycket starkt relaterat till förtroende för</p><p>ledarnas ledarskapsförmåga. Studien har vissa metodologiska brister,</p><p>bl.a. stort bortfall, kort tid mellan mätningarna och takeffekter, vilket</p><p>minskar möjligheten att dra slutsatser om utbildningens effekt.</p>

<p>Syftet var att genom journalgranskning kartlägga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstämmelsen mellan dokumentation och monitorvärden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfällena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformuläret. För ICP, CPP och SBT bedömdes det vid 70-80 % av tillfällena som att inga problem hade funnits och vid 55 % av tillfällena bedömdes det att det inte varit några problem med temperaturen. Det fanns signifikanta skillnader mellan då avvikelser och inga avvikelser var dokumenterade för insulttiden för ICP, samt insulttiden och monitormedelvärde för CPP och temperatur. Med hjälp av guidelines och formulär för att dokumentera avoidable factors kan patienter med sekundära insulter identifieras i stor utsträckning. Insulttiden då värdena avviker från det normala väger in starkare i bedömningen än hur avvikande värdet varit.</p><p>Att vårda skallskadade patienter innebär att<strong> </strong>ständigt väga behovet av omvårdnadsåtgärder mot risken för att det kan leda till sekundära insulter.</p><p> </p>

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektiv fokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetet med att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys i organisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM). Observationsstudier har visat att feedback och monitorering är beteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentella studier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation, samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftet med studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkade ledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendet för deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikanta förändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tre månader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte heller signifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser med referensvärden. Regressionsanalys visade att feedback och monitoreringsbeteenden är mycket starkt relaterat till förtroende för ledarnas ledarskapsförmåga. Studien har vissa metodologiska brister, bl.a. stort bortfall, kort tid mellan mätningarna och takeffekter, vilket minskar möjligheten att dra slutsatser om utbildningens effekt.

Syftet var att genom journalgranskning kartlägga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstämmelsen mellan dokumentation och monitorvärden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfällena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformuläret. För ICP, CPP och SBT bedömdes det vid 70-80 % av tillfällena som att inga problem hade funnits och vid 55 % av tillfällena bedömdes det att det inte varit några problem med temperaturen. Det fanns signifikanta skillnader mellan då avvikelser och inga avvikelser var dokumenterade för insulttiden för ICP, samt insulttiden och monitormedelvärde för CPP och temperatur. Med hjälp av guidelines och formulär för att dokumentera avoidable factors kan patienter med sekundära insulter identifieras i stor utsträckning. Insulttiden då värdena avviker från det normala väger in starkare i bedömningen än hur avvikande värdet varit. Att vårda skallskadade patienter innebär att ständigt väga behovet av omvårdnadsåtgärder mot risken för att det kan leda till sekundära insulter.

Bakgrund: Intresset för monitorering av fotbollsspelares träning- och matchbelastning har vuxit under de senaste åren. Monitoreringen sker genom global positioning system (GPS) för att individuellt och kollektivt analysera den externa belastningen. Variablerna total distans, sprinter, high speed running (HSR), aceelerationer och decelerationer beskrivs i litteratur som viktiga parametrar att monitorera. Detta för att minska risken för skada, sjukdom eller överträning.Syfte: Att undersöka den externa belastningen i samband med träning och matcher för ett herrfotbollslag i allsvenskan med fokus på variablerna total distans, high speed running, sprinter och accelerationer/decelerationer utifrån position. Metod: En prospektivt kohortstudie. Studien inkluderade 21 herrfotbollsspelare (Medelvärde; ålder; 26,2 år, längd; 182,9cm, vikt; 78,5kg). Totalt analyserades 57 träningspass och 10 matcher under studieperioden. Skillnaden i extern belastning analyserades med Wilcoxon. Deskriptiv statistik presenterades för variablerna total distans, sprinter, high speed running, accelerationer och decelerationer utifrån spelarens position. Resultat: Resultatet för hela gruppen visade en skillnad i belastning för HSR meter (Ej spelat; 343857.0 – Spelat; 556145.0) och total distans (Ej spelat; 3070964.0 – Spelat; 3164889,5) mellan de som spelat match och ej spelat match. Övriga variabler sågs ingen skillnad. En signifikans förelåg för yttermittfältare i HSR meter mellan de som spelat match och ej spelat match (p=0,02). Ingen signifikans sågs för de övriga parametrarna. Konklusion: Under en 12 veckors period indikerade studien en skillnad i HSR och total distans för laget. Utifrån position påvisade yttermittfältare en skillnad i belastning för HSR mellan de som spelat match och inte spelat match. Studien indikerar att fler höghastighets löpningar behövs för att jämna ut belastningen i truppen. / Background: The increased interest in monitoring football players load has grown in recent years. The monitoring is used by a global positioning system (GPS) to see the individual and collective external load. In the literature total distance, sprints, high speed running (HSR), acceleration and deceleration is shown to be important variables to monitor. By tracking the variables, it can reduce the risk of injury, illness and overtraining. Aim: To investigate external load in training and match for a Swedish team in Allsvenskan. Through analysis the variables total distance, high speed running, sprints, acceleration/deceleration based on their position. Method: The current study is a prospective cohort study. The study included 21 professional male football players (Average; Age 26,2 years; height 182,9 cm; weight 78,5kg). During the period it was 57 training sessions and 10 matches. The difference in external load was analyzed with Wilcoxon. Descriptive statistics was presented for the variables total distance, high speed running, sprints, acceleration/deceleration based on their position. Results: The result showed a difference for the group in load regarding HSR meter (Not Played; 343857.0 – Played; 556145.0) and total distance (Not Played; 3070964.0 – Played; 3164889,5) between those who played games and did not played games. Other variables saw no difference. A significance was shown for outer midfielders in HSR meter between those who played games and did not play games (p=0,02). No significance was shown for the other variables. Conclusion: During a 12-week period the result indicates a difference in HSR and total distance for the team. Outer midfielders showed a difference in load for HSR between those who played games and did not play games. This study indicates that more high intensive running is needed in training to even out the load in the team.

Syfte: Genomföra en systematisk litteraturöversikt för att värdera och summera studier gjorda på trådlös intraoral pH-mätning. Material och metod: Litteraturundersökningen följde PRISMA Guidelines och sökningar gjordes med en på förhand definierad söksträng i tre olika databaser, PubMed, Web of Science och IEEE. Sökningen gjordes 2021-04-30. Inklusions- och exklusionskriterer togs fram och resultaten behandlades av två oberoende granskare. Resultat: Sökningen resulterade i 449 sökträffar varav fem artiklar inkluderades i den systematiska litteraturöversikten. pH-mätningarna skedde på tre olika platser i munnen, palatinalt, buckalt och lingualt. Två olika sensorer användes, antimonelektrod och iridiumoxidelektrod. I studierna varierade det uppmätta pH:t mellan 2,9 som lägst och 9,2 som högst. Sensorerna kalibrerades i samtliga studier genom att doppas i olika buffertlösningar. Tre olika metoder för att avläsa data användes. Mättiderna varierade mellan 7,5 och 24 h. Antalet testpersoner varierade mellan en och elva personer. Slutsats: Det saknas tillräckligt underlag för att dra en slutsats om huruvida det finns en metod som är mest lämpad för att monitorera intraoralt pH trådlöst. De granskade artiklarna visar lovande resultat för trådlös intraoral pH-mätning men det krävs fler och mer omfattande studier för att utvärdera de olika metodernas tillförlitlighet. / Aim: This systematic review aims to evaluate studies with focus on wireless intraoral pH monitoring. Material and method: The systematic review followed the PRISMA guidelines. The search was completed with a constructed search strain in three different databases: PubMed, Web of Science and IEEE. The search was performed 2021-04-30. Inclusion- and exclusion criteria were produced and the results were reviewed by two independent reviewers. Result: The search produced 449 hits out of which five studies were included in the systematic review. The sensors were placed in three different intra-oral positions: palatinal, buccal and lingual. Two different kinds of sensors were used, an antimony electrode and an iridium-oxide sensor. The pH values differed between 2,9 at lowest and 9,2 at highest throughout the experiments. In order to calibrate the sensors they were submerged into buffer solutions. Three different methods for data extraction were used. The experiments were carried out in a time frame spanning from 7,5 to 24 hours. The number of study participants varied between 1 to 11 persons. Conclusion: The previous research data covering the specific field is insufficient regarding the possibility to draw a conclusion about whether there exists a method best suited to monitor intra-oral pH wirelessly. The methods presented in the systematic review show promising functionality but there is need for further research on the topic in order to evaluate the different methods accuracy.

Denna rapport behandlar framtagningen av en webbapplikation som hanterar och visar data grafisktfrån en databas. Den data som skrivs in i databasen kommer från två sensorer som ska läsa av dåfluor-18 passerar i tre parallella rör. Orsaken till att denna applikation efterfrågas är ett problem medproduktionsstopp från cyklotron orsakat av att ämnen fastnar i rören som ligger ingjutna och är svåraatt komma åt. Detta ska bli ett verktyg för att både felsöka var stoppet uppkommit och för att seändringar i transporttiden för att hantera problemet innan produktionsstoppet uppstår.Resultatet är en webbapplikation som kan visa data från både en vald tidsperiod och i realtid.Databasen kan uppdateras för att registrera vilket rör som användes i efterhand. Sekundära måletmed syfte att räkna ut tömningstiden mellan mätpunkterna kunde inte uppnås då fokus låg pågrundfunktionerna. Som slutsats kan fortsatt utveckling av applikationen vara till stor nytta för dessändamål som verktyg. / This report was made for the development of a web application for handling and presenting datafrom a database graphically. The data in the database comes from two sensors that are placed in twodifferent spots along a collection of three parallel pipes and read the passing of fluor-18. The reasonfor requesting the creation of this application is because of a production blockage caused by isotopesgetting stuck in the pipes and since the pipes are hard to access. In other words, this application isplanned to be used as a tool to both easier find which section the stop is in as well as to find thecause and stop the blockage before it becomes a problem.The resulting web application has one function that shows graphs of the data within a selectedtimeframe as well as a function that shows the real time data without refreshing the webpage and aselected path/pipe along with a functional view that updates the database by selected timeframe andchosen path. Because of a lack of time, the secondary goal to calculate the time of passage was notmet. It can thus be concluded that further development of the application would be beneficial foradded ease of use as a tool.

Hjärt-/kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter inom intensivvården antingen har eller löper en ökad risk för att utveckla hjärtsjukdomar. Ischemimonitorering innebär att genom övervakning med kontinuerligt elektrokardiogram (EKG) monitorera eventuell ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Intensivvårdspatienten är inte sällan oförmögen att kommunicera besvär och symtom såsom bröstsmärta. Detta i kombination med sitt kritiska tillstånd kan exponera patienten för skada såsom syrebrist i hjärtmuskeln och i förlängningen ge ökat lidande. Intensivvårdssjuksköterskan har ett etiskt och yrkesmässigt ansvar gentemot patienten att kunna uppfatta vad hen kommunicerar via den övervakningsutrustning som används. Syftet med studien var att utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv, belysa rutiner och erfarenheter av ischemimonitorering inom intensivvården. För att nå ut till så många deltagare som möjligt valdes en kvantitativ metod med webbenkät som skickades ut till kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor. Ungefär fyra hundra intensivvårdssjuksköterskor fick enkäten till sin e-post och femtionio (n=59) valde att svara. Resultatet visade att det fanns brister i de lokala rutinerna men också brister i följsamheten till dem. Deltagarna upplevde att för få patienter ischemimonitorerades inom intensivvården och att hindren främst var bristande kunskap om korrekt användning och bristande intresse för ischemimonitorering hos behandlande läkare. Ischemimonitorering kan skydda intensivvårdspatienten från lidande, både på kort och lång sikt. Konkreta och välskrivna rutiner och riktlinjer som får genomslag i personalgruppen kan säkra kvaliteten på vårdverksamheten. Intensivvårdssjuksköterskan bör erbjudas utbildning och repetitionsutbildning inom ischemimonitorering för att minska den upplevda kunskapsluckan.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ”lägger sitt liv” i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter. För att ta reda på anestesisjuksköterskans upplevelser gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En öppen fråga ställdes och anestesisjuksköterskan fick berätta om den goda sömnen. I resultatet framkommer det att välbefinnandet är en stor del, likväl som den tysta och kliniska omvårdanden samt att övervakning bidrar till en god sömn. Ingen nämner BIS som ett alternativ till att övervaka patientens sömn då det är en bra mätmetod för att undvika awareness. Det är viktigt att anestesisjuksköterskor uppdaterar sig i forskningen kring sin specialitet, för att få en ökad förståelse om vad den goda sömnen innebär samt hur man på bästa sätt kan lindra och öka välbefinnande för den patient som ska sövas. Den goda sömnen är inte bara själva sövningsögonblicket utan allt från det att anestesisjuksköterskan hämtar sin patient och tills det att patienten lämnas över för eftervård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård