Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa.  Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som leder till komplikationer i olika delar av kroppen. Egenvård genom kostförändringar minskar risken för komplikationer. Följsamheten av kostråd brister dock ibland. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att främja egenvården hos patienter med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer som har samband med patienters följsamhet av kostråd vid typ 2-diabetes. Metod: Litteraturstudie utformade enligt Polit och Becks sökstrategi. Artiklarna identifierades från PubMed med kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitets- och resultatanalys genomfördes. De granskade artiklarnas resultat granskades och delades in i relevanta teman. Resultat: 11 artiklar motsvarade uppsatsens syfte. I resultatanalysen identifierades fem teman: (1) familj och närstående, (2) sociala och kulturella aktiviteter, (3) kunskap och information, (4) attityder och beteende, och (5) sociodemografiska aspekter. Information och kunskap om typ 2-diabetes och kost hos patienter och deras familj, ekonomisk situation, stress, stöd från familj, hälsokunskap och motivation för att skapa förändring är några exempel på faktorer som identifierades ha samband till följsamhet av kostråd. Slutsats: Genom att känna till och ta hänsyn till faktorer relaterade till egenvård kan sjukvårdspersonalen erbjuda omvårdnad baserad på vetenskaplig information och vårdetiska principer. / Background: Type 2-diabetes is a chronic disease with a range of associated complications. Self-care, in the form of dietary regulation, has shown to help make the disease more manageable. However, compliance with dietary recommendations is often lacking. An important responsibility of the nurse is to support and encourage self-care in diabetic patients. Aim: This study aims to identify factors associated with patients' adherence to dietary advice in type 2-diabetes. Method: This literature study uses the method described by Polit and Beck. Articles of both quantitative and qualitative methodology were extracted from PubMed. Content was reviewed and compiled under relevant thematics. Results: Eleven articles met the study inclusion criteria. Five categories were identified: (1) family and nearest of kin, (2) social and cultural activities, (3) knowledge and information, (4) attitudes and behavior and (5) sociodemographics. Patient and family knowledge about type 2-diabetes and diet, financial situation, stress, family support, knowledge and being motivated to change are examples of the factors identified found to be related to compliance with dietary advice. Conclusions: Awareness of factors related to self-care motivation and compliance, can help health care professionals practice nursing, based on scientific evidence and health ethics.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Texten har analyserats i enlighet med Lundman och Graneheim-Hällgrens (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det innebar en förändring av livet att leva med en ICD. Många patienter levde med oro och rädsla som var direkt relaterad till ICD:n men också till obesvarade frågor som bland annat handlade om livets slutskede med ICD. Trots oro och rädsla beskrev patienter med ICD tacksamhet till att ha fått en möjlighet till ett förlängt liv.   Slutsats: Livsförändringen innebar bland annat att patienter med ICD behövde mycket stöd. Flera patienter upplevde att sjukvårdens information och kommunikation gällande ICD var bristfällig på grund av att den inte var individanpassad utan mer allmän. Ytterligare forskning behövs om hur vårdpersonal kan möta den enskilde patientens behov i riktning mot hälsa.

Sammanfattning  Bakgrund: Neurologisk rehabilitering innefattar ofta livslånga kontinuerliga insatser. För att få ett önskvärt resultat av rehabilitering krävs en god följsamhet från patienten. Forskning har visat att god följsamhet kräver att patienten får information om sin behandling samt känner sig delaktig. Det saknas dock forskning om vilken information och vilken typ av informationsform patienten efterfrågar inom neurologisk rehabilitering.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens perspektiv på behovet av information vid rehabilitering av neurologiska funktionsnedsättningar, och vad de upplever betydelsefullt för att uppnå följsamhet och delaktighet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor (Januari 2022). Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inklusive pilotintervju genomfördes 10 intervjuer med patienter som deltagit i neurologisk rehabilitering. Resultat: Analys av materialet resulterade i 4 kategorier, Erhållen information, Önskad information, Delaktighet, Fysioterapeuten bemötande och Kommunikation. Varje kategori kompletterades även med underrubriker.  Konklusion:  I resultatet framkom det att patienter har behov av en mångsidig information både avseende informationens innehåll och förmedling. Det framkom även att fysioterapeutens bemötande och en god kommunikation var viktiga faktorer för informationsförmedlingen och därmed betydelsefullt för att uppnå delaktighet och följsamhet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom som innebär en stor börda för patienter. Kostförändringar har visats kunna förbättra patienters situation, men följsamheten av kostråd brister dock ofta och det tillhör sjuksköterskans roll att främja och stödja en effektiv egenvård bland patienter med diabetes. Syfte: Syftet av denna litteraturstudie är att undersöka utifrån patienters perspektiv vad som påverkar till en ökad samt minskad följsamhet av kostråd vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 19 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats som valts ut från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. De valda artiklarna vetenskaplig kvalitet granskades med checklistor för kvasi-experimentella eller kvalitativa studier. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades av båda författarna för att hitta faktorer som påverkar följsamhet av kostråd. Relevant data sorterades i teman beroende på likheter och skillnader. Resultat: Totalt identifierades sex teman som beskriver vad som kan ha betydelse för följsamheten till kostråd: (1) förhållningssätt till förändring, (2) sociala aspekter, (3) mental hälsa, (4) kultur, (5) kunskapsbrist och (6) socioekonomisk situation. Slutsats: Sjukdomsinsikt, self-efficacy och socialt stöd är väsentliga aspekter att beakta när sjuksköterskor vårdar patienter med diabetes, för att främja deras följsamhet till kostråd. Stödjande insatser borde bygga på individens egen förmåga att ändra sin kost genom att inkludera tidig och anpassad information, delaktighet av närstående samt empati gällande personens socioekonomiska, kulturella och psykiska förhållande. / Background: Prevalence of type 2 diabetes mellitus increases worldwide and represents a major disease burden. Effective self-care, including diet changes, has been shown to prevent complications and improve quality of life. However, adherence to diet therapy is often insufficient and it belongs to the nurse’s role to promote and support adequate self-care. Aim: The purpose of this study is to examine, from patients perspectives, what increases and decreases compliance to dietary advice for diabetes type 2. Method: The literature review is based on 19 articles of both quantitative and qualitative approaches, selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The scientific quality of the selected articles was assessed with checklists for quasi-experimental or qualitative studies. Both authors analyzed the results of the included articles, to identify factors that influence adherence to dietary advice. Relevant data were sorted into themes depending on similarities and differences. Results: Six themes were identified: (1) attitude to change, (2) social relations, (3) mental health, (4) culture, (5) lack of knowledge and (6) socio-economic condition. Conclusion: Disease insight, self-efficacy and social support are essential aspects to consider when nurses care for patients with diabetes, to promote their adherence to dietary advice. Supporting interventions should strengthen the individual's own capability to change their diet, by including early and tailored information, participation of family members and empathy regarding the person's socio-economic, cultural as well as their psychological condition.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

ABSTRACT: Background: Diabetes type 2 is considered as a public health disease worldwide. It affects a large population of peoples’ lives and constitutes a huge cost for the societies. Healthcare systems work towards preventing and providing treatment for diabetes type 2. As Diabetes type 2 is a lifelong disease, diabetes patients are a regular clientele in all healthcare institutes. Aim: The aim of the study is to describe which barriers prevent diabetes type 2 patients from complying to treatment and following recommendations. Method: A literature study of qualitative research, which include eleven original scientific articles about patient experiences regarding compliance in diabetes type 2. Result: The result shows that diabetes type 2 patients have misconceptions regarding diabetes, treatment and recommendations, which affects their ability of compliance. To be able to follow treatment and recommendations the patient must find motivation and sustain their motivation in continuity. Patients’ experiences lack knowledge and have a substantial need for information which can influence disease awareness and compliance. It is shown that there exist other factors which affects patients’ compliance, but these are outside the patient’s control, however these factors play an important role in the discussion about type 2 diabetes patients’ compliance to treatment and recommendations. Conclusion: To increase compliance it is important to be able to describe which factors prevent diabetes patients from being compliant. The knowledge gained from this study can aid registered nurses in caring for patients with diabetes type 2.

<p>Bakgrund: Varje individ rekommenderas att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet minst en halvtimme varje dag. Ett nytt arbetssätt är att skriva ut fysisk aktivitet på recept och en arbetsform för utskrivning kallas ordinerad fysisk aktivitet (OFA). Patientföljsamheten ökar genom personlig kommunikation mellan vårdgivare och patient, vårdpersonalens initiativ att kontakta patienten och patientens möjlighet till att aktivt deltaga i sin sjukdomsbehandling. Individens sjukdom eller skada, sociala intresse, personliga uppfattningar och omgivningens tillgänglighet för träning har betydelse för fysisk aktivitet enligt tidigare forskning.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att studera vilka faktorer som möjliggjorde för personer som har fått OFA i Västmanland att följa sin ordination.</p><p>Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av intervjuerna.</p><p>Resultat och slutsats: Personalens betydelse för illtro till egen förmåga att träna framträder som ett centralt tema i informanternas berättelse enligt författarnas tolkning. Temat uttrycks i olika koder, underkategorier och kategorier. Fysiska faktorer som är betydelsefulla är kroppen och hälsan. Psykologiska faktorer är individens organisatoriska förmåga, tankar, känslor och erfarenheter samt personliga förhållningssätt. Närstående, personalen och deras insatser samt den fysiska miljön är betydelsefulla omgivningsfaktorer. Den sociala gemenskapen med familj och träningskamrater beskrivs också som betydelsefulla för att komma igång med OFA.</p> / <p>Background: Every individual are recommended to spend at least thirty minutes per day with some form of physical activity. Writing prescription of physical activity is a new approach and one form of prescription is called prescribed physical activity (OFA). Patient compliance increases through personal communication between health care professionals and patients, initiative from health care professionals and patients’ possibility to take active part in their own treatment. A person’s injury or illness, social interest, personal preferences and exercise possibilities in the environment has importance for physical activity according to previous research.</p><p>Purpose: The aim was to study what factors that made it possible for persons that have been prescribed physical activity (OFA) in Västmanland to follow their prescription.</p><p>Method: The study was a qualitative interview study with explorative design. Qualitative content analysis was used for analysing the interviews.</p><p>Results and Conclusion: Personnel’s importance for confidence in the ability to exercise appears as a central theme in the informants’ statement according to the authors’ interpretation. The theme is expressed in different codes, subcategories and categories. Important physical factors are body and health. Psychological factors are a person’s organizational ability, thoughts, feelings and experiences as well as personal adaptive attitude. Family, personnel and their contribution and the physical surroundings are important environmental factors. The social fellowship with family and exercise partners is also described as important in order to get started with OFA.</p>

Physiotherapists treat people with different views of the world and medical beliefs, which require a good understanding of cultural differences. One way to achieve cultural understanding is through self-reflection in a new context. During five weeks the authors, two physiotherapy students, completed a clinical practice at the rehabilitation center Pina Palmera, Zipolite, Oaxaca, Mexico. At the beginning of the period a critical incident was chosen, when the head physiotherapist for the ward Cuidados Especiales intended to sell jewellery to the authors during a treatment of a patient. The authors have by using the reflection framework "Framework to guide reflective process", and Interpretive Phenomenological Analysis (IPA) for analysis, discussed different ways of communication, adherence, education, and self-reflection and critical thinking. In the discussion the result was reflected against Social Cognitive Theory (SCT). The main conclusion drawn in this study was that self-reflection and critical thinking is necessary for both personal development, and the development of a workplace. Other findings were the recognition of the importance of an accurate mapping, and humility for the patients‟ view of the world and medical believes, to achieve adherence. The authors also came to the conclusion that there may be an ethical dilemma in compromising with patients regarding treatment. It may be difficult to meet patients in their faith and beliefs, and still work within the frames of the physiotherapists‟ legitimation.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.