Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

No description available.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>