Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom som innebär en stor börda för patienter. Kostförändringar har visats kunna förbättra patienters situation, men följsamheten av kostråd brister dock ofta och det tillhör sjuksköterskans roll att främja och stödja en effektiv egenvård bland patienter med diabetes. Syfte: Syftet av denna litteraturstudie är att undersöka utifrån patienters perspektiv vad som påverkar till en ökad samt minskad följsamhet av kostråd vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 19 artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats som valts ut från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. De valda artiklarna vetenskaplig kvalitet granskades med checklistor för kvasi-experimentella eller kvalitativa studier. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades av båda författarna för att hitta faktorer som påverkar följsamhet av kostråd. Relevant data sorterades i teman beroende på likheter och skillnader. Resultat: Totalt identifierades sex teman som beskriver vad som kan ha betydelse för följsamheten till kostråd: (1) förhållningssätt till förändring, (2) sociala aspekter, (3) mental hälsa, (4) kultur, (5) kunskapsbrist och (6) socioekonomisk situation. Slutsats: Sjukdomsinsikt, self-efficacy och socialt stöd är väsentliga aspekter att beakta när sjuksköterskor vårdar patienter med diabetes, för att främja deras följsamhet till kostråd. Stödjande insatser borde bygga på individens egen förmåga att ändra sin kost genom att inkludera tidig och anpassad information, delaktighet av närstående samt empati gällande personens socioekonomiska, kulturella och psykiska förhållande. / Background: Prevalence of type 2 diabetes mellitus increases worldwide and represents a major disease burden. Effective self-care, including diet changes, has been shown to prevent complications and improve quality of life. However, adherence to diet therapy is often insufficient and it belongs to the nurse’s role to promote and support adequate self-care. Aim: The purpose of this study is to examine, from patients perspectives, what increases and decreases compliance to dietary advice for diabetes type 2. Method: The literature review is based on 19 articles of both quantitative and qualitative approaches, selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The scientific quality of the selected articles was assessed with checklists for quasi-experimental or qualitative studies. Both authors analyzed the results of the included articles, to identify factors that influence adherence to dietary advice. Relevant data were sorted into themes depending on similarities and differences. Results: Six themes were identified: (1) attitude to change, (2) social relations, (3) mental health, (4) culture, (5) lack of knowledge and (6) socio-economic condition. Conclusion: Disease insight, self-efficacy and social support are essential aspects to consider when nurses care for patients with diabetes, to promote their adherence to dietary advice. Supporting interventions should strengthen the individual's own capability to change their diet, by including early and tailored information, participation of family members and empathy regarding the person's socio-economic, cultural as well as their psychological condition.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder.</p> / <p>The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.</p>

Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder. / The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.