Bakgrund: Varje individ rekommenderas att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet minst en halvtimme varje dag. Ett nytt arbetssätt är att skriva ut fysisk aktivitet på recept och en arbetsform för utskrivning kallas ordinerad fysisk aktivitet (OFA). Patientföljsamheten ökar genom personlig kommunikation mellan vårdgivare och patient, vårdpersonalens initiativ att kontakta patienten och patientens möjlighet till att aktivt deltaga i sin sjukdomsbehandling. Individens sjukdom eller skada, sociala intresse, personliga uppfattningar och omgivningens tillgänglighet för träning har betydelse för fysisk aktivitet enligt tidigare forskning. Syfte: Studiens syfte var att studera vilka faktorer som möjliggjorde för personer som har fått OFA i Västmanland att följa sin ordination. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med explorativ design. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av intervjuerna. Resultat och slutsats: Personalens betydelse för illtro till egen förmåga att träna framträder som ett centralt tema i informanternas berättelse enligt författarnas tolkning. Temat uttrycks i olika koder, underkategorier och kategorier. Fysiska faktorer som är betydelsefulla är kroppen och hälsan. Psykologiska faktorer är individens organisatoriska förmåga, tankar, känslor och erfarenheter samt personliga förhållningssätt. Närstående, personalen och deras insatser samt den fysiska miljön är betydelsefulla omgivningsfaktorer. Den sociala gemenskapen med familj och träningskamrater beskrivs också som betydelsefulla för att komma igång med OFA. / Background: Every individual are recommended to spend at least thirty minutes per day with some form of physical activity. Writing prescription of physical activity is a new approach and one form of prescription is called prescribed physical activity (OFA). Patient compliance increases through personal communication between health care professionals and patients, initiative from health care professionals and patients’ possibility to take active part in their own treatment. A person’s injury or illness, social interest, personal preferences and exercise possibilities in the environment has importance for physical activity according to previous research. Purpose: The aim was to study what factors that made it possible for persons that have been prescribed physical activity (OFA) in Västmanland to follow their prescription. Method: The study was a qualitative interview study with explorative design. Qualitative content analysis was used for analysing the interviews. Results and Conclusion: Personnel’s importance for confidence in the ability to exercise appears as a central theme in the informants’ statement according to the authors’ interpretation. The theme is expressed in different codes, subcategories and categories. Important physical factors are body and health. Psychological factors are a person’s organizational ability, thoughts, feelings and experiences as well as personal adaptive attitude. Family, personnel and their contribution and the physical surroundings are important environmental factors. The social fellowship with family and exercise partners is also described as important in order to get started with OFA.

Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en vanlig företeelse som kan ha konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Sjuksköterskan har ett ansvar över den farmakologiska omvårdnaden och att stödja patientens följsamhet och adaption, vilket kräver en god relation. Relationen äventyras dock av frustration och fördomar som kan uppstå i sjuksköterskan relaterat till att patienten inte följer behandlingsplanen. En djupare förståelse och öppenhet för patientens erfarenheter, bekymmer och förhållningssätt kan bidra till den ömsesidiga tillit och förståelse som krävs för att bilda en effektiv vårdande relation med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters perspektiv på följsamhet till behandling, med fokus på ordinerad läkemedelsbehandling. Metod: Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter. Resultat: Fynden beskriver en mångfald av perspektiv på följsamhet inklusive de synsätt, erfarenheter och förutsättningar som lägger grunden för hur patienten förhåller sig och beter sig i relation till sin ordinerade läkemedelsbehandling. Fyra teman identifierades; Patienten skapar en förståelse, Att genomgå en läkemedelsbehandling, Människan i sin kontext och Att anpassa sig till sin livssituation. Slutsats: Följsamhet till läkemedelsbehandling involverade flera interagerande ämnen som patienter hade varierande upplevelser av och förhållningssätt till; läkemedel, sjukdom, partnerskap i vården, självbild, världsbild, social identitet, välbefinnande, överlevnad och egenmakt. I samtliga fall var följsamhetsbeslut vägledda av personliga prioriteringar och baserade på de erfarenheter och uppfattningar som är unika för varje person. Följsamt beteende berodde på förmåga, medvetenhet och i viss mån förståelse. Följsamhet till läkemedelsbehandling korrelerade inte alltid med framgångsrik hantering av sjukdom och hälsa. Sjuksköterskor skulle kunna bistå patientens anpassning genom att främja delaktighet, ge goda förutsättningar för ett välgrundat beslutsfattande, och genom att stödja patientens förmåga att leva sitt liv efter sina egna preferenser och prioriteringar. För att uppnå detta är det essentiellt att etablera ett öppensinnat, hänsynsfullt och personcentrerat partnerskap med patienten. / Background: Medication non-adherence is a common phenomenon that can have consequences on an individual, group and societal level. The nurse has a responsibility for the pharmacological care and to support the patient's compliance and adaptation, which requires a good relationship. However, the relationship is jeopardized by frustration and prejudice that may arise in the nurse related to the patient not following the treatmentplan. A deeper understanding and openness to the patient's experiences, concerns and approaches can contribute to the mutual trust and understanding required to form an effective caring relationship with the patient. Aim: The aim of this literature study was to illustrate patients' perspectives on treatment adherence, with a focus on adherence to prescribed medication. Method: Structured literature study with elements of the methodology used for systematic reviews. Results: The findings describe a diversity of perspectives on compliance, including the views, experiences and conditions that lay the foundation for how the patient relates to and behaves around their prescribed medication. Four themes were identified; The patient creates an understanding, To go through pharmacotherapy. The person in their context and To adapt to one’s life situation. Conclusions: Medication adherence involved several interacting topics that patients had varying experiences of and ways of relating to; medication, disease, partnership in healthcare, personal and social identity, worldview, sense of well-being, survival and empowerment. In all cases, adherence decisions were guided by personal priorities and based on experiences and perceptions unique to that person. Adherent behavior depended on ability, awareness and, to some extent, comprehension. Medication adherence did not always correlate with successful management of illness and health. Nurses could assist the patient's adaptation by facilitating participation, providing good conditions for informed decision-making, and by supporting the patient's ability to live their life according to their own preferences and priorities. To achieve this, it is essential to establish an open-minded, considerate and person-centered partnership with the patient.

Introduktion: Tidigare forskning visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till följsamhet vid läkemedelsbehandling av psykisk sjukdom, både möjligheter och svårigheter. En viktig uppgift som psykiatrisjuksköterskan har i mötet med patienter som lider av psykisk sjukdom är att psykiatrisjuksköterskan ska motivera patienten till att ta emot rekommenderad läkemedelsbehandling. Det är av värde att göra en översikt gällande aktuell forskning kring omvårdnadsmetoder och åtgärder som kan vidtas av psykiatrisjuksköterskan för att motivera patienter med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan motivera personer med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt bestående av 21 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa, 5 kvalitativa och två med mixad metod. Vid litteratursökningenanvändes databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen av data resulterade i fyra kategorier (figur 3) vilket beskriver hur en sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan motivera patienter med psykisk sjukdom tillföljsamhet vid läkemedelsbehandling. Dom fyra kategorierna blev: Den terapeutiska relationen och stöd från anhöriga vid följsamhet till läkemedelsbehandling, Psykoedukation för följsamhet till läkemedelsbehandling, Följsamhetsterapi för läkemedelsbehandling och Andra interventioner för att motivera till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Slutsats: Det finns flera olika omvårdnadsinterventioner som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan använda sig av för att motivera patienten att ta emot läkemedel och följa rekommenderad läkemedelsbehandling. Dessa omvårdnadsinterventioner överensstämmer med Roys anpassningsteori där Roy beskriver sjuksköterskans roll i patientens anpassningsförmåga och hur sjuksköterskan hjälper individer att hitta strategier för att hantera olika situationer samt ger individer möjligheter och stöd om behovet finns / Introduction: Previous research has shown that there are several different factors that contributes to adherence to drug treatment of mental illness, both opportunities and difficulties. An important task that the psychiatric nurse has in the meeting with patients suffering from mental illness is that the psychiatric nurse should motivate the patient to accept recommended drug treatment. It is of value to make an overview of current research on the different methods and measures that can be used by the psychiatric nurse to motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. Aim: The aim of this study is to investigate on how nurses in psychiatric care can motivate people with mental illness to adherence to drug treatment. Method: The method for this thesis was a literature review consisting of 21 scientific articles, of which 14 quantitative, 5 Qualitative and two with mixed method. The databases Pubmed and CINAHL were used in the literature search. Results: The analysis of the data resulted in four categories (figure 3), which describes how a nurse in psychiatric care can motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. The four categories were: The therapeutic relationship and support from relatives to motivate adherence to drugtreatment, Psychoeducation for adherence to drug treatment, Adherence therapy for drug treatment and Other interventions to motivate adherence to drug treatment. Conclusion: There are several different nursing interventions that the specialist nurse in psychiatric care can use to motivate a patient to receive medication and follow recommended drug treatment. These nursing interventions are consistent with Roy's adaptation theory where Roy describes the nurse's role in the patient's adaptation capability and how the nurse helps individuals find strategies to handle different situations and gives individuals opportunities and support if needed.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har flera positiva effekter på hälsan. Fysisk aktivitet på recept är en behandlingsmetod mot olika ohälsotillstånd, samt i preventivt syfte. Fysisk aktivitet på recept kan förskrivas av legitimerad vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av följsamhet till fysisk aktivitet på recept. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes efter analys av materialet enligt Fribergs femstegsanalys.  Resultat: Tre kategorier formades: individuella påverkansfaktorer, sociala påverkansfaktorer och yttre påverkansfaktorer. Individuella påverkansfaktorer berörde exempelvis symtom och tidigare erfarenheter. Sociala faktorer var till exempel stöd från familj och närstående samt vårdpersonal. Yttre påverkansfaktorer handlade bland annat om tid och ekonomi. Slutsats: Både yttre och inre faktorer påverkade följsamheten till receptet. Orsakerna till följsamhet/icke följsamhet var ofta multifaktoriella och komplexa. Vårdpersonalen som förskriver receptet behöver vara lyhörda för patientens behov och förutsättningar. Som förskrivande vårdpersonal är det även viktigt att erbjuda stöd och uppföljningar. / Background: Physical activity (PA) has several beneficial effects on health. Physical activity on prescription (PAP) is a non-medical treatment method and is also used to prevent future illness. Health care practioners with a legitimation – e.g. nurses - can prescribe PAP. Aim: To describe patients experiences of compliance to physical activity on prescription.  Method: A qualitative literature review with inductive approach. Ten articles with qualitative design were analyzed and compiled through Friberg’s analyze in five steps.  Results: The result was organized in three main categories: individual factors, social influential factors and external factors. Individual factors was for example symptoms and previous experience. Social factors was for example support from family, friends and healthcare staff. External factors was for example time and economy. Conclusion: Both external and internal factors had impact on the participants adherence to PAP. The reasons explained by the participants were multifactorial and complex. Health care professionals who prescribe physical activity need to be responsive to the patients` needs and prerequisites. It is also important to offer support and follow-ups.