Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS. Resultat: Flera praktiska och teoretiska interventioner finns att tillgå och sjuksköterskans uppgift att kartlägga patientens inställning och uppfattning till läkemedel och sjukdom, för att vidare kunna förmedla individuellt anpassad information. Därmed ökar sannolikheten att en ordination följs och följdaktligen också att behandlingsresultatet förbättras. Slutsatser: Flera strategier för att sjuksköterskan ska kunna öka patientens följsamhet till läkemedelsordinationer existerar, och det gäller för sjuksköterskan att anpassa de individuellt efter patientens behov.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs. Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och 13 kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra kategorier. Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin. Medicinen förbättrade sjukdomsbilden och ökade deras välbefinnande, men den var också förknippad med biverkningar och att man var bunden till att äta ett läkemedel. Inställningen till antipsykotiska läkemedel var dock övervägande positiv i denna studie. Deltagare som någon gång valt att sluta med medicinen uppgav att de gjort det på grund av glömska, biverkningar och en önskan om att få vara frisk. / Objective: The purpose of this study is to describe patients’ attitude to their medication and reasons why they may not be compliant to the medical treatment. Method: Data was collected using questionnaires and the data was analysed using qualitative content analysis. Results: Two themes and 13 categories emerged to describepatients’ attitude to their medication. The themes are Medication as an aid and Medication as a burden. There were nine categories describing the theme Medication as an aid and four to describe Medication as a burden. For reasons why patients did not adhere to medication treatment four categories emerged. Conclusion: The main results in this study are the two themes that emerged, Medication as an aid and Medication as a burden. The participants in this study expressed both positive and negative attitudes towards their antipsychotic medication. The medicine improved the clinical picture and their well-being, but it was also associated with side effects and that they were tied to a drug. Participants who stated that they had quit taking their medication one time or another had done so because of forgetfulness, side effects and a desire to be healthy.

Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Elva äldre personer intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De äldre hade en övervägande positiv attityd till läkemedel och kände sig trygga med sin medicinering. De som använde flera ordinerade läkemedel tyckte att medicinerna hade haft avsedd verkan. Negativa till läkemedel var de som inte använde eller använde ett fåtal läkemedel. Alla med flera ordinerade mediciner hade drabbats av biverkningar men såg det inte som något stort problem. Utbytesmediciner upplevdes övervägande negativt. Informationen från läkaren uppfattades som god av de flesta medan några tyckte att den varit bristfällig. Farmaceuter uppfattades trovärdiga av halva gruppen medan hälften inte hade någon direkt uppfattning. Läkemedelsreklam påverkade inte de äldre. Hela gruppen kände till naturläkemedel men mindre än hälften använde det. Slutsats: Äldre var övervägande positiva till läkemedel och kände sig trygga. De hade anpassat sig till de problem och de speciella svårigheter som medicineringen innebar för dem och accepterade situationen.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög prevalens och avgörande för prognosen är patientens följsamhet till rekommenderad läkemedelsbehandling. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt har visat sig vara vanligt förekommande och leder till ökat antal sjukhusinläggningar och ökad mortalitet. Trots denna vetskap är det en hög andel patienter som inte tar sina ordinerade läkemedel. Syftet var att, ur patienters perspektiv, belysa faktorer som påverkar deras följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt. Som metod användes en litteraturöversikt med sökningar i databaserna CINAHL, PubMed, Medline och PsychINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades och en integrerad analys användes där likheter och skillnader sammanställdes till ett resultat. Resultatet utformades till fyra huvudkategorier som handlade om faktorer som påverkade patienternas förmåga att följa läkemedelsbehandlingen, följsamhetsfaktorer relaterade till vårdsystemet, patientens psykosociala, emotionella och ekonomiska aspekter samt patientens upplevelser av läkemedelsbehandlingens komplexitet. Till samtliga kategorier ingick ett flertal subkategorier. Faktorer som patienterna upplevde påverka deras läkemedelsföljsamhet visade sig vara individuella, multipla och varierande. Genom resultatet kunde slutsatsen dras att faktorerna som påverkade patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling var många och varierande. Ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att kunna hjälpa patienten på ett individuellt sätt.

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar utgör idag den största belastningen för sjukvården och bristande följsamhet till adekvata läkemedelsordinationer begränsar möjligheten till effektiv behandling för att förbättra hälsa och livskvalitet hos drabbade patienter. Sjuksköterskan har en kompetens för att kunna bidra till förbättrad följsamhet hos personer med kronisk sjukdom, dock krävs kunskap om fenomenet. Syftet: Att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar följsamhet till läkemedelsordinationer hos vuxna personer med kronisk sjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat: Enligt analysen av forskning från 2014 till 2017 påverkas följsamheten till läkemedelsordinationer i olika utsträckningar av fyra faktorer: sjukvårdsrelaterade, personliga, sociala och praktiska. Slutsats: Följsamhet är ett komplext och dynamiskt fenomen. Relationen mellan sjukvården och patienten och patientens strävan efter autonomi anses vara viktiga komponenter beträffande följsamhet och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt av forskningen. Att hjälpa patienten att acceptera och hantera sin diagnos, förstå syftet med läkemedelsbehandlingen och agera som ett stöd för en fortsatt behandling är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad av personer med kronisk sjukdom. / Background: Chronic diseases are today the biggest burden for health care and non-adherence to adequate medical treatment regimens compromises the potential for effective treatment to improve health and quality of life of the individual concerned. The nurse has the necessary competence to help improve adherence, but requires knowledge about the phenomenon. Objective: The aim of this review was to describe factors determining adherence to prescribed medications from a patient perspective. Method: General literature review Results: According to the analysis of literature from 2014 to 2017, adherence to prescribed medications is influenced by four main determinants: health care related, personal, social and practical. Conclusions: Medication adherence is a complex and dynamic phenomenon. The relationship between health care professionals and the patient and the patient’s pursuit of autonomy in treatment are important components of adherence that have yet to be acknowledged adequately by adherence research. Helping patients come to terms with their diagnosis, understanding the aim of their pharmacological treatment and to provide support to continue their treatment is an important part of nursing care for persons with chronic diseases.

Introduktion: Tidigare forskning visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till följsamhet vid läkemedelsbehandling av psykisk sjukdom, både möjligheter och svårigheter. En viktig uppgift som psykiatrisjuksköterskan har i mötet med patienter som lider av psykisk sjukdom är att psykiatrisjuksköterskan ska motivera patienten till att ta emot rekommenderad läkemedelsbehandling. Det är av värde att göra en översikt gällande aktuell forskning kring omvårdnadsmetoder och åtgärder som kan vidtas av psykiatrisjuksköterskan för att motivera patienter med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan motivera personer med psykisk sjukdom till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt bestående av 21 vetenskapliga artiklar, varav 14 kvantitativa, 5 kvalitativa och två med mixad metod. Vid litteratursökningenanvändes databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen av data resulterade i fyra kategorier (figur 3) vilket beskriver hur en sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan motivera patienter med psykisk sjukdom tillföljsamhet vid läkemedelsbehandling. Dom fyra kategorierna blev: Den terapeutiska relationen och stöd från anhöriga vid följsamhet till läkemedelsbehandling, Psykoedukation för följsamhet till läkemedelsbehandling, Följsamhetsterapi för läkemedelsbehandling och Andra interventioner för att motivera till följsamhet vid läkemedelsbehandling. Slutsats: Det finns flera olika omvårdnadsinterventioner som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan använda sig av för att motivera patienten att ta emot läkemedel och följa rekommenderad läkemedelsbehandling. Dessa omvårdnadsinterventioner överensstämmer med Roys anpassningsteori där Roy beskriver sjuksköterskans roll i patientens anpassningsförmåga och hur sjuksköterskan hjälper individer att hitta strategier för att hantera olika situationer samt ger individer möjligheter och stöd om behovet finns / Introduction: Previous research has shown that there are several different factors that contributes to adherence to drug treatment of mental illness, both opportunities and difficulties. An important task that the psychiatric nurse has in the meeting with patients suffering from mental illness is that the psychiatric nurse should motivate the patient to accept recommended drug treatment. It is of value to make an overview of current research on the different methods and measures that can be used by the psychiatric nurse to motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. Aim: The aim of this study is to investigate on how nurses in psychiatric care can motivate people with mental illness to adherence to drug treatment. Method: The method for this thesis was a literature review consisting of 21 scientific articles, of which 14 quantitative, 5 Qualitative and two with mixed method. The databases Pubmed and CINAHL were used in the literature search. Results: The analysis of the data resulted in four categories (figure 3), which describes how a nurse in psychiatric care can motivate patients with mental illness to adherence to drug treatment. The four categories were: The therapeutic relationship and support from relatives to motivate adherence to drugtreatment, Psychoeducation for adherence to drug treatment, Adherence therapy for drug treatment and Other interventions to motivate adherence to drug treatment. Conclusion: There are several different nursing interventions that the specialist nurse in psychiatric care can use to motivate a patient to receive medication and follow recommended drug treatment. These nursing interventions are consistent with Roy's adaptation theory where Roy describes the nurse's role in the patient's adaptation capability and how the nurse helps individuals find strategies to handle different situations and gives individuals opportunities and support if needed.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste hjärt- och kärlsjukdomen och orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom är till stor del modifierbara med läkemedel eller livsstilsförändringar. Sjukdomen kan yttra sig som angina, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Efter den akuta behandlingen krävs livslång behandling med sekundärpreventiva läkemedel. Målet är ökad livskvalitet, minskad progress av sjukdom och minskad mortalitet. Trots god evidens för läkemedelsbehandlingen visar flertal studier att följsamheten på lång sikt är dålig. Syftet med den litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som kan påverka individers följsamhet till sekundärpreventiva läkemedel vid kranskärlssjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var allmän litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och 16 orginalartiklar inkluderades. Studierna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets högskolas mall och den kvalitativa datan analyserades med utgångspunkt i en tematisk analys. Det sammanvägda resultatet presenteras i temat Inre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Tankar och attityder samt Anpassningsförmåga. Samt i temat Yttre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Vårdrelationer och kunskap om sjukdom och läkemedel, Stödsystem samt Läkemedelsrelaterade hinder. En rädsla för att insjukna på nytt och önskan att hålla sig frisk stärkte följsamhet medan nedstämdhet kunde minska följsamhet. En anpassningsförmåga till att skapa rutiner i vardagen var viktig för följsamheten. En bra relationen till vårdgivare och närstående stärkte följsamhet. Upplevda biverkningar var negativt för följsamheten. Kunskap om sjukdom, riskfaktorer och läkemedel hade en inverkan och efterfrågades. Resultatet diskuteras gentemot personcentrad vård. Vår slutsats är att inre eller yttre erfarenheter kan påverka följsamheten positivt eller negativt. Sekundärpreventiv uppföljning med personcentrerat förhållningssätt kan leda till att erfarenheter som påverkar följsamheten till läkemedel uppmärksammas. Därmed ges en möjlighet att arbeta aktivt med dessa för att förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling. / Coronary heart disease is the most common form of cardiovascular disease and is caused by atherosclerosis in the coronary arteries of the heart. Risk factors for developing coronary heart disease are in greater part modifiable with medication or lifestyle changes. The disease can manifest itself as angina, myocardial infarction and heart failure. After the acute treatment phase lifelong treatment with secondary preventive medication is required. The goal is increased quality of life, reduced progression of disease and reduced mortality. Despite good evidence for medication treatment, several studies show that long-term adherence is poor. The aim of this literature review was to describe experiences that can influence individuals' adherence to secondary preventive medication for coronary heart disease. The method used to adress the aim was a general literature review with a systematic search strategy. 16 original research articles were included. The studies were critically appraised according to Sophiahemmet University's template and the qualitative data was analyzed based on a thematic analysis. The result is presented through the theme Inner experiences that can affect the individual's adherence to medication treatment with the subthemes Thoughts and attitudes and Adaptability. As well as the theme External experiences that can affect the individual's adherence to drug treatment with the subthemes Relationships with caregivers and knowledge of illness and medication, Support systems and Medication-related obstacles. A fear of recurrent illness and the desire to stay healthy strengthened adherence, while depression could decrease adherence. An ability to adapt to creating routines in everyday life was important for adherence. A good relationship with caregivers and relatives strengthened adherence. Perceived side effects were negative for adherence. Knowledge of disease, risk factors and medication had an impact and was requested. The result is discussed in relation to personcentered care. Our conclusion is that different inner or external experiences can affect adherence positively or negatively. Secondary preventive follow-up with a person-centred approach can lead to experiences that affect adherence to medication being noticed. This favours an opportunity to work actively with them to improve adherence to medication treatment.