Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Elva äldre personer intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De äldre hade en övervägande positiv attityd till läkemedel och kände sig trygga med sin medicinering. De som använde flera ordinerade läkemedel tyckte att medicinerna hade haft avsedd verkan. Negativa till läkemedel var de som inte använde eller använde ett fåtal läkemedel. Alla med flera ordinerade mediciner hade drabbats av biverkningar men såg det inte som något stort problem. Utbytesmediciner upplevdes övervägande negativt. Informationen från läkaren uppfattades som god av de flesta medan några tyckte att den varit bristfällig. Farmaceuter uppfattades trovärdiga av halva gruppen medan hälften inte hade någon direkt uppfattning. Läkemedelsreklam påverkade inte de äldre. Hela gruppen kände till naturläkemedel men mindre än hälften använde det. Slutsats: Äldre var övervägande positiva till läkemedel och kände sig trygga. De hade anpassat sig till de problem och de speciella svårigheter som medicineringen innebar för dem och accepterade situationen.

Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.

<p>Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår.</p>

No description available.

Befolkningens livslängd ökar både i Sverige och resten av världen. Människor i  högre ålder påverkas av ålderism, vilket leder till ett snävt och förminskande synsätt i samhället gentemot äldre människor. Uppsatsens syfte är att skildra äldre  människors livsberättelser och genom dessa undersöka vad intervjupersonernas  uppfattning är kring deras åldrande samt vad de har lärt sig av viktiga erfarenheter i livet och vad de har lärt sig av att berätta om sitt liv. Studien är baserad på kvalitativ metod med livsberättelser som intervjuform. Resultatet visar en positiv syn på det  egna åldrandet samt en självständighet och kapacitet att hantera kriser i livet. Att  berätta om sitt liv främjade reflektion som inte förekom lika ofta i vardagslivet,  värderingar stärktes och synen på personliga egenskaper förändrades. Individernas  livsberättelser visar en nyansering till stereotypiska bilder i samhället. Resultatet  analyserades utifrån teorin biografiskt lärande, för att se vad kvinnorna har lärt sig  av sin erfarenheter, självreflektion och interaktion med andra.

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Tröjbom, C. (2009) <em>En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.<em></em></p><p> </p><p>Abstrakt</p><p><strong> </strong></p><p>Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord</strong>: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.</p><p> </p><p><strong>Keywords</strong>: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.</p><p> </p><p> </p>

Tröjbom, C. (2009) En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.   Abstrakt   Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod. Resultaten presentades i 3 figurer och tillhörande analys. Det som framkom var att insatserna för denna målgrupp förestås av hälsofrämjande begrepp samt att regeringens stimulansbidrag ligger till grund för flertalet insatser för äldre människor. Insatserna som framkom utarbetades till sex kategorier. Kartläggningen visade på övervägande insatser för kategori anhörigstöd, 261 av totalt 290, och minst antal insatser för kategorin social måltid, 69 av totalt 290.         Nyckelord: hälsofrämjande, äldre människor, stödjande miljö, socialt stöd, empowerment.   Keywords: health promotion, older people, suporting enwiroment, social suport, empowerment.

I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tre kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det tre kategorier: Patienternas fysiska och psykiska upplevelser av bensåren, Att leva med begränsningar, Att förlora hoppet samt att utveckla copingstrategier. I resultatet framkom det att patienternas psykiska välbefinnande påverkades av deras fysiska upplevelser av bensåren. Smärtan orsakade mycket lidande och begränsade deras aktiviteter och sociala kontakter. Självbilden och självuppfattning förändrades vilket minskade patienternas framtidshopp. De upplevde en förlorad kontroll vilket orsakade dem känslor av att vara fångade i sina egna kroppar. Resultatet kan öka sjuksköterskans medvetenhet för vikten av att förstå patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår.

No description available.

<p>I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår varav venösa är de mest förekommande. Många lider i det tysta, i månader upp till flera år vilket påverkar deras livskvalitet. Svårläkta, venösa bensår avger ofta smärta, kraftig sekretion och lukt vilket orsakar patienterna ett stort lidande. Syftet med studien var att beskriva hur äldre patienter med svårläkta, venösa bensår upplever sin situation. Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tre kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Ur analysen framkom det tre kategorier: <em>Patienternas fysiska och psykiska upplevelser av bensåren, Att leva med begränsningar, Att förlora hoppet </em>samt <em>att utveckla copingstrategier</em>. I resultatet framkom det att patienternas psykiska välbefinnande påverkades av deras fysiska upplevelser av bensåren. Smärtan orsakade mycket lidande och begränsade deras aktiviteter och sociala kontakter. Självbilden och självuppfattning förändrades vilket minskade patienternas framtidshopp. De upplevde en förlorad kontroll vilket orsakade dem känslor av att vara fångade i sina egna kroppar. Resultatet kan öka sjuksköterskans medvetenhet för vikten av att förstå patienters upplevelser av att leva med svårläkta, venösa bensår.</p><p> </p>