Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

No description available.

Bakgrund: Människor är sexuella varelser från födseln till döden och att kunna uttrycka sin sexualitet är viktigt för människans hälsa, välbefinnande, livskvalitet och ingår dessutom i de mänskliga rättigheterna. Forskning har visat att samhället har en tes om att äldre människor inte har sexuella begär eller sexuella känslor. I dagens läge speglar media de äldres sexualitet som antingen obefintlig eller oacceptabel. Vårdpersonalens roll är att främja välbefinnande och livskvalitet vilket även omfattar sexuell hälsa, därför är det viktigt att få mera kunskap om vårdpersonalens inställning och förhållningssätt till äldres sexualitet. Syfte: Syftet var att genom en litteraturöversikt beskriva vårdpersonalens attityd gentemot äldres sexualitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av åtta vetenskapliga studier, varav tre med kvalitativ design, fyra med kvantitativ design och en mixad metod. Begränsningar som gjordes var åren 2000-2015, Ålder 65 och uppåt, peer rewied samt engelska. Sökord är aging, Sexuality, Nursing care, Sexual behavior, Nursing Homes, Attitudes, Health personnel, Aged sexuality, older people, Nurses. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram material till resultatet. Resultat: Resultatet visade positiva attityder så som att vårdpersonalen menade att saker och ting inte måste förändras bara för att man är äldre, negativa attityder så som att de äldres sexuella behov beskrevs som olämpliga av vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdmiljön, rutiner och policys samt utbildning och kunskap hade inflytande på vårdpersonalens attityder. Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov. Vidare diskuterades risken att äldre undertrycker sitt sexuella behov om vårdpersonalen uppvisar en fördömande attityd mot sexualitet hos äldre, men om vårdpersonalen däremot har en öppen attityd gentemot fortsatta sexuella relationer så bejakar äldre sina behov och vågar visa sexuellt intresse. / Background: People are sexual beings from birth to death and to be able to express one’s sexuality is important for one´s health, well-being, quality of life, and is also part of the human rights. Notwithstanding, there are theories in society that older people do not have sexual desires or sexual feelings. In today’s media it is reflected that the elderly’s sexuality is either non-existent or unacceptable. The role of health personnel is to promote the well-being and quality of life of humans which also includes sexual health. This is why it is important to acquire more knowledge about health personnel’s attitudes to older people's sexuality. Aim: The aim was that through a literature review describe the nursing staff 's attitude towards older people 's sexuality. Method: A literature review was conducted with the help of eight scientific studies out of which three have a qualitative design, four a quantitative design and one uses a mixed method. Restrictions included 2000-2015 , Age 65 and up, peer rewied and English. Selected keywords were Aged sexuality, Aging, Attitudes, Health Personnel, Nurses, Nursing care , Nursing Homes, Older People Sexual Behavior , Sexuality. Results: The results showed positive attitudes such as the health personnel meant that things do not have to change just because of old age, negative attitudes such as the healthpersonnel described elderly people 's sexual needs as inappropriate. The results also showed that the care environment , procedures and policies, education and knowledge had influence on health personnels attitudes. Discussions: The results were discussed with the help of Virginia Henderson nursing theory of human needs. Also discussed was the risk för older people to suppress their sexual needs due to healthpersonnels judgmental attitude toward elderly sexuality.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamhet kan upplevas som både positivt och negativt. Negativ ensamhet upplevs som en brist på socialt stöd, känslan av övergivenhet, att leva med fysiska hälsohinder, att leva med sorg och att vara beroende av andra. Den negativa ensamheten har koppling till kroppsförändringar på grund av åldrandet. Att kunna ha egen tid och att känna sig fri upplevs som positiv ensamhet. Slutsats: Ensamhet upplevs som en riskfaktor relaterad till försämring av välbefinnande, hälsa och livskvalitet, även om ensamhet upplevs individuellt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ha betydelse i omvårdnaden av äldre människor. Sjukvårdare måste vara observanta och ta sig tillräcklig tid vid varje möte med äldre människor. Att vara lyhörd kan hjälpa en äldre människa att tillhöra en gemenskap och förhoppningsvis få dem att känna sig tillräckligt. Detta kan förhindra ensamhet hos äldre människor. / Background: With age comes also the increase of loneliness. Loneliness is described as an experience of emptiness that is related to the emotional feeling, feeling of giving up, grief, longing and hope. Health, well-being and quality of life deteriorate because of the protruding loneliness. Quality of life is linked to the human existence and well-being is the individual´s perception of health that includes the person as a whole and not just the body and mind. Objective: The aim of this study was to describe the experience of loneliness from the elderly person´s perspective. Metod: A literature review with qualitative approach was used to analyze ten qualitative research articles. Results: This study´s results indicate that loneliness can be seen as both positive and negative. The negative loneliness is experienced as lack of social support, feelings of abandonment, living with physical health obstacles, living with grief and being dependent on others. It however shows that the so called negative loneliness is much related to the body changes with aging. The positive loneliness had to do with being able to have time to one’s self and feeling free and independent. Conclusion: Loneliness seemed to be a risk factor related to the deterioration of well-being, health and quality of life, even if loneliness is experienced individually. Clinical significance: The results of this study may be of importance in the care of an elderly person. Being observant and taking time to each meeting with the elderly person can possibly help them feel like they belong to a community and even feel involved in some way. All this can help to prevent loneliness.

Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider. De upplevde att matdistributionen var ett bra sätt att få i sig mat när man inte klarade det själv. Det största missnöjet med matlådan var att potatisen inte upplevdes smaka bra. Upplevelsen att inte känna hunger var särskilt märkbar bland de som upplevde att hälsan var försämrad, var nedstämd, hade få sociala relationer, hade fysiska begränsningar och var i behov av mycket hjälp från hemtjänsten. Hemtjänsten beskrevs vara en viktig social kontakt, men alla informanter upplevde att personalen var stressade. Studiens slutsats visar att informanter önskar aktivare personal som stöd vid måltider och att matlådans portion bör minskas. Den minskade portionen ska innehålla näringstät kost för de som är i behov av det. Matlådorna och potatisen bör göras mer aptitlig för att äldre ska få ökad aptit. Nyckelord: äldre människor, undernäring, matdistribution, ordinärt boende. / The aim of the study was to describe how older people living in ordinary housing and had food distribution by the municipality was experiencing its meal situation. The study has been carried out through unstructured interviews with eight people who were over 75 years who living in their own homes and had food distribution by the municipality. Data were analysed using qualitative manifest content analysis and five categories revealed: about food's nature and content , internal and external conditions , adaptation, needs and strategies and being dependent on other people. The informant felt that they missed having social companionship at mealtimes. They felt that the food distribution was a good way to ingest food when you were unable to do it youself . The biggest gripe with the mealbox was that the potatoes were perceived not tasting good. The informant also described not feeling hungry this was particularly noticeable among those who felt that their health was deteriorating , was miserable, had few social relationships, had physical limitations and was in need of much help from home care services . Home service was described as an important social contact, but all informants felt that the staff was stressed. The study's conclusion indicates that informants wish more active staff support at mealtimes and that lunchbox portion should be reduced. The reduced portion should contain nourished diet for those who are in need of it. Lunch boxes and the potatoes should be made more appetizing to older should get increased appetite Keywords: older people , malnutrition, food distribution, ordinary housing .

Bakgrund: I samband med ådlrandet sker många förändringar hos äldre. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykologiska eller sociala vilket kan ha en negativ inverkan på äldres välbefinnande. En högre medellivslängd leder således till en ökning av den globala äldre befolkningen vilket ställer ytterligare krav för att förbättra äldres välbefinnande. Problem: En stillasittande livsstil eller en bristande tillgång till meningsfulla aktiviteter kan leda till uppkomst av olika sjukdomar eller att de äldre upplever nedstämdhet. Syfte: Att översiktligt kartlägga betydelsen av aktivitet för välbefinnande hos äldre människor. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fyra mixade artiklar. Tre övergripande teman identifierades: betydelse för det själsliga välbefinnandet, betydelse för det kroppsliga välbefinnandet samt betydelse för det sociala välbefinnandet. Resultat: Aktiviteter har visat sig påverka äldre människors kroppsliga, själsliga och sociala välbefinnande. Positiva effekter som de äldre upplevde genom att delta i olika aktiviteter var förbåttrad rörlighet, minskad smärta, förbättrad sömn och aptit, förbättrat humör, ökad självkänsla, förmåga att hantera stress, motverkade känsla av ensamhet samt upplevde en känsla av tillhörighet. Slutsats: Aktivitet ansågs vara ett viktigt verktyg för att kunna uppleva välbefinnande. Kunskap kring aktvitets betydelse för välbefinnandet bör uppmärksammas för att de äldre ska få uppleva meningsfullhet under de sista levnadsåren.