Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom. Bitterhet över att ha drabbats av sjukdom var den största källan till känslan av missnöje. Förnöjsamheten upplevdes av att känna trygghet och att kunna utföra för dem meningsfulla sysslor. Sociala relationer var viktiga, men påverkades ibland av känslan att inte duga. Vardagen i ordinärt boende innebar olika sysselsättningar och hanterades med hjälp av olika strategier och en viss acceptans. Studiens slutsats visar att personer med demenssjukdom upplever sin livssituation och vardag tillfredsställande och hanterbar i ordinärt boende med behovsanpassat stöd och hjälp. / Several people are living with dementia disease and the numbers are expected to rise as the population ages. The aim of the study was that by people with dementia disease and their narratives describe the experiences of living in ordinary housing and deal with daily life. The study has been carried out through unstructured interviews with nine people with dementia disease who are over 65 years old and living in ordinary housing. Data were processed by qualitative manifest content analysis. The results are presented in six categories dealing with limitations in daily life, altered self, feeling of dissatisfaction, the feeling of contentedness, social relationships and strategies.The older persons experienced limitations and were dependence on others because of their dementiadisease. Bitterness to have suffered illness was the main source of the feeling of dissatisfaction. Contentedness was perceived by feeling safe and be able to perform for them meaningful tasks. Social relations were important, but sometimes influenced by the feeling of not being good enough. Everyday living in ordinary housing meant different pursuits and handled by using different strategies and a certain acceptance. The conclusion of the study shows that people with dementia disease perceive their life situation and everyday living satisfying and manageable in ordinary housing with appropriate support and assistance.

The overall aim of this thesis is to describe what it means to be old and live with multimorbidity. An additional aim is to examine and describe the contextual meaning of the phenomenon in ordinary housing and nursing homes, and a third aim is to deepen our understanding of the situation for old people who also are ill. The thesis uses a caring science perspective and a reflective lifeworld approach founded on phenomenological philosophy. This approach searches for and describes the meaning of a phenomenon, its variations and its essential meaning structure. Interviews were used for data collection and data were analyzed for meaning, searching for the essence of the phenomenon. The findings are presented in two empirical studies and one philosophical excursion. The empirical studies have been further thematized with the essential meanings from the empirical studies. The philosophical excursion is the result of a more profound understanding of the thematized meanings. The essential meaning of being old and living with multimorbidity in ordinary housing is described as a struggle to maintain identity in a life situation that changes. Multimorbidity and aging pose existential barriers at the same time as the possibility of living an independent life and being oneself is hindered. Ordinary housing is experienced as a place where the old can be themselves, and a place that is associated with independence. On the other hand, multimorbidity threatens the possibility of continuing to live in their private homes, as does the failure of others to meet the old as individuals. The essential meaning of being old and living with multimorbidity in nursing homes is described as striving for independence which brings with it a zest for life and a feeling of security. The older’s degree of independence can change due to the fragile health situation, and is characterized by the experience of not being a burden for the busy caregivers and relatives. Independence can change to insecurity, vulnerability and helplessness. The themes of essential meaning that have been extracted from the empirical studies suggest that the experiences of frailty and loneliness differ more between those living in ordinary housing and in nursing homes than the experiences of trust and independence differ. The philosophical excursion illuminates how older people with multimorbidity experience their lives as an ability to manage their daily lives and not merely an absence of disease symptoms. A person is “just” sick, independently of the objective quantity of diseases s/he may suffer from. Health and wellbeing occur from the ability to live in existential coherence, which is encouraged when the older people are allowed to retain their habits, the ability to be oneself, individual’s life story and by social relationships, as well as by continuity among the caregivers.

Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider. De upplevde att matdistributionen var ett bra sätt att få i sig mat när man inte klarade det själv. Det största missnöjet med matlådan var att potatisen inte upplevdes smaka bra. Upplevelsen att inte känna hunger var särskilt märkbar bland de som upplevde att hälsan var försämrad, var nedstämd, hade få sociala relationer, hade fysiska begränsningar och var i behov av mycket hjälp från hemtjänsten. Hemtjänsten beskrevs vara en viktig social kontakt, men alla informanter upplevde att personalen var stressade. Studiens slutsats visar att informanter önskar aktivare personal som stöd vid måltider och att matlådans portion bör minskas. Den minskade portionen ska innehålla näringstät kost för de som är i behov av det. Matlådorna och potatisen bör göras mer aptitlig för att äldre ska få ökad aptit. Nyckelord: äldre människor, undernäring, matdistribution, ordinärt boende. / The aim of the study was to describe how older people living in ordinary housing and had food distribution by the municipality was experiencing its meal situation. The study has been carried out through unstructured interviews with eight people who were over 75 years who living in their own homes and had food distribution by the municipality. Data were analysed using qualitative manifest content analysis and five categories revealed: about food's nature and content , internal and external conditions , adaptation, needs and strategies and being dependent on other people. The informant felt that they missed having social companionship at mealtimes. They felt that the food distribution was a good way to ingest food when you were unable to do it youself . The biggest gripe with the mealbox was that the potatoes were perceived not tasting good. The informant also described not feeling hungry this was particularly noticeable among those who felt that their health was deteriorating , was miserable, had few social relationships, had physical limitations and was in need of much help from home care services . Home service was described as an important social contact, but all informants felt that the staff was stressed. The study's conclusion indicates that informants wish more active staff support at mealtimes and that lunchbox portion should be reduced. The reduced portion should contain nourished diet for those who are in need of it. Lunch boxes and the potatoes should be made more appetizing to older should get increased appetite Keywords: older people , malnutrition, food distribution, ordinary housing .

Bakgrund: Många väljer att bo kvar i ordinärt boende längre upp i åldrarna. Undernäring bland äldre är ett problem och ett område att beakta för sjuksköterskan inom hemsjukvård. Om hälso- och sjukvården inte vidtar åtgärder för att undvika eller åtgärda undernäring kan detta räknas som en vårdskada. I arbetet med att sätta in omvårdnadsåtgärder mot undernäring kan sjuksköterskan ha nytta av att se helheten kring mat och måltider. För att öka förståelsen för hur helheten kring måltider påverkar närings- och energiintaget anses det vara av intresse att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Syfte: Att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Metod: En litteraturstudie, där nio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under sju kategorier som delats in under följande tre kategorier: Fysiska upplevelser, Upplevelser av måltidens sociala aspekter och Yttre påverkan på måltidsupplevelsen. Det som framförallt lyftes som viktigt var att måltiden anpassades efter individuella behov. Sällskap vid måltiderna var efterfrågat och prioriterades, men även att få känna god smak och att maten presenteras på ett aptitligt sätt var viktigt. Slutsats: Det är viktigt att i sjuksköterskans arbete aktivt vara öppen för det individen värdesätter för att kunna skapa trivsamma måltider för äldre.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

Bakgrund I takt med att den äldre befolkningen ökar, ökar även antalet äldre över 65 år som upplever ensamhet. Idag anses ofrivillig ensamhet utgöra ett folkhälsoproblem med bland annat en ökad dödlighet hos de drabbade. Sjuksköterskans arbete kan ha en betydande roll för att minska den äldres ensamhet med personcentrerad vård, hänsyn till den äldres resurser och behov för att främja en meningsfull vardag. Utifrån detta behövs kunskap sammanställas inom området för att förbättra kunskapen kring åtgärder som förbättrar den sociala situationen samt syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre personer boende i ordinärt boende. Känsla av sammanhang, KASAM, kan fungera som en skyddsfaktor mot ensamhet och har därför valts som teoretisk utgångspunkt för denna litteraturöversikt. Syfte Syftet var att beskriva de omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 artiklar av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och genomgick en kvalitetsgranskning. Genom en integrerad analys sammanställdes resultatet av artiklarna. Resultat Resultatet visade på flera interventioner som hade positiv effekt på att minska ofrivillig ensamhet hos äldre. De mest framträdande interventionerna ämnade att minska äldre personers upplevelse av ensamhet var gruppaktiviteter, sällskapsdjur, volontärarbete, digitala hjälpmedel och individuellt stöd. Dessa visade sig vara effektiva vid ett personcentrerat förhållningssätt och betonar kombinerade omvårdnadsåtgärder för att få en bestående minskning av ensamheten. Rörelsebegränsningar, hälsotillstånd och graden upplevd ensamhet visade sig vara faktorer som påverkade interventionens effektivitet. Slutsats Denna litteraturöversikt erbjuder insiktsfulla perspektiv och påvisar vikten av att integrera presenterade omvårdnadsåtgärder i omsorgen av äldre för att minska ofrivillig ensamhet som är ett ökande samhällsproblem i åldersgruppen. Genom att integrera KASAM i omvårdnaden av de äldre och tillämpa en holistisk och personcentrerad vård kan insatser riktas därefter för att minska ofrivillig ensamheten hos äldre / Background As the elderly population increases, so does the number of seniors experiencing loneliness. Today, involuntary loneliness is considered a public health issue associated with increased mortality among those affected. Nurses play a significant role in addressing the loneliness of the elderly through person-centered care, consideration of the individual's abilities and needs to promote a meaningful daily life. Based on this, knowledge needs to be compiled in the field to enhance understanding of measures that improve the social situation and which aims to reduce involuntary loneliness for elderly individuals. A sense of coherence, SOC, can act as a protective factor against loneliness and has therefore been chosen as the theoretical framework for this literature review. Aim The purpose was to highlight nursing interventions aimed to reduce the experience of involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing. Method A non-systematic review was conducted based on 18 articles using quantitative, qualitative, and mixed methods. The articles were retrieved from CINAHL and PubMed databases and underwent a quality review. The results of the articles were compiled through an integrated analysis. Results The results revealed several interventions that had a positive effect on reducing involuntary loneliness among older adults. The most prominent interventions aiming to reduce the experience of loneliness in older individuals were group activities, companion animals, volunteer work, digital aids and individual support. These were found to be effective with a person-centered approach and emphasize combined nursing measures for a lasting reduction of loneliness. Factors such as limited mobility, health conditions and the degree of perceived loneliness were found to influence the effectiveness of the different interventions. Conclusions This review provides insightful perspectives and emphasizes the importance of integrating the presented nursing interventions in the care of elderly to reduce involuntary loneliness, an escalating societal issue within this age group. By incorporating the theory Sense of Coherence into the care of elderly and implementing a holistic and person-centered approach, efforts can be directed and effectively reduce involuntary loneliness among older individuals.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

Au croisement de la sociologie des classes populaires et de la sociologie urbaine et du logement, cette thèse porte sur l’une des formes de logements non ordinaires qui a connu un développement massif en France dans les territoires ruraux et périurbains au cours de ces dernières années : le camping résidentiel. Combinant immersion ethnographique dans plusieurs campings de la région parisienne, entretiens, archives et statistiques, elle montre l’existence d’une véritable stratification interne à cet habitat, eu égard à l’hétérogénéité des situations résidentielles, des trajectoires, des ressources, des expériences et des styles de vie des habitants. Le camping résidentiel est de fait apparu comme remplissant trois grandes fonctions sociales segmentant la population qui le pratique : il peut représenter une alternative à la maison individuelle inaccessible, figurer un déclassement subjectif et objectif ou encore s’apparenter à une solution qui pallie la pénurie de logement abordable et évite le dénuement extrême de la rue. Inscrite dans une approche à la fois contextualiste et dispositionnaliste des manières d’habiter, la thèse rapporte ces trois fonctions du camping – qui constituent également trois styles de vie distincts – aux caractéristiques particulières de cette forme d’habitat non ordinaire mais aussi à des ressources, des trajectoires et des socialisations résidentielles différentes articulées à des dispositions populaires relativement homogènes. Elle identifie enfin les causes, les dynamiques et les conséquences des pratiques de délogement en documentant « de l’intérieur » un cas de fermeture de terrain de camping, exemple de concrétisation du risque associé au statut juridique de cet habitat. / This thesis finds itself at the intersection of the sociology of the working classes and urban sociology, with a special interest in housing. It focuses on one of the forms of non-ordinary housing that has seen massive development in France in recent years: residential camping. Combining an ethnographic immersion in several campsites in the Paris region, interviews, archives and statistics, it shows the existence of a real internal stratification within this habitat, taking into account the heterogeneity of residential situations, trajectories, resources, experiences and lifestyles of the inhabitants. Residential camping has in fact emerged as fulfilling three major social functions which segment the population that practices it: it may represent an alternative to the inaccessible single-family home, or stand as a subjective and objective downgrading or even be a solution that makes up for the shortage of affordable housing, thus preventing the extreme destitution of living in the streets. Illustrating a dispositionalist-contextualist approach to ways of living, the thesis connects these three functions of camping - which also constitute three distinct lifestyles - with the particular characteristics of this unusual form of housing. It also links it to different resources, trajectories and forms of residential socialisation corresponding to relatively homogeneous popular dispositions. Finally, it identifies the causes, dynamics and consequences of eviction practices by documenting "from the inside" the case of a campground closure, an example of the risk involved in the legal status of this habitat.