<p></p><p>BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. METOD: En fallstudie, a single case study, med semistrukturerad observation av en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Observatörens nedskrivna texter analyserades med latent innehållsanalys. RESULTAT: Utförande av arbetsuppgifter hade genomgående karaktär av ledarskap. Administration och organisering av arbete var en stor del av arbetsuppgifterna och övervägande var oplanerade. Ansvarstagande, problemlösning, bekräftelse, tjänstvillighet och organisering av arbete där personlighet, kunskap och yrkeserfarenhet påverkade ledarskapet och informantens upplevelse av utförandet av arbetsuppgifter. SLUTSATS: En första linjens chefs arbetsuppgifter är mångfacetterande och spänner sig över kvalificerat arbete där specifik utbildning krävs och till att serva boende och däremellan ge direktiv och organisera för att få arbetet utfört samt medverka vid möten med ledning och chefsgrupp. En dialog som exempelvis öppet informerar om förändringar och varför samt att medarbetare accepterar och samarbetar för att underlätta arbetet där perspektivet utgår från den boende vilket skulle påverka vårdkulturen i positiv riktning och öka möjligheten till en kreativ och livsbejakande miljö kring den boende.</p>

 BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. METOD: En fallstudie, a single case study, med semistrukturerad observation av en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg. Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Observatörens nedskrivna texter analyserades med latent innehållsanalys. RESULTAT: Utförande av arbetsuppgifter hade genomgående karaktär av ledarskap. Administration och organisering av arbete var en stor del av arbetsuppgifterna och övervägande var oplanerade. Ansvarstagande, problemlösning, bekräftelse, tjänstvillighet och organisering av arbete där personlighet, kunskap och yrkeserfarenhet påverkade ledarskapet och informantens upplevelse av utförandet av arbetsuppgifter. SLUTSATS: En första linjens chefs arbetsuppgifter är mångfacetterande och spänner sig över kvalificerat arbete där specifik utbildning krävs och till att serva boende och däremellan ge direktiv och organisera för att få arbetet utfört samt medverka vid möten med ledning och chefsgrupp. En dialog som exempelvis öppet informerar om förändringar och varför samt att medarbetare accepterar och samarbetar för att underlätta arbetet där perspektivet utgår från den boende vilket skulle påverka vårdkulturen i positiv riktning och öka möjligheten till en kreativ och livsbejakande miljö kring den boende.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskor med flera komplexa arbetsuppgifter. Behovet av att delegera arbetsuppgifter ökar i och med detta och kraven på att delegera patientsäkert beskrivs som centralt. Den tidigare forskningen ger ingen klar bild över vem som har vilket ansvar i delegeringsfrågan. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka sjuksköterskors ansvar vid delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet. Metod: Studien följer en kvalitativ ansats med en innehållsanalys. Insamlingen av data skedde via inspelade semistrukturerade intervjuer. För examensarbetet blev sex sjuksköterskor intervjuade. Resultat: Tre kategorier utformades av resultatet: ansvar gentemot patienten vid delegering, ansvar under delegeringstillfället och ansvar efter utförd delegering. Gemensamt hade informanterna ett standardiserat – webbaserad – delegeringsrutin. Dock fanns det lite till ingen uppföljning på delegeringar. Slutsats: delegeringsprocessen är komplex med oklar ansvarsbild. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten i slutänden får god och säker vård även om det är helg, kväll eller sjukdomsfall i personalgruppen. / Background: Previous studies show a stressful work environment for nurses with complex job assignments. The demand to delegate job assignments is increasing as an aftermath and the requirement to delegate job assignments with patient safety in mind is described as a central factor. The previous studies gave no clear image of who has the responsibility in delegations. Objectives: The aim of this study was to examine the registered nurses’ experiences of responsibility during delegations. Method: The study has a qualitative approach and is assembled in content analysis. Data has been collected through semi structured interviews. For the study six nurses have been interviewed. Result: The manifested results formed up in three categories: responsibility towards patients when delegating, responsibility during the delegation and responsibility after the delegation. The informants had in common that they were following a standardized web-based delegation routine. Though there was slight to no follow up on the delegations. Conclusion: The delegation process is complex with unclear responsibility. The nurse is responsible for ensuring that the patient receives good and safe care in the end, even if it is weekend, evening or illness in the staff group.

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård. / Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.